På den här sidan
Skoldagen
Förutom lektioner innefattar skoldagen även mycket mer, såsom raster och skolmåltider. Längden på lektionerna kan variera från skola till skola. Läsordningen ger ramar för arbetet under skolveckan.
Skoldagen kompletteras av klubb- och hobbyverksamhet i skolorna samt morgonverksamhet och eftermiddagsverksamhet för de yngsta skoleleverna.
Morgon: Skoldagen börjar på skolgården. När det ringer in till lektion går eleverna in. Kläder och ytterskor läggs i en garderob eller i ett skåp. Eleverna går till klassrummet där läraren håller lektionen. Lektioner kan också hållas någon annanstans än i skolans lokaler, till exempel i skogen, i närmiljön eller i biblioteket.
Rast: Vanligtvis varar en lektion i 45–90 minuter, varefter eleverna går ut på rast. På rasten får eleverna tillbringa tid på skolgården. De vuxna i skolan övervakar rasten. Efter rasten går eleverna tillbaka till klassrummet.
Lunch: Varje skoldag serveras eleverna en gratis lunch. Eleverna går till matsalen tillsammans med läraren. I lunchen ingår varm mat, sallad, bröd, matdryck och ibland även dessert. I skolmåltiderna beaktas elevens eventuella allergier och matbegränsningar. Mat och dryck får man ta mer om man vill. När eleven ätit klart plockar hen undan sina kärl och bestick, så de kan diskas.
Eftermiddag: Efter lunch och rast fortsätter lektionerna. När skoldagen är slut åker eleverna hem.
Efter skoldagen ordnas eftermiddagsverksamhet och olika klubbar och hobbyer i många skolor eller nära skolorna. Eleverna kan anmäla sig till verksamheten.
Skoldagen kan också omfatta gemensamma sammankomster och evenemang. Ibland ordnar skolan även besök och utflykter utanför skolan. Vårdnadshavarna informeras i förväg om detta. Vårdnadshavare ombeds ge eleven tillstånd att delta.
Skolmåltider och menyer
Våra skolor följer en sex veckors meny enligt ett roterande system. Dagligen serveras två alternativa huvudrätter, varav en är vegetarisk.
Skolornas lov och arbetstider
Skolornas lov och arbetstider för följande läsår bestäms i allmänhet i november. Skolorna kan ha en skoldag på en lördag, som ersätter en vanlig skoldag.
Samarbete mellan hem och skolan
Att främja elevens välbefinnande och lärande är en gemensam uppgift för hemmet och skolan. Samhörigheten i skolan byggs upp tillsammans.
Principerna och verksamhetssätten för samarbetet mellan hemmet och skolan anges i varje skolas läroplan. De omfattar bland annat föräldramöten, föräldrakvarter samt kontakt genom det elektroniska systemet Wilma.
Skolan och vårdnadshavarna kommer överens om det praktiska samarbetet och verksamhetsformerna.
Via webbtjänsten Wilma får du information om ditt barns undervisning och undervisningsarrangemang. Du kan kontakta lärarna och rektorn direkt via Wilma. Du får inloggningsuppgifter för Wilma i början av höstterminen från den skola där ditt barn har börjat grundskolan.
Även eleverna använder Wilma för att följa upp sina egna studier.
Varje skola har en direktion med föräldrarepresentanter som föräldrarna föreslagit. Nämnden för fostran och utbildning väljer ut medlemmarna för fyra år. Direktionen godkänner bland annat skolans verksamhetsplan årligen.
Många skolor har också en föräldraförening, som stöder verksamheten i skolan. Information om föräldraföreningarnas verksamhet och kontaktuppgifter finns på skolornas webbplatser.
Frånvaro
Eleven har rätt att få undervisning och en skyldighet att delta i undervisningen. Eleven får endast vara frånvarande från undervisningen om hen är sjuk eller har fått tillstånd att vara frånvarande. Anmäl sjukfrånvaro för ditt barn i Wilma.
Tillstånd för övrig frånvaro kan endast beviljas av särskilda skäl. Vårdnadshavarna är skyldiga att övervaka att eleven sköter sina skoluppgifter som vanligt oberoende av frånvaron.
Varje skoldag är viktig. Så här kan du stöda ditt barns skolgång:
- se till att barnet får tillräckligt med näring och vila
- tala positivt om skolan och visa intresse för ditt barns skolgång
- fråga om läxor, kompisrelationer och hur dagen har gått, och lyssna på vad barnet svarar.
Skolfrånvaro föregås av symtom som vanligtvis syns först i hemmet. Om du märker av utmaningar med skolgången ska du kontakta barnets lärare eller skolans kurator, hälsovårdare eller rektor.
