Många upplever illamående i början av sin graviditet. Du kan till exempel känna dig lätt äcklad eller kräkas.
Det vanligaste är att man mår illa på morgonen men egentligen kan uppkastningar förekomma när som helst. Illamåendet kan underlättas av att äta frukost i sängen och även av små mellanmål under dagen. Vila, kalla drycker och citrusfrukter kan underlätta.
Din läkare kan vid behov rekommendera dig ett läkemedel mot illamående.
Illamåendet brukar avta vid 16:e graviditetsveckan. Hos en liten andel av alla gravida varar illamåendet ända till slutet av graviditeten.
Illamående och kräkningar skadar inte fostret, minskar inte dess tillväxt och ökar inte risken för prematurfödsel. Graviditetsillamående kan dock vara mycket besvärande. Sök behandling om ditt allmäntillstånd försämras, din vikt sjunker eller om all mat och dryck hela tiden kastas upp.
Läs mer om svårt graviditetsillamående (Hälsobyn)(Länk leder till extern tjänst)
När du är gravid växer ditt behov av järn. Under graviditeten är det normalt att hemoglobinet sjunker. Nedgången beror på att ditt blod späds ut när plasman utan röda blodkroppar ökar mer än antalet röda blodkroppar.
Vi följer hemoglobinvärdet på rådgivningsbyrån och ger dig råd om lämpligt järntillskott enligt behov. Järnprodukter säljs receptfritt på apoteket.
Du kan upprätthålla blodets järnreserver genom en mångsidig kost före graviditeten. Exempelvis fullkornsprodukter och kött är goda källor till järn. Mjölkprodukter försämrar absorptionen av järn. Om du rekommenderas järntillskott, ta det vid en annan tidpunkt än mjölkprodukter eller kalciumpreparat.
Missfall innebär att graviditeten avbryts före vecka 22. Missfall är vanligt, cirka 15% av graviditeterna slutar med missfall. De flesta missfall inträffar före graviditetsvecka 13.
Den vanligaste orsaken till missfall är kromosomavvikelser hos fostret. Oftast börjar missfall med en blödning som gradvis ökar. I början av graviditeten kan det dock förekomma helt harmlösa små blödningar.
Kom ihåg att du inte själv kan orsaka missfall och att ett missfall inte kan stoppas med medicinska medel.
Om man har fått enstaka missfall förlöper nästa graviditet sannolikt normalt.
Kontakta hälsostationen eller kvinnoklinikens jour om du misstänker missfall och har rikliga blödningar, kraftiga smärtor eller feber och ditt allmäntillstånd försämras.
Missfall är ofta en psykiskt tung upplevelse som väcker många olika känslor och kan påverka dig och din familj under lång tid. Samtal med anhöriga kan göra det lättare att hantera känslorna som uppstår vid missfall.
Om det behövs, ta kontakt med ett proffs för att diskutera. Du kan till exempel kontakta hälsostationen eller rådgivningsbyrån. Bli inte ensam med dina känslor.
Läs mer om missfall
Graviditetsdiabetes är en störning i sockerämnesomsättningen som visar sig för första gången under en graviditet.
Vid graviditetsdiabetes räcker moderns insulinproduktion inte till för att täcka det ökade behovet under graviditeten. Som en följd av detta stiger moderns blodsocker och fostret kan bli större än normalt.
Graviditetsdiabetes diagnostiseras genom ett sockerbelastningstest.
Faktorer som ökar risken för graviditetsdiabetes är
- övervikt
- benägenhet för diabetes i släkten
- ålder över 40 år.
- en bebis som vägde över 4,5 kilo vid en tidigare födsel
- tidigare graviditetsdiabetes
- socker i morgonurinen
- polycystiskt ovariesyndrom (PCO).
Om graviditetsdiabetes konstateras får du råd för lämplig diet och motion i syfte att hålla ditt blodsocker i balans under graviditeten. Du får också utrustning för regelbunden hemmamätning av blodsockret. I vissa fall kan du också få medicinering.
När barnet har fötts, kontrollerar förlossningssjukhuset dina blodsockernivåer. Efter förlossningen görs ett nytt sockertest.
Läs rådgivningsbyråns anvisningar: Uppföljning av graviditetsdiabetes
Flera befruktade äggceller kommer ofta som en överraskning. Varje år föds det tvillingar i ungefär sexhundra finländska familjer. Det föds knappt tio trillingar per år i Finland.
Om du väntar tvillingar eller trillingar diskuterar vi på rådgivningsbyrån med dig och din partner om familjens individuella stödbehov redan under graviditeten.
De som är gravida med fler än ett foster erbjuds möjligheten att delta i rådgivningsbyråns amningsgrupp, där vi berättar om amning vid flerbarnsbörd. I gruppen träffar ni andra helsingforsfamiljer i samma situation.
Även förlossningssjukhuset följer upp graviditeter med fler än ett foster. Sjukhusets personal planerar förlossningen tillsammans med din familj.
Ungefär hälften av tvillingarna föds som färdigt utvecklade och hälften föds innan graviditetsvecka 37. Omkring hälften av tvillingarna föds vaginalt och hälften genom kejsarsnitt.
Öppningsskedet sker precis som vid vilken som helst annan förlossning. Under krystningsskedet närvarar mer vårdpersonal än vid en vanlig förlossning.
Vi erbjuder hemservice för barnfamiljer i samband med flerbarnsbörd. Familjer med flera bebisar kan få stöd av en förening i Helsingfors ( Monikkoperheyhdistys(Länk leder till extern tjänst) ). Föreningen ordnar till exempel familjecoachning.
Ibland kan fosterdiagnostik visa att barnet kommer att födas med en sjukdom, skada eller något annat särskilt behov.
I samband med diagnosen får du det första beskedet om barnets funktionsnedsättning av hälsovårdsproffsen.
Informationen är ofta av följande slag:
- Medicinsk information: Du får information om barnets särskilda egenskaper eller prognos.
- Rehabilitering: du får information om möjligheter som stödjer barnet att må bra.
- Stödformer: du får information om stödformer som underlättar familjens vardag.
- Organisationernas tjänster: du får information om organisationer och föreningar som erbjuder kamratstöd, rådgivning, kurser och olika evenemang.
Läs mer om temat första beskedet om barn med särskilda behov.
Läs mer om temat första beskedet om barn med särskilda behov.
Läs mer på funktionshinderservicens webbplats för stöd i olika livssituationers
