En regelbunden måltidsrytm är grunden för att äta hälsosamt, vilket gäller både för barn och vuxna. Måltiderna ska serveras med tre-fyra timmars mellanrum, alltså fyra till sex måltider under dagen. Barn ska i allmänhet ha följande måltider: frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål.
Genom att välja mångsidiga livsmedel säkerställer du allra bäst att barnet får i sig lämpliga mängder av alla nödvändiga näringsämnen. Erbjud ditt barn mat från alla grupper i matpyramiden, dvs. grönsaker, frukt och bär, spannmålsprodukter, mjuka fetter, mjölkprodukter samt fisk, baljväxter, kyckling och kött.
En mångsidig kost ger barnet alla näringsämnen utom D-vitamin som måste tas som tillskott varje dag.
Du och den övriga familjen är en förebild för barnet när barnet utforskar nya smaker och livsmedel. Hela familjen kan äta samma mat, men storleken på portionerna varierar enligt varje persons energibehov. Barnet kan anpassa sin portion.
Föräldrarna bestämmer vilken mat som ska serveras, barnet bestämmer hur mycket det äter från tallriken.
Ladda ner THL:s rekommendation om D-vitamin för familjer (PDF)(Länk leder till extern tjänst)
Ladda ner broschyren om kostrekommendationer till barnfamiljer (PDF)(Länk leder till extern tjänst)
Barnets matvanor utvecklas
Barn har olika temperament och de lär sig färdigheter i olika åldrar. Ett barn orkar sitta vid bordet genom hela måltiden, ett annat har svårt att sitta still och ett tredje dagdrömmer och glömmer att koncentrera sig på maten.
Du kan göra det lättare att koncentrera sig på maten genom att se till att leksaker, böcker och skärmar inte stör. Om ditt barn är oroligt under måltiden, kan du pröva om en stressleksak eller en sittdyna kunde hjälpa.
Familjens måltider ska helst vara en trevlig och lugn stund av samvaro, så att barnet i lugn och ro och med gott humör kan öva sig att äta. Barnet tar modell av sina anhöriga vid måltiderna – på gott och ont.
Låt ett barn i åldern 1–2 år delta i måltiderna. Om barnet ännu inte har så många tänder ska du finfördela maten. Men inte för mycket eftersom munnens motorik, tänderna och talförmågan utvecklas genom att tugga.
Barnet kan själv ta lämpliga munsbitar. Ett litet barn övar sig att äta med sked men får använda fingrarna som hjälp. Maten träffar inte alltid munnen - uppmuntra barnet ändå! Du kan hjälpa barnet vid behov, men barn lär sig så småningom att äta på egen hand.
Om barnet inte alls låter föräldern hjälpa men ändå inte kan äta själv kan du prova att ha två tallrikar: föräldern matar från den ena och barnet plockar munsbitar från den andra.
Barnet kan dricka ur en mugg och hålla i med båda händerna.
En haklapp skyddar kläderna. Rutiner i samband med måltiderna är viktiga.
En 2–3-åring kan äta själv med sked. Vissa barn i den här åldern vill öva att använda gaffel. Barnet kan redan tugga bra. Uppmuntra barnet att inte tala med mat i munnen.
Barnet lär sig att ransonera hur mycket mat man lägger på tallriken. I matbordet övar ni att säga ”tack” och ”var så god”, och barnet lär sig också andra matrelaterade ord.
Man kan lämna bort haklappen vid ca tre års ålder. Barnet kan öva att lägga åtminstone en del av kärlen på en viss plats efter måltiden.
Envishet eller trots kan överraska vid matbordet. Ett rasande barn vill ogärna äta. Då är det bättre att dra sig tillbaka för att lugna ner sig och reda ut situationen.
En 3–4-åring äter allt prydligare, kastar inte mat omkring sig och kan exempelvis torka sig om munnen efter maten. När barnet kan använda sked och gaffel kan ni så småningom också börja öva på att använda kniv.
Barn gillar ofta att delta i matlagningen. De kan duka bordet, hjälpa med matlagningen eller packa upp matkassarna.
Barnet lär sig att själv skära mjuk mat, men behöver hjälp med att skära kött. Det lär sig att bre smör på brödet och att lägga mat på tallriken själv. Het mat kräver hjälp av en vuxen.
Barnet har fortfarande svårt att avgöra en lämplig portion, men det kan man öva – först tar man lite och sedan till om man orkar. Aptiten kan variera från dag till dag och från måltid till måltid. Det är bäst att inte ge barnet mjölk, saft eller snacks mellan måltiderna eftersom det kan minska hungern vid nästa måltid.
I den här åldern är det ofta lättare än tidigare att sitta på sin plats under hela måltiden. Det är emellertid vanligt att barnet äter långsamt eller glömmer att äta – reservera tillräckligt med tid för måltiden. Å andra sidan är det inte bra att sitta vid bordet i evigheter, en halvtimme räcker vanligtvis.
Barnet säger ”tack”, när det stiger upp från bordet – ibland måste man påminna. Efter att barnet har ätit får det lämna bordet, men det kan vara svårt att vänta tills alla ätit klart.
En 5–6-åring övar att äta med kniv och gaffel och att själv lägga upp mat på tallriken. Barnet lär sig att bre smör på brödet och skala potatis.
Barnet klarar sig alltmer självständigt, och det är bra för snart är det dags att äta i skolan på egen hand. Det är fortfarande svårt för barnet att avgöra hur stora portionerna ska vara, men övning ger färdighet.
Barnet vet redan hur man beter sig vid matbordet, vilka regler som gäller och följer dem oftast. Det är dock vanligt att barnet testar gränserna: om man ändå kunde få glass i stället för potatis! Håll fast i gränserna även om barnet prövar dem.
Oroar du dig för barnets ätande?
Du kan bli frustrerad eller orolig av att barnet är kräset i matbordet och kanske undrar om barnet får i sig tillräckligt med näring för att växa. Matlagning tar tid, kostar pengar och det kan börja irritera om det uppstår matsvinn.
Det är emellertid normalt att barnets aptit varierar från dag till dag och periodvis. Under det andra levnadsåret brukar aptiten minska eftersom barnet inte längre växer lika snabbt som under spädbarnstiden. Barn äter när de är hungriga, och det är vanligtvis inget tecken på problem att barnet ibland har sämre aptit.
Om barnet växer normalt och är energiskt finns det vanligtvis ingen anledning att oroa sig.
Tvinga inte ditt barn att äta, utan låt hen själv bestämma sin portion utan påtryckningar. Du kan förbättra dina chanser att lyckas genom att inte ge barnet så mycket mellanmål. Ett barn som är lite hungrigt vid matdags är troligen mer mottagligt för nya smaker.
Om du är orolig för ditt barns diet eller tillväxt ska du kontakta rådgivningsbyrån eller din hälsostation. Sköterskan eller läkaren diskuterar med dig och ger kostråd. En skötare eller läkare kan styra barnet till näringsterapin om det behövs.
