Staden äger cirka 2 000 byggnader. Deras sammanlagda area är omkring två miljoner kvadratmeter och totala återanskaffningsvärde omkring åtta miljarder euro. Den stora reparationsskulden på omkring 1,3 miljarder euro för stadens lokaler utgör en betydande ekonomisk utmaning.
Vi förvaltar och sköter stadens omfattande fastighetstillgångar med byggnadernas långvariga hållbarhet som mål. Det betyder att lokalerna ska planeras och byggas så att de tål tidens tand och kan betjäna olika slags användare.
På en byggnads skick inverkar tidpunkten när den är byggd och i vilket skede av sin livscykel den befinner sig. En ny eller nyligen ombyggd byggnad är i regel i bättre skick än en gammal byggnad, där inga omfattande renoveringar har gjorts. Även inomhusluftens kvalitet kan variera mellan byggnader, trots att de lagstadgade kraven uppfylls.
Faser i en byggnads livscykel
-
Planering
-
Byggande
-
Ibruktagande
-
Användning och underhåll
-
Ombyggnad
Utvecklingsarbete
Vi deltar aktivt i olika samarbetsnätverk, arbetsgrupper och utvecklingsprojekt. Med hjälp av information vi har fått genom undersökningar arbetar vi bland annat för att uppnå målen för stadens program för utsläppsreduktion, anpassar vi oss till klimatförändringen och planerar och bygger vi hälsosamma, säkra och funktionella lokaler.
Pilotprojekt relaterade till cirkulär ekonomi
Vi utreder möjligheterna till cirkulär ekonomi genom pilotprojekt. Vid rivningsprojekt samlar vi in information om möjligheterna till fortsatt användning av byggnadsmaterial och möbler, och vid nybyggnation och ombyggnadsprojekt på vilka sätt material som redan använts kan utnyttjas.
För närvarande genomförs till exempel ett pilotprojekt för cirkulär ekonomi vid det ersättande nybyggandet av grundskolan Kannelmäen peruskoulu och Skomakarböle allaktivitetshus, vid nybyggandet av Melkö bryggas skol- och daghemsbyggnad och lagerbyggnaden vid idrottsplatsen, och vid renoveringen av lågstadieskolan Töölön ala-asteen koulu.
I projektet för totalrenovering av lågstadieskolan Töölön ala-asteen koulu gjordes under projektplaneringsfasen en studie om cirkulär ekonomi för att kartlägga vilka fasta inventarier samt anordningar, armaturer och byggprodukter som kan återanvändas.
Nu görs en utredning av möjligheterna att återanvända byggnadsdelar i alla projekt som innebär omfattande rivning. En utredning av återanvändningen av byggnadsdelar krävs enligt byggnadsordningen.
Utvecklingsprojekt relaterade till koldioxidavtryck och koldioxidsnålt byggande
Sedan början av 2021 har vi låtit göra beräkningar av koldioxidavtrycket under byggnaders livscykel som en del av nybyggnadsprojekt. Koldioxidavtrycket från stadens egna byggprojekt har systematiskt beräknats och sammanställts i en gemensam databas. Detta ger aktuell information om livscykelutsläppen från bostadsproduktionen och servicebyggnaderna samt hjälper till att bedöma hur koldioxidsnåla de nuvarande lösningarna är, när de nationella gränsvärdena för koldioxidavtrycket träder i kraft under 2025.
I stadens byggprojekt satsar man på att minska utsläppen under såväl användningen som byggfasen. Förnybara energikällor såsom jordvärme och solenergi inkluderas i de flesta projekt. Betongkonstruktioner har konstaterats ha potential för utsläppsminskning. Även koldioxidsnåla alternativ till andra material undersöks aktivt.
I projekt som omfattar rivning utreds vilka byggnadsdelar som kan sparas eller återanvändas, vilket minskar behovet av nya material och utsläppen från dem.
Det kommunala nätverket för inomhusluft
De aktörer som ansvarar för skicket på Esbos, Helsingfors och Vandas fastigheter grundade år 2018 det kommunala nätverket för inomhusluft. Utöver de grundande medlemmarna har även representanter för Borgå, Åbo, Tammerfors, Lahtis, Uleåborg, Jyväskylä och Kuopio bjudits in. Målet med nätverket är att hitta goda rutiner och harmonisera förfaranden bland annat inom följande delområden: konstruktionstekniska lösningar vid planeringen av byggnader, bekräftande av att renoveringar lyckats och säkerställande och automatiserande av funktionsdugligheten för husteknik.
Programmet Sunda lokaler 2028
Målet för det riksomfattande programmet är att göra offentliga byggnader friskare och förbättra vården och rehabiliteringen för personer med symtom på grund av inomhusluften. Målet under den tioåriga programperioden är att inom fastighetsförvaltningen etablera ett verksamhetssätt, där byggnaders skick och lämplighet för sitt ändamål samt användarnas upplevelser kontrolleras och utvärderas regelbundet.
Läs mer om verksamhetsmodellen Sunda lokaler (Länk leder till extern tjänst)
Skolbyggnaders skick och inomhusklimat
Projektet KouluKunto, som fokuserade på skolbyggnadernas skick och inomhusklimat, producerade enhetlig, sammanfogad information om vilket skick Finlands grundskole- och gymnasiebyggnader befinner sig i. I projektet undersöktes skicket på Finlands skolbyggnaders konstruktioner, husteknik och inomhusklimat, och hur de förändrande väderförhållandena och energisparmålen påverkar byggandet. Dessutom observerade vi hur information om byggnaderna hanteras. Materialet bestod av omfattande register- och forskningsmaterial och uppgifter om skolbyggnadernas skick och inomhusklimat. Kommunerna kan utnyttja resultatet av undersökningen för att utveckla den långsiktiga investeringsplaneringen för underhåll av byggnaderna och hanteringen av fastighetsuppgifter.
Skolbyggnaders skick och inomhusklimat, på finska(Länk leder till extern tjänst)
Hur användningstiderna för ventilation i offentliga byggnader påverkar arbetsförhållandena och inomhusluftens kvalitet
Hur användningstiderna för ventilation i offentliga byggnader påverkar arbetsförhållandena och inomhusluftens kvalitet (Julkisten rakennusten ilmanvaihdon käyttöaikojen vaikutus työolosuhteisiin ja sisäilman laatuun) var ett forskningsprojekt vid Aalto-universitetet som finansierades av TSR. Enligt undersökningen är det inte nödvändigt att ha kontinuerlig ventilation nattetid, om det nattetid inte finns människor i byggnaden och därmed inga fuktkällor, utan det räcker att starta ventilationen två timmar innan byggnaden ska användas.