Läroplanen, läroämnen och bedömning

Läroplanen styr skolans verksamhet, undervisningen och lärandet. I läroplanen finns också lärandemålen, läroämnenas centrala innehåll samt grunderna för bedömning.

På den här sidan

Läroplanen

I skolan får våra elever färdigheter och kompetens för framtiden, i enlighet med läroplanen. Eleverna studerar både självständigt och i grupp. Eleven tänker och deltar aktivt samt planerar och utforskar, först genom att öva och sedan genom att fördjupa sina färdigheter. Eleven sätter upp mål för sig själv och utvärderar dem.

Läroplanen styr skolans verksamhet och undervisning. Den anger hur man arbetar i skolan och vad skolan betonar i sin verksamhet. Läroplanerna för Helsingfors stads skolor bygger på de nationella grunderna för läroplanen och Helsingfors lokala betoningar.

Du hittar Helsingfors stads läroplan på webbsidan eGrunder. Du kan även läsa läroplanen i pdf-format. 

De svenskspråkiga skolornas läroplan (på webbplatsen eGrunder)
De finskspråkiga skolornas läroplan (på webbplatsen eGrunder)

Enskilda skolors läroplan finns på respektive skolas webbplats.

Läroämnen

I grundskolan finns totalt 20 läroämnen. Därutöver studerar eleverna valfria ämnen. Läroämnenas mål och centrala innehåll presenteras i läroplanen.

  • I årskurs 1 börjar följande ämnen som är gemensamma för alla: modersmål och litteratur, A1-språk, matematik, omgivningslära, religion eller livsåskådningskunskap samt konst- och färdighetsämnena musik, bildkonst, slöjd och gymnastik. I de svenska skolorna är A1-språket alltid finska.
  • I årskurs 3 börjar A2-språket. I de finska skolorna är A2-språket valfritt.
  • I årskurs 4 börjar samhällslära och i årskurs 5 historia.
  • I årskurs 6 börjar B1-språket i de finska skolorna.
  • I årskurs 7 börjar följande ämnen som är gemensamma för alla: huslig ekonomi, biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. I de svenska skolorna börjar valfritt B2-språk.
  • I årskurs 8 börjar valfritt B2-språk i de finska skolorna.

Mer information om läroämnena

Alla läroämnenas mål och centrala innehåll samt bedömningskriterier finns i läroplanen för den grundläggande utbildningen.

I Helsingfors vill vi att alla elever har möjlighet att lära sig språk på ett bra och mångsidigt sätt. Därför får våra elever studera språk i större utsträckning än det nationella timantalet förutsätter och skolorna har ett omfattande utbud av språk. Dessutom bidrar våra lärare till att det är inspirerande och motiverande att lära sig språk. 

Språk som alla studerar 

Studierna i A1-språket inleds i årskurs 1 och i A2-språket i årskurs 3. 

Med A1-språk avses det språk vars studier eleven påbörjar först i skolan. Studierna i A1-språket inleds i årskurs 1. I de svenska skolorna i Helsingfors är A1-språket alltid finska. Finskan kan läsas som modersmålsinriktad finska eller A-finska. Valet av finskagrupp görs i samband med anmälan till årskurs 1. 

Studier i A2-språk inleds i samtliga svenska skolor i årskurs 3 och det studerar man 2 timmar per vecka. Valet av A2 språket är viktigt, eftersom elevens språkkunskaper i det utvecklas till att bli väldigt starka. Eleven studerar det valda språket under hela den grundläggande utbildningen och senare på andra stadiet. 

Valfria språk 

I de svenska skolorna erbjuds valfritt B2-språk från årskurs 7. I Helsingfors är timantalet för B2-språket två timmar högre än det nationella minimiantalet för ämnet. 

Språkutbud 

I våra svenskspråkiga skolor kan man studera  

  • A-finska eller modersmålsinriktad finska som A1-språk 
  • engelska, tyska eller franska som A2-språk
  • franska, tyska spanska, engelska, kinesiska, latin och ryska som B2-språk. 

Det är inte möjligt att studera alla ovan nämnda språk som A2- och B2-språk i alla skolor. 

I de skolor språken erbjuds kan undervisningen börja om ett tillräckligt antal elever har valt språket i fråga.