Typiska tecken som kan leda till frånvaro:
- stora svårigheter med att gå till skolan på morgonen
- ökade somatiska symtom, såsom magont, huvudvärk eller illamående
- upprepade förfrågningar om att få stanna hemma under skoldagen
- undvikande av sociala situationer eller rädsla
- förändringar i beteende eller kompisrelationer
- ökad oro eller rädsla.
Du kan ansöka om tillstånd för ditt barn att vara frånvarande från undervisningen genom att göra en frånvaroansökan i Wilma. Tillstånd för frånvaro i 1–5 dagar kan du ansöka om från klassläraren eller klassföreståndaren. Tillstånd för frånvaro i fler än 5 dagar ska du ansöka om från skolans rektor.
Så här gör du en frånvaroansökan i Wilma:
- Välj först fliken ”Ansökningar och beslut” i huvudmenyn.
- Välj blanketten Frånvaroansökan under ”Blanketter” i högra kanten av sidan som öppnas.
- Fyll i blanketten och spara den.
När rektorn eller läraren har fattat ett beslut och publicerat det, syns beslutet under ”Ansökningar och beslut”.
Om du inte kan använda Wilma, kan du ansöka om frånvaro med blanketten Anhållan om befrielse från skolgång (pdf) och lämna in den till skolan.
Elevens ökade frånvaro kan indikera en försämring av välbefinnandet eller utmaningar med skolengagemanget. Frånvaro är ett symtom vars bakomliggande orsak måste utredas för att eleven ska få rätt typ av stöd i sin situation.
Vi har utarbetat anvisningar för våra skolor om hur man ska ingripa i frånvaro. I handboken beskrivs en verksamhetsmodell som syftar till att stödja elevernas skolengagemang, förebygga och följa upp frånvaron samt ingripa i dem.
Handboken vägleder skolans personal i att identifiera elevens behov i ett tidigt skede och planera åtgärder som stödjer elevens närvaro i skolan.
På skolnivå samordnas förebyggandet och den systematiska uppföljningen av frånvaron samt ingripandet i dem av skolledningen tillsammans med den gemensamma elevvårdsgruppen. Skolans lösningar samt arbets- och ansvarsfördelning preciseras i verksamhetsplanen.
Skolresor
När vissa villkor uppfylls, kan eleven få ett resekort för skolelever (HRT) eller specialtransport för skolresorna. Resekort för skolelever eller specialtransport kan endast få till en adress enligt befolkningsregistret. Resekortet för skolelever gäller vardagar klockan 5.30–18.00.
Observera att vi stöder skolresorna för de elever som studerar vid Helsingfors stads grundskolor.
Vi stöder skolresorna för de elever som studerar vid Helsingfors stads grundskolor. Privata skolor och statens skolor ansvarar själva för sina elevers skolresor.
När en elev på årskurs 1–6 har en skolresa på minst 2 kilometer hemifrån till närskolan, får eleven ett HRT-resekort.
Skolresan för elever i årskurs 7–9 ska överskrida 3 kilometer.
Eleven kan få ett resekort till en annan skola än närskolan om minst ett av följande villkor, förutom resans längd, uppfylls:
- Eleven har genom ett lämplighetstest valts till intensifierad undervisning i en annan skola än närskolan.
- Eleven har valt ett A-språk som börjar i årskurs 1 eller 3 och som inte undervisas i närskolan, utan undervisningen sker i den närmaste lämpliga skolan.
- Eleven studerar i en specialklass.
- Eleven studerar i en klass för förberedande undervisning.
- Eleven deltar i undervisning i elevens eget modersmål och avståndet mellan den egna skolan och det närmaste undervisningsstället är minst 2 kilometer (innehavarresekort).
- Eleven studerar B1-engelska i årskurs 6 och undervisning i ämnet ges inte i närskolan, utan undervisningen sker i den närmaste lämpliga skolan.
Så här ansöker du om HRT-resekort för ditt barn:
- Skriv ut och fyll i blanketten Ansökan om skolreseförmån A.
- Lämna in din ansökan till kansliet vid ditt barns skola.
Som vårdnadshavare kan du ansöka om specialtransport för ditt barn, om hen inte klarar av att genomföra skolresan med kollektivtrafik. Eleven kan få två specialtransporter per dag.
Specialtransport beviljas också på basis av ett expertutlåtande. Specialtransporten genomförs i allmänhet som grupptransport. Även individuell transport är möjlig, om det finns ett läkarutlåtande som styrker behovet.
Så här ansöker du om specialtransport:
- Skriv ut och fyll i Ansökan om reseunderstöd (specialskjutsar)
- Lämna in ansökan till kansliet vid ditt barns skola.
Om ditt barn tillfälligt inte kan ta sig till skolan själv (som en följd av en olycka eller hälsovårdsåtgärd), kan hen få tillfällig skoltransport.
