Vi vill erbjuda alla barn och ungdomar likartade möjligheter att lära sig språk och uppmuntra till ännu mångsidigare språkval.
Strategin för språkundervisning omfattar alla utbildningsnivåer och utgör en sammanhängande helhet som sträcker sig från småbarnspedagogiken till förskolan och grundskolan, och vidare till gymnasieutbildningen samt till utbudet av fritt bildningsarbete. Inom den svenska lärstigen berör åtgärderna främst grundskolan och kan få konsekvenser för andra stadiet.
Ändringarna är avsedda att träda i kraft stegvis från och med början av läsåret 2027–2028.
Detta kan förändras
Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen
Staden föreslår att gruppstorleken förenhetligas så att minimigruppstorleken för att inledna undervisning i språk i fortsättningen är 15 elever. För närvarande är minimigruppstorleken 13–15 elever.
Stadens kartlägger också möjligheten att i framtiden erbjuda tvåspråkig undervisning på svenska och engelska inom den grundläggade utbildningen. Det skulle innebära att en del av undervisningen ges på svenska och en del på engelska. Målet skulle vara att bredda den svenskspråkiga lärstigen i Helsingfors och ge eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper i båda språken.
I detta skede delaktigsgörs studerandekårsstyrelser, elevkårsstyrelser och direktioner.
Den finskspråkiga förskoleundervisningen
Vi vill se till att fler än tidigare väljer ett annat språk än engelska som A1-språk, det vill säga som första främmande språk. Vi fortsätter att systematiskt ordna språkduschar för att barnen ska lära känna utbudet av språk i närskolorna. Vi informerar vårdnadshavarna om betydelsen av språkstudier och språkval exempelvis i gemensamma informationsmöten om språk.
Den finskspråkiga grundläggande utbildningen
När det gäller A1-språket, det vill säga det första främmande språket, är tanken att övergå till en nationell timfördelning, enligt vilken eleverna i årskurs 1 och 2 ska ha en årsveckotimme i A1-språket. För närvarande är timantalet två, varav en har varit en tilläggstimme som Helsingfors stad ordnat. Framöver ska Helsingfors tilläggstimmar placeras i de valfria språkstudierna i årskurs 8 och 9.
Staden föreslår att gruppstorleken förenhetligas så att minimigruppstorleken för att inledna undervisning i språk i fortsättningen är 15 elever. Detta gäller även grupper som inleder tvåspråkig undervisning, men inte undervisningen på finska-nordsamiska.
Genom gemensamma undervisningsarrangemang mellan närliggande skolor säkerställs ett varierat utbud av språk. Att grupperna i A2-engelska som börjar i årskurs 3 kan förverkligas säkerställs genom mindre gruppstorlek. Grunderna för elevantagningen till den tvåspråkiga undervisningen på finska och engelska respektive finska och spanska föreslås ändras till en modell med två steg.
Så här fortskrider arbetet
Fostrans- och utbildningsnämndens svenska och finska sektioner kommer att behandla språkstrategin under hösten 2026.
Den svenska sektionen fattar beslut om minimigruppstorleken i språkundervisningen.
Den finska sektionen fattar beslut om:
- Genomförandet av undervisningen i A1- och A2-språk/timfördelning
- Storleken på den nya språkgruppen
- Antagningen till den tvåspråkiga undervisningen
När sektionerna behandlat förslagen ska skolornas språkprogram ses över så att de följer den nya språkstrategin.
Frågor och svar om förändringar inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen
Under de senaste åren har antalet lektioner i modersmål och litteratur samt matematik utökats för årskurserna 1–6. Barnens skoldagar är således längre än när Helsingfors egna extra lektioner i språkundervisning förlades till årskurs 1 och 2. Genom att överföra de extra lektionerna till högstadiet blir de yngsta elevernas skoldagar inte för långa.
Överföringen av lektionerna i språkundervisning till högstadiet ger eleverna i årskurs 8 och 9 även en större valfrihet än tidigare. Utöver språkundervisningen är det också möjligt att välja andra tillvalsämnen.
I fråga om årskurserna 1–6 skulle Helsingfors språkundervisning övergå till en riksomfattande timfördelning, men även efter ändringarna skulle man fortfarande studera A2- och B1-språket en timme i veckan mer i Helsingfors än i den riksomfattande timfördelningen.
