Alla barn är olika, och det är föräldrarna likaså. Det är vanligt att barn gnäller, uttrycker sin vilja och testar gränserna. Ibland kan det uppstå stora påfrestningar till vardags när barnets rastlöst, har svårt att reglera känslor och beteende, lära sig färdigheter eller strukturera sinnesintrycken.
Situationen kan bero på flera faktorer, men du kan underlätta din vardag på många sätt, oberoende av de bakomliggande orsakerna. Vardagsnära stöd i hemmet, i förskolan eller i skolan är avgörande för alla barns uppväxt och utveckling. Ett gott samarbete mellan hemmet och daghemmet eller skolan är också ett viktigt redskap för en fungerande vardag.
Utmaningarna kan ha många olika orsaker, såsom situationen i familjen, barnets språkliga utveckling eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I vissa fall ställer man en diagnos och utarbetar en vårdplan inom den specialiserade sjukvården då ett barn har långvariga svårigheter som påverkar vardagen i hög grad.
Vård eller habilitering av barn med särskilda behov kan komplettera och effektivera stödet i vardagen, men ersätter det inte. Habilitering kan ske i helt vardagliga situationer då man handlar medvetet, långsiktigt och systematiskt på ett gemensamt överenskommet sätt.
En fungerande vardag avgörande för stödet
En trygg och förutsägbar vardag hemma är det viktigaste för barnet oavsett om ditt barn går igenom en krävande utvecklingsfas, har neuropsykiatriska drag eller en fastställd diagnos.
Som förälder kan du påverka
- När barnet ska sova, äta, vara ute och röra på sig
- Barnets lek- och skärmtid
- Att barnet får tillräcklig och positiv uppmärksamhet från dig
- Att vardagen är förutsägbar och uppfostran är konsekvent
- Att du talar om förändringar och bekymmer för ditt barn, med hänsyn till åldersnivån
- Att du tar hand om dig själv och vid behov provar olika sätt att interagera med ditt barn.
Läs mer om hur kan man få vardagen att fungera (ADHD-liitto)(Länk leder till extern tjänst)
Ladda ner handboken Få vardagen att fungera (PDF)(Länk leder till extern tjänst)
Samarbete med daghem eller skola
Det är också viktigt att du utbyter information med småbarnspedagogiken och skolan:
- Förekommer samma problem utanför hemmet?
- Har barnet problem i skolan eller småbarnspedagogiken som du inte ser i hemmet?
- Om situationerna är de samma i skolan och hemma, vilket stöd använder ni och vad hjälper? Det som funkar ska upprepas på de olika platserna.
- Om problemen är olika eller bara förekommer i en miljö, vad kan då vara orsaken?
Lärare har ofta kompetens och resurser för att lösa situationen. Vid behov kan läraren vända sig exempelvis till speciallärare eller skolans elevvård och tillsammans med dem hitta ett lämpligt stöd.
Stödåtgärder vid behov
Du kan söka hjälp om ditt barn uppför sig väldigt rastlöst, aggressivt eller trotsigt. Det finns också hjälp att få om ditt barn är mycket känsligt eller har ovanligt svårt att koncentrera sig.
Stödåtgärder som talterapi, ergoterapi och specialundervisning kan hjälpa ditt barn att utveckla sina färdigheter och fungera bättre i vardagen. Du kan be om hjälp vid rådgivningsbyrån, socialrådgivningen för barnfamiljer eller elevvården i barnets skola.
Stödtjänsterna är i allmänhet en tillräcklig hjälp även när barnet har NPF eller då andra individuella faktorer ligger bakom vardagsproblemen. Läs mer om neuropsykiatriska svårigheter (Psykporten).(Länk leder till extern tjänst)
Ibland krävs närmare undersökningar
Det finns också barn som behöver en särskild vårdplan som komplement till skolans stödtjänster och det allmänna stödet i hemmet Sådana behov konstateras individuellt för varje barn, och kan bli aktuella i olika åldrar beroende på situationen.
Ibland kan specialfall framgå genom test under graviditeten. Då får du info om vården redan innan barnet föds. Läs mer om första beskedet om barn med särskilda behov.
Vissa barns särdrag visar sig först efter några år. Det kan bli aktuellt med närmare undersökningar exempelvis om barnet har större svårigheter med inlärning och utveckling än normalt eller om barnets karaktär påverkar vardagen märkbart.
Undersökningsbehovet konstateras alltid av hälso- och sjukvårdsproffsen, som skriver en remiss till en lämplig aktör. Undersökningen grundar sig ofta på flera källor, när familjen, lärarna, hälsovårdaren på rådgivningen, elevvården och/eller en socialhandledare gemensamt konstaterar att barnet kunde ha nytta av ytterligare undersökningar och en vårdplan utarbetad av en psykolog eller läkare.
Läs om babyålder och barndom på funktionshinderservicens sajt