Språk som alla studerar

Studierna i A1-språket inleds i årskurs 1 och i B1-språket i årskurs 6.  

A1-språket inleds i årskurs 1 och det studerar man 2−3 timmar per vecka beroende på årskurs. Valet av det första språket är viktigt, eftersom elevens språkkunskaper i det utvecklas till att bli väldigt starka. Eleven studerar det valda språket under hela den grundläggande utbildningen och senare på andra stadiet.  

Meddela ditt barns språkvalsönskemål i samband med anmälan till årskurs 1. Skolspecifika språkutbud finns på respektive skolas webbplats. Mer information om språkstudier och undervisning får du vid skolornas informationstillfällen och förskoleundervisningens föräldramöten. 

Med B1-språk avses det språk som inleds i årskurs 6. I Helsingfors studerar man B1-språket två timmar i veckan i årskurs 6−9.

Valfria språk 

Eleverna har även möjlighet att studera valfria språk med start i årskurs 3 och 8. Det är frivilligt att börja studera ett valfritt språk, men när studierna har påbörjats är valet obligatoriskt och eleven studerar det valda språket under hela den grundläggande utbildningen. 

Studierna i A2-språket inleds i årskurs 3 och det studerar man 2 timmar per vecka beroende på årskurs. I årskurs 7−9 ordnar man så att elevens timantal i veckan är 1−2 timmar större än de andra eller så att undervisningen i A2-språket är ett av elevens valfria ämnen. Valet av A2-språk kan alltså påverka antalet valfria ämnen i årskurs 7−9. 

Studierna i B2-språket inleds i årskurs 8 för alla andra språk förutom latin. Studierna i latin inleds redan i årskurs 7 och eleverna som antas till undervisningen väljs ut med ett urvalsprov. B2-språket studeras enligt skolans egen timfördelning, som finns i skolans läroplan. 

Språkutbud 

I våra finskspråkiga skolor kan man studera 

  • engelska, spanska, kinesiska, nordsamiska, franska, svenska, tyska, ryska eller estniska som A1-språk
  • engelska, spanska, kinesiska, franska, svenska, tyska, eller ryska som A2-språk
  • svenska eller engelska som B1-språk
  • spanska, italienska, kinesiska, latin, franska, tyska eller ryska som B2-språk. 

Det är inte möjligt att studera alla dessa språk i alla skolor. I största delen av skolorna kan man välja A1-språket mellan minst två alternativ, men i vissa skolor ingår bara engelska i utbudet. Skolornas språkutbud finns på respektive skolas webbplats. 

Broschyr på olika språk om val av A1-språk, pdf
Grundläggande utbildning på två språk

I Helsingfors är erbjuder vi även undervisning på två språk inom den grundläggande utbildningen. Läs mer om de olika alternativen nedan. Observera att sökande till årskurs 2–9 till den engelskspråkiga undervisningen och till undervisning på två språk måste ansöka genom urvalsprov. Det finns inget urvalsprov för den första klassen.

Engelskspråkig undervisning 

Undervisning på två språk 

Språkberikad undervisning på engelska 

Svenskspråkigt språkbad

Undervisning i eget modersmål eller hemspråk stöder flerspråkiga elever i att upprätthålla och utveckla språkkunskaperna. I Helsingfors undervisar man elever i det egna modersmålet på cirka 50 olika språk. Eleven kan endast delta i undervisning i ett av dessa språk. Studierna är kompletterande till den grundläggande utbildningen och för dem ges en separat bedömning.  

Undervisningstimmarna hålls en gång i veckan, oftast på eftermiddagen, då eleven inte har annan undervisning. För de största språkgrupperna kan undervisningen ske i den egna skolan, men oftast måste eleverna ta sig till en annan skola för denna undervisning. Vid behov kan du ansöka om resekort för skolelever för resorna.   

Vem kan få undervisning i eget modersmål? 
  • flerspråkiga elever som har ett annat modersmål eller hemspråk än svenska eller finska
  • elever inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen vars modersmål eller hemspråk är svenska
  • elever som talar romani eller i vars släkt det talas romani
  • elever som talar samiska eller i vars släkt det talas samiska
  • elever som återvänder till Finland för att upprätthålla det språk som de lärt sig när de bodde utomlands. 

