Hoppa till huvudinnehåll

Förord

Under de senaste åren har Helsingfors utvecklats bra, stödd av beslutsfattarnas samarbetsförmåga och stadens ambitiösa tillväxt. Helsingfors förverkligar sin vision om att vara världens bäst fungerande stad.

En stad är inte bara en fysisk konstruktion, utan en gemenskap där det finns både beständighet och omväxling. En stad är summan av dess invånare. Städerna har fötts ur människornas behov av möten och de möjligheter som mötena skapar. Människor trivs tillsammans och är mer kreativa och produktiva tillsammans än utspridda. 

Även om den digitala tekniken medger verksamhet på distans, är den fysiska kontakten fortfarande av vikt med tanke på produktivitet, kreativitet och även på arbetstagarnas välmående. Nya idéer föds och sprids när människorna är nära varandra. Stadens storlek och tillräckliga befolkningstäthet påverkar emellertid positivt genom att skapa en marknad och efterfrågan på mångsidig ekonomisk verksamhet. När det finns tillräckligt med invånare kan även de mer specialiserade näringsgrenarna hitta tillräckligt med kunder, och när näringsverksamheten är mångsidig är staden en lockande boplats. Där kan man hitta nytt jobb och ny utkomst åt sig, när strukturomvandlingen hela tiden ändrar näringarna och arbetstillfällena.  

Den nuvarande globala ekonomin gynnar därför växande och mångsidiga städer. Ju mångsidigare näringarna är, desto bättre är stadens och stadsbornas möjligheter att klara sig i en globaliserad värld. Även djärva investeringar är ekonomiskt lönsamma om vi kan lita på att de kommande större generationerna av stadsbor bibehåller ekonomisk aktivitet och därigenom ett större inkomstunderlag. 

Framtiden är ljus för mångsidiga städer som handlar klokt. Helsingfors har en bra framtid om den grundar sig på hållbar tillväxt. Hållbar tillväxt är förenlig med de ekologiska ramvillkoren och skapar ett socialt, ekonomiskt och kulturellt hållbart välstånd. Vi styr och utvärderar utvecklingen av Helsingfors genom FN:s målsättningar för hållbar utveckling. Vi vill också att tillväxten ska vara ekonomiskt hållbar, så att Helsingfors stads och stadskoncerns ekonomi förblir starka. De serviceutgifter som tillväxten för med sig  måste kunna finansieras med framtida skatteintäkter.  

Men städerna har också alltid varit skådeplatsen för livets avigsidor, där människolivets skörhet blottas. I städerna bor utsatta människor. I städerna samlas de sämre lottade, många slag av illamående samt kriminalitet.

Ojämlikhet är en global megatrend, som man i Finland tillsvidare kunnat hantera bra. Städernas roll för att lösa problemet med den ökade ojämlikheten har accentuerats. Det är beslutsfattarnas sak att hjälpa människor och lösa problem med fattigdom och ojämlikhet. Vi måste se till att klyftorna mellan stadsdelarna i Helsingfors inte fördjupas och att vi aktivt arbetar för att skillnaderna jämnas ut. Det är ett värde i sig att dela en gemensam verklighet. 

Helsingfors ska vara en stad där man kan förverkliga sig själv, skapa förutsättningar och ta chanser. Helsingforsarnas livsstil grundar sig på öppenhet och stadsbornas möjligheter att förverkliga sig själva och känna sig fria. Det är också denna livsstil vi försvarar i framtiden och vi satsar på att Helsingfors är en glad, överraskande och upplevelserik stad som lever i en internationell anda. Man bör skatta konst och kultur högt och värna om att de kan blomstra efter en svår tid samt identifiera vad de betyder för ett fritt liv.  

Helsingfors bygger på en social kultur som förser staden och de olika stadsdelarna med livlighet, överraskningar och ny dragningskraft. Vår karakteristiska stadskultur är vår styrka. 

Helsingfors är ungdomligt och växer hållbart, vilket är viktigt för hela Finland som åldras - såväl ekonomiskt som för framtidstron. Tillväxten i Helsingfors baserar sig både på nativitet samt på det faktum att många vill flytta till Helsingfors, från andra håll i Finland och från andra länder. Beslutsfattarna i Helsingfors har som uppgift att bidra till att dessa önskningar kan uppfyllas. Stadens beslutsfattare för inte med sig migration, men de kan göra den möjlig. Tillväxten blir synlig genom byggandet. Den baserar sig på långsiktig planläggning och stadsplanering som medger att nya bostäder och verksamhetslokaler kan byggas varje år. Således kan invånarantalet öka, vilket är ett villkor också för att stadens ekonomiska resurser ska förbättras och även investeringarna med vilka man skapar funktionalitet, trivsel och skönhet.  

