En lågstadieelev växer ganska jämnt och till och med långsamt. Vissa upplever en tillväxtspurt i tolvårsåldern.
Betydande förändringar hos lågstadieelever är bland annat att mjölktänderna byts ut mot permanenta och det så kallade babyhullet försvinner. Många barn gör stora motoriska framsteg.
I årskurs 5–6 kan man redan skönja de första tecknen på puberteten. Flickornas bröst växer och även mensen kan börja. Pojkarnas testiklar kan växa. Pubeshår börjar växa i åldern 10–13 år.
Tips för föräldrar
- Den allt större kapaciteten i lågstadiet kan också visa sig som ett ökat mod och ibland som en brist på självbevarelsedrift. Handledd motion kan hjälpa barnet att lära sig behärskning och förnuft.
- Barnets finmotorik utvecklas, men i synnerhet i början av lågstadiet kan barnet behöva stöd exempelvis med att greppa pennan eller knyta skorna.
- I skolåldern måste man ta större hänsyn till en regelbunden hygien. Även en lågstadieelev kan börja utsöndra mycket svett.
- Puberteten kan öka klumpigheten och försvaga koncentrationen. Ha tålamod, även om ni har de största förändringarna framför er. Uppmuntra barnet att ha en hobby, och ge kamratstödet en chans.
Barnet lär sig vanligen att kontrollera urinblåsan vid 4–6 års ålder. Sängvätning förekommer dock oftare bland skolbarn än man tror; ungefär var tionde sexåring och 3 procent av 12-åringarna drabbas av fenomenet.
Stora förändringar i livet, exempelvis att börja skolan, kan utlösa tillfällig sängvätning eller så kan det vara ett långvarigt problem.
Om situationen är återkommande eller om enskilda fall stör dig, ta då öppet upp saken till diskussion. Läs tillsammans tipsen om hur du ska hantera situationen och kontakta sjukvården om det ändå inte blir lättare.
Om sängvätning åtföljs av andra symtom, såsom rikligt drickande, viktminskning och trötthet, bör ni snarast boka en tid till hälsovården.
Tips vid sängvätning
- Börja med att ta hand om magen. Fibrer, grönsaker och ett tillräckligt vätskeintag är viktiga för tarmfunktionerna. Plommon och förstoppningsmedel kan hjälpa.
- Man ska kissa regelbundet, åtminstone fem gånger om dagen. Man ska även bajsa dagligen, senast efter middagen.
- Som förälder ska du se till att barnet inte dricker för mycket på kvällen och går på toa innan läggdags. Kom ihåg att dricka tillräckligt med vatten under dagen.
- Pröva att gå på toa med två timmars mellanrum och vänta lugnt på att blåsan verkligen töms.
- Servera kvällsmat och sista drickan ca 2 timmar innan läggdags.
- Släck inte lampan på toaletten till natten, ljuset underlättar toabesöket.
- Barnet kan använda blöja om det behövs, men det avhjälper inte problemet
- Beröm barnet efter en natt som gått bra.
Om problemet inte går om ska ni fylla i en dagbok där du följer upp barnets toalettbesök och sängvätning under en veckas tid och ta med anteckningarna till besöket hos hälsovården.