Vi ordnar undervisning i det egna modersmålet endast för elever i skolor som drivs av Helsingfors stad eller andra skolor som fungerar som stadens närskolor.   

Hur anmäler jag mitt barn till undervisning i det egna modersmålet? 

Anmäl ditt barn till undervisning i det egna modersmålet samtidigt som du anmäler hen till årskurs 1. Utöver detta är anmälningen öppen två gånger om året, i november–december för vårterminen och i april–maj för följande läsår. Anmälan görs i Wilma under punkten Anmälan till undervisning i det egna modersmålet. Du kan inte anmäla i Wilmas mobilapp, så gör anmälan i en webbläsare.

Om du inte kan använda Wilma, kan du anmäla ditt barn med pdf-blanketten, se nedan. Lämna den ifyllda blanketten till förvaltningsassistenten på elevens skola. 

Blanketter 

Blankett på svenska: Anmälan till undervisning i eget modersmål, hemspråk eller utomlands inlärt språk 

Blankett på finska: Ilmoittautuminen oman äidinkielen, kotikielen tai ulkomailla opitun vieraan kielen opetukseen

Blankett på arabiska, تنسيق اللغة العربية: الحصول على درس اللغة الأم: (عربي)  

Blankett på engelska, Form in English: Instruction in mother tongue or foreign language acquired abroad 

Blankett på franska, Formulaire en français: Inscription pour la langue maternelle/langue parlée a la maison ou langue étrangère apprise à l´étranger 

Blankett på somaliska, Foomku waa Soomaali: Isdiiwaangalinta Kaqeybgalka Barista Afka Hooyo  

Blankett på ryska, Форма на русском языке: заявление на участие в обучении родному/домашнему/приобретенному за рубежом языку 

Efter anmälan kan du be om att få information om när och var lektionerna hålls från barnets egen skola. Grupper för nya språk bildas utifrån anmälningarna. 

Undervisningen i det egna modersmålet börjar vid två tidpunkter: de som har anmält sig på våren börjar i augusti, medan de som har anmält sig på hösten börjar i januari. Anmälningen är i kraft ett läsår, så eleven måste anmäla sig till undervisningen på nytt varje vår.

Det är frivilligt att anmäla sig till undervisning i det egna modersmålet, men efter att eleven har anmält sig till gruppen ska hen delta i lektionerna regelbundet. 

Alla elever studerar svenska i skolan. Det gemensamma läroämnet heter modersmål och litteratur. På lektionerna i läroämnet studerar eleven enligt målen för antingen

  • lärokursen svenska och litteratur (S1) ELLER
  • lärokursen svenska som andraspråk och litteratur (S2).

På motsvarande sätt har våra finskspråkiga skolor studier i modersmål och litteratur (S1/S2) på finska.

Det är barnets vårdnadshavare som gör valet mellan S1- och S2-lärokursen.

  • När du anmäler barnet till första årskurs i skolan väljer du preliminärt om barnet ska studera svenska som modersmål (S1) eller som andraspråk (S2). 
    • Eleven kan studera enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur (S2) om hen fortfarande behöver stärka sina grundläggande kunskaper i svenska eller om hens kunskaper i svenska ännu inte är tillräckliga för att studera enligt lärokursen svenska och litteratur.
    • Eleven studerar enligt lärokursen svenska och litteratur (S1) om hen redan har uppnått de kunskaper i svenska som krävs enligt målen för S2-lärokursen.
  • När skolan börjar kan du vid behov diskutera valet av lärokurs ytterligare med lärarna. Du kan fråga lärarna om mer information om hur du väljer en lämplig lärokurs för ditt barn och om ditt barns språkkunskaper. Du kan fortfarande ändra ditt preliminära val i detta skede.

Lärarna följer med hur elevernas språkkunskaper utvecklas under den grundläggande utbildningen. I årskurs 3 och 6 kontrollerar man om lärokursen ännu är lämplig. Målet är att eleven övergår från S2-lärokursen till studier enligt S1-lärokursen så snart hen har uppnått tillräckliga språkkunskaper.

Information om S2-undervisningen på olika språk

Broschyrerna om svenska som andraspråk (S2) ger information om studierna i svenska som andraspråk i grundskolan till vårdnadshavare till elever i Helsingfors.