Hela Finland har nytta av tillväxten i Helsingfors, men framförallt är Helsingfors ett hem för nuvarande och framtida helsingforsare. Det är inte stadens beslutsfattare som skapar stadsbornas välfärd. Utan den skapas av stadsborna själva, med sina egna aktiviteter och i gemenskaperna. Det fina med Helsingfors är att vara och göra tillsammans och vars och ens frihet att leva precis sitt eget liv. Helsingfors är också Finlands största arbetsgivare, vilket innebär ett särskilt ansvar för oss att ta väl hand om vår personal. 

Staden erbjuder människorna en möjlighet att skapa långsiktiga förutsättningar för sitt liv och att fästa sig vid behagliga miljöer och gemenskaper. En framgångsrik stad förändras också. Det är upp till beslutsfattarna att styra förändringen på ett balanserat sätt, så att de nya stadsborna kan bli delaktiga och så att den viktiga naturen och övriga rekreationen inte lider. Vi strävar efter en stad där närservice alltid ska finnas inom en kvarts promenad, cykeltur eller resa med kollektivtrafik. 

De globala förändringarna och trenderna i vår stad kräver emellertid att vi under detta decennium handlar särskilt klokt och ansvarsfullt. 

Klimatförändringen och åldrandet är två stora förändringar.  

Kampen mot klimatkrisen är en gemensam utmaning för mänskligheten, och vi vill att Helsingfors ska göra sin andel och helst lite mer. Helsingfors har målinriktat arbetat mot att bli klimatneutralt 2035, målet som sattes under den föregående fullmäktigeperioden. Det är fint att vi har gått mot målet och nu höjer vi ambitionsnivån.

Samtidigt måste vi fortsätta att anpassa oss till klimatförändringens konsekvenser på ett sätt som skyddar helsingforsarnas livsstil, infrastruktur och egendom. 

Vid sidan om klimatförändringen har ett annat tecken på jordens begränsade kapacitet dykt upp, nämligen en försämrad mångfald i naturen och utrotade arter. En mångfaldig och mångsidig natur är värdefull i sig själv, men också livsviktig för människans mentala och fysiska hälsa. Också den ekonomiska betydelsen av mångfald har fått mer uppmärksamhet. 

Urbaniseringen är en positiv kraft med tanke på naturen, eftersom man i städerna lätt kan leva på ett sätt som är hållbart för klimatet och miljön. Staden måste därför i sitt beslutsfattande tänka på konsekvenserna för naturen, både nära och längre bort i och med indirekta konsekvenser. Helsingfors har till exempel ett stort ansvar för Östersjön och dess skydd, och Helsingfors kan påverka och stödja mångfalden i sina egna naturområden.  

Ett annat markant fenomen i Finland är den allt mer ålderstigna befolkningen och förändringen av försörjningskvoten.  

En högre ålder är ett välkommet tillägg som ökar möjligheten till ett gott liv. Vi vill att finländarna och helsingforsarna ska kunna åldras värdigt och njuta av åren. 

Då den allt högre medelåldern i Finland kopplas samman med en sänkt nativitet och de förminskade åldersklasserna leder till en nationalekonomisk utmaning, ett hållbarhetsgap alltså en prognostiserad försämring av kommunernas och statens ekonomi. Den minskande andelen befolkning i arbetsför ålder försämrar intäkterna från skatter och socialskyddsavgifter samtidigt som vård- och pensionsutgifterna ökar.

Helsingfors har inte haft ett hållbarhetsgap eftersom helsingforsarna, särskilt antalet barn och unga, förväntas öka. Den högre medelåldern leder till att staten försöker pressa en allt större del av Helsingfors skatteintäkter, via inkomstutjämning, för att användas i den offentliga ekonomin i övrigt. Vårdreformen kan ha en dylik konsekvens. Effekten syns inte än, men kommer att förstärkas under detta årtionde. Därför måste beslutsfattarna i Helsingfors under de närmaste åren kunna bedriva en kraftig intressebevakning gentemot staten. Statsmakten bör se till finansieringen av den lagstadgade servicen och beakta storstädernas särdrag. 

Åldrandet syns även i att det blir allt svårare att hitta personal till vissa av stadens centrala serviceområden. Bristen på arbetskraft hotar i synnerhet serviceproduktionen inom småbarnsfostran och omsorg. Detta är en central utmaning för Helsingfors under det nya decenniet. 

Både den allt äldre befolkningen och klimatförändringen utmanar stadens ekonomi. Det är vår skyldighet gentemot stadsborna att sträva efter ekonomisk effektivitet i vår verksamhet på så sätt att vi med stadsbornas skattemedel får till stånd mer nytta åt dem. Också våra metoder behöver utvecklas och ses över. 