Enligt förslaget i strategin för språkundervisning överförs Helsingfors egna extra lektioner i språkundervisning från A1-språket i den inledande undervisningen till högstadiet, där lektionerna genomförs som en del av studierna i A2-språket.
A2-språket studeras som en del av andra frivilliga studier som omfattas av andra valfria studier som skolorna erbjuder. Utbudet varierar mellan skolor. Utöver A2-språket kan det erbjudas till exempel fotografering, bandspelning eller programmering.
Överföringen av de extra språklektionerna till högstadiet gör det möjligt för en elev som studerar A2-språket att om hen så önskar välja en extra lektion i andra frivilliga studier i årskurs 8 och 9.
Dessutom läser varje elev valfria konst- och färdighetsämnen, som kan vara musik, bildkonst, handarbete, idrott och huslig ekonomi. Undervisningen i dessa ämnen bedrivs i enlighet med riktlinjerna i den nationella läroplanen. Studierna i A2-språket påverkar inte antalet valfria lektioner i dessa konst- och färdighetsämnen.
I detta förslag skulle antalet lektioner i A2-språket förbli oförändrat.
Språkutbudet i områdena och förverkligande av grupper
Vi vill möjliggöra att eleven erbjuds flera olika alternativ till A1-språk och att hen kan fortsätta studera det valda A1-språket under hela skolvägen.
Det kan även i fortsättningen finnas skillnader i språkutbudet mellan olika skolor. Alla språk erbjuds inte i alla skolor.
I strategin för språkundervisning föreslås det att minimielevantalet för en inledande språkgrupp ska vara 15 elever. Om detta inte uppfylls, försöker man göra det möjligt för eleverna att studera sitt valda språk i gemensamma grupper med skolorna i närområdet.
Vi vill uppmuntra till att man väljer mångsidigt olika språk som A1-språk.
Man stöder även mångsidiga språkval och förverkligandet av dem genom dessa åtgärder och arrangemang:
- Eleven har på basis av A1-språkvalet rätt till en anvisad plats i en annan skola än närskolan.
- Genom att hålla gruppstorleken mindre säkerställs att A2-engelskan genomförs.
- I områden som får behovsbaserad finansiering kan gruppstorleken i det språk som inleds vara mindre än 15 elever. Detta beslutas separat.
I strategin för språkundervisning fastställs till exempel inte hur undervisningen i mer sällsynta språk ordnas i skolornas gemensamma grupper. Undervisningsarrangemangen planeras efter att sektionerna har fattat beslut om åtgärdsförslagen.
Olika sätt och alternativ av samarbete planeras med skolorna utgående från eleverna och med beaktande även av områdenas olika utgångslägen och behov. Verksamhetssätten kan variera inom olika områden.
Elevantagning till tvåspråkig undervisning i finska‒engelska och finska‒spanska
Tidigare valdes elever i årskurs 1 endast genom ett inträdesprov. För att allt fler barn ska ha möjlighet att få tvåspråkig undervisning genomförde vi ett tvåårigt försök, där platserna lottades ut.
När det gäller utlottningen identifierade vi missförhållanden, till följd av vilka vi vill vidareutveckla valsättet. Det är viktigt att grupperna blir fullsatta och att eleverna har tillräckliga förutsättningar för att studera i tvåspråkig undervisning.
Enligt förslaget skulle ett urvalsprov införas i elevurvalet. Förslaget gäller endast undervisning i finska–engelska och finska–spanska. I urvalsprovet skulle kunskaperna i antingen finska eller engelska/spanska bedömas. Om antalet sökande som genomfört provet med godkänt resultat överstiger antalet lediga platser, kommer platserna att tilldelas genom utlottning.
Urvalsprov skulle inte användas vid elevurvalet till följande tvåspråkiga utbildningar: Nordiska skolan (finska–svenska), finska–nordsamiska, finska–ryska, finska–kinesiska och finska–estniska.
I den tvåspråkiga undervisningen bedöms antingen finska eller målspråket, det vill säga engelska eller spanska. Vårdnadshavaren beslutar vilket av språken, finska eller målspråket, som ska bedömas.