Barn och unga ska ha en säker miljö att växa och lära sig i. I skolorna arbetar vi aktivt och på många olika sätt för att förebygga och ingripa i mobbning. Alla skolor har verksamhetsmodeller för kris- och mobbningssituationer. Vi har sammanställt skolornas arbete till ett mobbningsförebyggande program med 13 åtgärder. Du kan bekanta dig med programmet nedan.
Skolorna har också en Verksamhetsmodell för att förebygga och ingripa i mobbning, trakasserier och våld (pdf). Verksamhetsmodellen och rutinerna ska vara bekanta för all skolpersonal och vårdnadshavare. Verksamhetsmodellen bör regelbundet ses över tillsammans.
Helsingfors antimobbningsprogram AMP13
1. En positiv skolkultur förebygger mobbning
På skol- och klassnivå följer vi regelbundet elevernas vardag och ork med hjälp av skolhälsoenkäten och välbefinnandeprofilen. Vi använder resultaten till att förebygga mobbning och ingripa i den.
Vi övar regelbundet på socioemotionella färdigheter. I undervisningen använder vi tillförlitliga och forskningsbaserade material som produceras av organisationer och universitet. Vi upprätthåller kompetensen hos lärare och andra yrkesgrupper i skolan.
Varje klass utarbetar regler tillsammans. Reglerna hjälper oss att förebygga och identifiera mobbning och hjälper oss att veta hur vi ska ingripa när problemen redan har börjat.
Vi stöder kontinuerligt sammanhållningen i klassen även då vi bildar olika grupper. Eleverna jobbar i olika par och grupper i skolvardagen och vi beaktar gruppbildningen i synnerhet då den nya klassen börjar tillsammans, vid skolbyte, efter loven, då någon lämnar klassen eller då en ny elev börjar i klassen.
Vår personal inom elevvården håller i början av läsåret en smågruppsdiskussion för elever i årskurs 7 om mental hälsa och frågor som försämrar den, såsom mobbning.
Vi utvecklar stödelevsverksamheten genom att utbilda handledare och stödelever i mobbningsförebyggande arbete i samarbete med Folkhälsan eller Mannerheims Barnskyddsförbund. Även om ansvaret för att ingripa i mobbning ligger hos skolans vuxna, behövs eleverna för att skapa gemensam och trygg atmosfär och för att upprätthålla av normer mot mobbning. Stödelevverksamheten bidrar till att förebygga, upptäckta och ingripa i mobbning. Stödeleverna stöder även hen som blivit mobbad.
2. Vi identifierar mobbning och ingriper
Vi ingriper i mobbning systematiskt och enligt en viss modell. Vi utreder mobbningssituationerna och dokumenterar utredningarna i Wilma.
Mobbning kan även ske utan att vuxna märker det, till exempel i sociala medier. Inget fall av mobbning får bli undangömt. Eleverna kan även göra en anmälan om mobbning via en elektronisk blankett för mobbningsanmälan i webbportalen Aula . Anmälan kan göras anonymt eller under eget namn.
Vi använder metoder som rättar till mänskliga relationer, det vill säga restorativa metoder, i konfliktsituationer i skolan. Restorativitet handlar om att mötas, lyssna på varandra, bli sams och att förstärka sociala färdigheter. Våra kuratorer och en del av våra psykologer är utbildade i att använda metoderna.
För att få stopp på långvarig mobbning i skolan behövs all tillgänglig hjälp. Ibland kan en utomstående part ge nya perspektiv i problemsituationer. En utomstående part beaktar helhetssituationen i inflammerade fall. Detta kallas för M-0-verksamhet och har utvecklats av Stationens Barn rf.
Vi tar vid behov med utomstående aktörer i det mobbningsrelaterade arbetet. Sådana aktörer kan vara exempelvis ungdomsväsendet, aktörer inom den tredje sektorn, barnskyddet eller polisen.
3. Stöd för återhämtning
Då en elev blivit mobbad utser hen en trygg vuxen som hjälper och stöder eleven att gå vidare.
Kamratgrupperna erbjuder en möjlighet att berätta om sin egen erfarenhet för andra personer med samma upplevelser. Vi informerar om de kamratstödsgrupper som Mannerheims Barnskyddsförbund erbjuder för barn och unga som blivit mobbade samt deras vårdnadshavare.
Socioemotionella färdigheter är en del av det mobbningsförebyggande arbetet
Vi stärker elevernas välbefinnande och verksamhet i grupp också genom att systematiskt öva på sociala och emotionella färdigheter. Alla skolor ordnar undervisning i socioemotionella färdigheter, men sättet att genomföra undervisningen på varierar från skola till skola. Eleverna övar regelbundet på färdigheterna, antingen som en del av något läroämne eller som en del av skolans övriga fostrande verksamhet.
Att vara en del av gruppen, att lyssna till andra och att ta hänsyn till andra, är som så mycket annat färdigheter eleverna övar sig på under sin barndom och ungdom. Vi ser det som viktigt att starkt stöda eleverna i detta, och gör därför nu i alla våra enheter en storsatsning för att stärka elevernas socioemotionella färdigheter.