Lämna in ett läkarutlåtande som styrker behovet av skoltransport till kansliet vid ditt barns skola, för att få tillfällig skoltransport.
Om du har frågor om skolresor kan du höra av dig per e-post till kasko.koulumatkat@hel.fi(Länk öppnar standardprogram för e-post).
Om frågan gäller specialtransporter kan du kontakta kasko.erityiskuljetukset@hel.fi(Länk öppnar standardprogram för e-post)
Försäkringar
Helsingfors stad har försäkrat alla skolelever vid stadens skolor för olycksfall. Olyckor vårdas inom den offentliga hälsovården. Försäkringen täcker inte elevernas personliga tillhörigheter.
Försäkringen gäller i skolan och på skolresorna samt vid skolans evenemang, studiebesök och lägerskolor. Vid olycksfall kan du kontakta skolan som sköter ärendet vidare till försäkringsbolaget. Via försäkringen har du möjlighet att få tillbaka de kostnader för den offentliga hälso- och sjukvården som du själv betalat.
Eleverna omfattas av en reseförsäkring som tecknas för resor i anslutning till internationell verksamhet. I den ingår också resgodsförsäkring.
Praktisk arbetslivsorientering, prao
Läroplanen för elever i årskurs 7−9 innefattar en praktisk arbetslivsorientering, prao. Att bekanta sig med arbetslivet är en del av skolgången, så eleven får ingen lön under praon. Praoperioderna pågår mellan några dagar till två veckor.
Målet är att eleven under praoperioden under handledning bekantar sig med ett företags och en arbetsplats verksamhet samt får information om arbetslivet. Under praoperioden tillämpar eleven de färdigheter som hen har lärt sig i skolan och prövar hur hen klarar sig i en ny gemenskap och miljö.
Personliga arbetslivserfarenheter främjar elevens självkännedom och sociala färdigheter, fördjupar medvetenheten om arbetslivet samt stöder elevens väg till vidareutbildning.
Målet är att eleven själv skaffar en praoplats och samtidigt övar på att söka jobb. Om eleven inte själv klarar av att skaffa en praoplats, är det viktigt att hen får stöd av vårdnadshavare och studiehandledaren.
Innan praoperioden börjar, ska eleven gå och presentera sig för arbetsgivaren och fylla i ett praoavtal. Man kommer överens om mötet på förhand.
En elev som bekantar sig med arbetslivet arbetar ännu inte i ett verkligt yrke. På praoplatsen ska en ansvarsperson utses för varje elev. Ansvarspersonen leder det dagliga arbetet.
Eleven får inte utföra tunga eller farliga arbetsuppgifter.
Arbetsveckan
Elevens arbetsvecka är 30 timmar. För elever som har fyllt 15 år kan arbetslivsorienteringen förläggas till mellan klockan 6 och 22, och för elever under 15 år till mellan klockan 8 och 20.
Arbetskläder
Arbetet ställer ofta krav på klädsel eller begränsningar exempelvis på användning av smycken eller piercingar. Om arbetsplatsens verksamhet innefattar klädsel i skydds- eller arbetskläder, ska eleven följa arbetsplatsens klädselregler.
Måltider
Enligt lagen om grundläggande utbildning är eleven berättigad till en avgiftsfri måltid varje dag. Om arbetsgivaren inte erbjuder eleven måltider, äter eleven på sin närskola eller så ordnas måltiderna på något annat sätt.
Frånvaro
Frånvaro från arbetet som man vet om i förväg ska meddelas i tid till arbetsgivaren och studiehandledaren. Frånvaro innebär skolfrånvaro, så den meddelas i Wilma som vanligt.
Olyckor
Praon är en verksamhet som följer skolans läroplan och således gäller stadens olycksförsäkring för eleven. Olycksfallsförsäkringen ersätter vid olyckor på praoplatsen och under resorna till och från praoplatsen.
Skadestånd
Olycksfallsförsäkringen innefattar ingen ansvarsförsäkring. Skadeståndslagen har ingen lägsta åldersgräns. Personer under 18 år ersätter själv skador som de orsakar avsiktligt eller av oaktsamhet (t.ex. av oförsiktighet). Straffrättsligt ansvar gäller först från 15 års ålder. Om eleven orsakar en skada på arbetsplatsen, ber man arbetsgivaren att meddela detta till skolans ansvarsperson, som vanligtvis är studiehandledaren.
Arbetsintyg
Eleven får ett intyg över arbetslivsorienteringen, så att hen kan använda det när hen söker sommarjobb eller annat arbete.
Video om kontakt och samarbete mellan hem och skola.
Video om kontakt och samarbete mellan hem och skola.