Hållbar tillväxt för alla 

Den hållbara tillväxten i Helsingfors ska gagna varje helsingforsare. Det ska finnas bra skolor, dagis, bibliotek, motionsplatser samt en trygg och välplanerad trevlig omgivning överallt. Alla ska kunna känna sig som helsingforsare, på jobbet, i skolan, i parken och i samband med konstupplevelser och festivaler.  

Den levande och synliga tvåspråkigheten i Helsingfors - finska och svenska - är en del av stadens karaktär och något som förstärker konkurrenskraften och skapar starka band till resten av Norden och de nordiska huvudstäderna. 

Men samtidigt ökar stadens språkliga mångfald. Kulturscenerna förändras. Man har alltid flyttat till Helsingfors från alla håll i Finland och från utlandet. De kommande decennierna gör vår stad mer mångsidig än förut, när det gäller nationaliteter och språk. Då är det viktigt att Helsingfors är en bra och trivsam plats för alla, oavsett födelseort och språk.  

Betydelsen av småbarnsfostran och skola accentueras när Helsingfors befolkning växer och föryngras. Småbarnspedagogik och skolor är den växande stadens hörnsten, eftersom förutsättningarna för ett gott liv skapas redan under de tidiga åren. I Helsingfors ska man erbjuda utmärkt småbarnspedagogik och undervisning, i alla stadsdelar. Antalet barn och unga ökar, och det förutsätter att servicen utökas utan kompromisser. 

Också i Helsingfors funderar vi på hur man skapar livskraft överallt i staden. Det digitala genombrottet i arbete och teknik kommer sannolikt att minska efterfrågan på traditionella kontorslokaler. Kontoren och lokalerna försvinner inte, men efterfrågan kan minska och behovet av en flexibel användning accentueras. Covid19-pandemin har inneburit en utveckling i denna riktning, såsom ett jättestort experiment för distansjobb. En del av dessa praktiker torde bli permanenta. Det multilokala arbetet minskar behovet av att röra på sig, vilket ger med spelrum och tid i livet och i användningen av stadsutrymmet. Då kan det uppstå mer utrymme för att åka bil, cykla eller promenera. Den urbana mobilitetsreformen avancerar, blir mer mångsidig och i städerna delas utrymmen smart mellan olika transportsätt. Stillasittande är däremot ett stort problem i Finland och många andra länder, men vi kan avhjälpa det genom att skapa en miljö som uppmuntrar till vardagsmotion.  

Då efterfrågan på lokaler stiger långsammare innebär det mer plats för boende samt naturen och parkområden. Vi måste kunna vara flexibla när det gäller att använda verksamhetslokaler och bostäder.  

Samtidigt måste vi fundera på hur vi bäst håller det traditionella kärncentrum och de nya stadscentrumen livskraftiga. Tillväxten kommer att stödja dem alla, bara en klok stadsplanering medger det. I en större stad finns det alltid fler besökare även i dess olika centrum. 

Vi återhämtar oss från covid-19-pandemin 

Pandemin har varit en prövning även för helsingforsarna. Den har gått särskilt hårt åt helsingforsbor, Helsingfors stad och dess ekonomi. Krisen har kraftigt påverkat dem som redan tidigare varit utsatta. Skolelever och studenter har inte fått glädjas tillsammans och studieresultaten har sannolikt lidit. Det har rapporterats allt fler mentala problem och alla sjukdomar har inte vårdats. Personalen inom social- och hälsovård, lärare och även många andra yrkesgrupper har varit tvungna att sträcka sig mycket långt. Kultur- och evenemangsbranschen och restaurangerna samt dessas personal har varit i knipa. De här problemen måste vi målmedvetet ta itu med och välfärdsskulden måste betas av. 

Den föregående periodens stadsstrategi Världens bäst fungerande stad är utmärkt och allt som sägs i den behöver inte upprepas. I denna strategi går vi igenom hur vi beslutsfattare på bästa sätt under de kommande åren kan stödja stadens utveckling och vilka nya val vi står inför. I en värld som snabbt förändras och en marknadsekonomi baserad på förväntningar är det svårt eller omöjligt att skapa verksamhet för de kommande fyra åren utan hänsyn till behoven för hela årtiondet, och till och med århundradet. I detta förord har vi därför granskat mer långsiktiga utvecklingstrender. 

Utgående från det som beskrivs i inledningen börjar vi göra Helsingfors till en bättre och finare stad, där var och en kan skapa sig ett personligt och gott liv och en fungerande vardag. Vi behöver vars och ens insats för att lyckas. Vi tror att vi om fyra år igen kan vara ännu mer stolta över vår kära hemstad.