De broschyrer som inte är på svenska beskriver S2-undervisningen i finskspråkiga skolor. Största delen av innehållet stämmer ändå överens med S2-undervisningen i svenskspråkiga skolor.

Ett av de gemensamma läroämnena i den grundläggande utbildningen är religion eller livsåskådningskunskap. Undervisningen i religion är politiskt oberoende och icke-konfessionell. 

Barnets religiösa uppfostran är hemmets uppgift. 

Nedan beskrivs vilka åskådningsämnesstudier eleven kan eller ska delta i. Det beror på vilket religiöst samfund hen tillhör eller om hen inte tillhör något religiöst samfund alls.    

En elev som tillhör evangelisk-lutherska kyrkan 

  • deltar alltid i undervisningen i evangelisk-luthersk religion.

En elev som tillhör ortodoxa kyrkosamfundet  

  • deltar i undervisningen i ortodox religion eller  
  • kan med anmälan från vårdnadshavare delta i majoritetens religionsundervisning, det vill säga evangelisk-lutherska religionen. 

En elev som tillhör någon av dessa i Finland registrerade religiösa samfund: buddhism, islam, Krishna och katolska kyrkan 

  • kan på vårdnadshavarens begäran delta i undervisning i sin egen religion (detta gäller inte elever i de svenskspråkiga skolorna som hör till det buddhistiska samfundet eller Krishnarörelsen) eller 
  • kan med anmälan från vårdnadshavare delta i majoritetens religionsundervisning, det vill säga evangelisk-lutherska religionen eller 
  • kan på vårdnadshavarens begäran delta i livsåskådningsundervisning eller 
  • kan på vårdnadshavarens begäran delta i undervisning i ortodox religion, om undervisningen enligt den fostran som eleven åtnjutit och elevens kulturella bakgrund uppenbarligen motsvarar elevens religiösa åskådning. 

En elev som tillhör ett annat i Finland registrerat religiöst samfund (som inte är något av de ovan nämnda religiösa samfunden) 

  • kan med anmälan från vårdnadshavare delta i sitt eget religiösa samfunds undervisning istället för skolans religionsundervisning. Då ska vårdnadshavaren lämna in en utredning om elevens medlemskap i det aktuella religiösa samfundet och deltagandet i undervisning utanför skolan. Inga betyg ges för undervisningen. Eller 
  • kan med anmälan från vårdnadshavare delta i majoritetens religionsundervisning, det vill säga evangelisk-lutherska religionen eller  
  • kan på vårdnadshavarens begäran delta i livsåskådningsundervisning eller 
  • kan på vårdnadshavarens begäran delta i undervisning i ortodox religion eller undervisning i egen religion, om undervisningen enligt den fostran som eleven åtnjutit och elevens kulturella bakgrund uppenbarligen motsvarar elevens religiösa åskådning eller 
  • deltar inte i någon religions- eller livsåskådningsundervisning. Då arrangerar skolan annan undervisning eller ledd verksamhet som ersättande undervisning. 

En elev som inte tillhör ett religiöst samfund 

  • deltar i livsåskådningsundervisning eller 
  • kan med anmälan från vårdnadshavare delta i majoritetens religionsundervisning, det vill säga evangelisk-lutherska religionen eller 
  • kan på vårdnadshavarens begäran delta i undervisning i ortodox religion eller undervisning i egen religion, om undervisningen enligt den fostran som eleven åtnjutit och elevens kulturella bakgrund uppenbarligen motsvarar elevens religiösa åskådning. 

I våra finskspråkiga skolor ordnas även undervisning i buddhism och Krishna för elever som hör till dessa samfund.

Religiösa tillställningar i skolan 

Den egna skolan ger mer information om livsåskådningsundervisning och sökning till undervisning i den egna religionen. I början av läsåret informerar skolan vårdnadshavarna om vilka religiösa tillställningar som ordnas i skolan. Vårdnadshavaren beslutar om eleven ska delta i dessa tillställningar. Det finns alltid alternativ verksamhet för religiösa tillställningar. 

Studier i valfria ämnen fördjupar lärandet, utvidgar studierna och stärker färdigheter för fortsatta studier. De ger eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper i de ämnen de väljer. 

De valfria studierna innefattar valbara lektioner i konst- och färdighetsämnen, valfria ämnen och valfria studier i främmande språk. 

Utbudet av valfria ämnen finns i respektive skolas läroplan. Skolorna bestämmer själv om ämnenas innehåll samt deras placering i olika årskurser. Utbudet av valfria studier i främmande språk varierar mellan skolorna, men timfördelningen är gemensam i de svenska skolorna, respektive finska skolorna, i Helsingfors. 

Valfria ämnen kan bedömas antingen med siffervitsord eller verbalt. Konst- och färdighetsämnenas valbara timmar är en del av dessa läroämnenas obligatoriska studier. De bedöms som en del av dessa läroämnen och man får ingen separat bedömning för de valbara timmarna. Valfria kurser i främmande språk bedöms med siffervitsord från och med årskurs 4.

Intensifierad undervisning och grundläggande utbildning på olika språk

Visste du att fler än hälften av Helsingfors stads finskspråkiga skolor erbjuder intensifierad undervisning eller grundläggande undervisning helt eller delvis på ett annat språk än finska? Elever ansöker till dessa alternativ genom urvalsprov.

Intensifierad undervisning på svenska erbjuds av Kottby grundskola.

Intensifierad undervisning

Grundläggande utbildning på olika språk

Elevhandledning

Målet med elevhandledningen är att eleven identifierar sina styrkor och intresseobjekt. Elevhandledning ökar elevens medvetenhet om arbetslivet, förmåga att lära sig att lära och färdigheter i att göra val.

Elevhandledningen består av grupplektioner samt personlig handledning. Studiehandledaren diskuterar med eleven framför allt om studiealternativ efter grundskolan. Handledaren gör inga val åt eleven, utan hjälper hen att få klarhet i sina egna tankar och ger information om olika slags möjligheter. Om eleven behöver mycket personlig handledning, kan hen få intensifierad personlig studiehandledning från och med årskurs 8.

Bedömning av lärande och kunnande

Läroplanen fastställer målen för lärande, kunnande och arbete. Bedömningskriterierna baseras på målen för läroämnena.

Bedömningen styr och uppmuntrar studierna samt utvecklar elevens förmåga att bedöma sitt lärande och sitt kunnande.

De nationella bedömningskriterierna som är gemensamma för alla skolor i Finland stärker likvärdigheten i läsårsbedömningen i årskurs 6 samt den grundläggande utbildningens slutbedömning vid slutet av årskurs 9.

Eleven får under läsårets gång dagligen respons i form av bedömningar som en del av undervisningen och arbetet. Responsen är kvalitativ och beskrivande, och målet med den är att stöda eleven att uppnå målen. 

Eleven förstår och ser konkret grunderna för bedömning och olika bedömningsformer samt hur hen själv kan påverka sin inlärning och sitt avancemang.

Vid läsårets slut får eleven ett läsårsbetyg. Det uttrycker i ord eller siffror hur eleven nått målen inom olika ämnen under läsårets gång.  

  • I betygen för årskurs 1–3 används enbart verbal bedömning. 
  • I betygen för årskurs 4–9 används sifferbedömning. 
  • Om elevens modersmål inte är samma som undervisningsspråket, kan bedömningen vara verbal eller sifferbedömning med undantag av slutbedömningen. 
  • Bedömningen av en individuell lärokurs för en elev som omfattas av förlängd läroplikt kan vara både verbal och sifferbedömning.

För läroämnena vid slutet av årskurs 6 har man fastställt kriterier för vitsorden 5, 7, 8 och 9. De här vitsordskriterierna kommer att tas i bruk i läsårsbedömningen i årskurs 6 under läsåret 2023–2024. Vid läsårsbedömningen våren 2023 används kriterierna för läroämnenas vitsord 8.

Som avslutning på grundskolan, det vill säga vid slutet av årskurs 9, får eleven ett slutbetyg för den grundläggande utbildningen. 

Slutvitsordet bildas inte enligt genomsnitten för tidigare läsårsbetyg, utan det finns egna kriterier för det. I slutbedömningen har man fastställt kriterier för vitsorden 5, 7, 8 och 9 för varje läroämne.