Staden äger cirka 2 000 byggnader. Deras sammanlagda area är omkring två miljoner kvadratmeter och totala återanskaffningsvärde omkring åtta miljarder euro. Den stora reparationsskulden på omkring 1,3 miljarder euro för stadens lokaler utgör en betydande ekonomisk utmaning.
Vi förvaltar och sköter stadens omfattande fastighetstillgångar med byggnadernas långvariga hållbarhet som mål. Det betyder att lokalerna ska planeras och byggas så att de tål tidens tand och kan betjäna olika slags användare.
På en byggnads skick inverkar tidpunkten när den är byggd och i vilket skede av sin livscykel den befinner sig. En ny eller nyligen ombyggd byggnad är i regel i bättre skick än en gammal byggnad, där inga omfattande renoveringar har gjorts. Även inomhusluftens kvalitet kan variera mellan byggnader, trots att de lagstadgade kraven uppfylls.
Faser i en byggnads livscykel
-
Planering
-
Byggande
-
Ibruktagande
-
Användning och underhåll
-
Ombyggnad
Byggnadernas skick utreds genom undersökningar
Under åren 2014–2023 lät vi utföra omkring 2000 undersökningar i stadens lokaler. De flesta undersökningarna gjordes i servicebyggnader, som till exempel skolor, daghem och lokaler inom social- och hälsovårdssektorn.
Vi sköter årligen omkring 200 projekt för konditionsundersökning. Dessutom utför vi bland annat radonmätningar. Konditionsundersökningarna utförs för att vi ska få information inför planeringen av både mindre reparationer och totalrenoveringar. Dessutom följer vi upp förhållandena i lokalerna och resultatet av reparationerna och utreder orsakerna till problem med inomhusluft och andra skador och fel.
Utvecklingsarbete
Vi deltar aktivt i olika samarbetsnätverk, arbetsgrupper och utvecklingsprojekt. Med hjälp av information vi har fått genom undersökningar arbetar vi bland annat för att uppnå målen för stadens program för utsläppsreduktion, anpassar vi oss till klimatförändringen och planerar och bygger vi hälsosamma, säkra och funktionella lokaler.
Pilotprojekt relaterade till cirkulär ekonomi
Vi utreder möjligheterna till cirkulär ekonomi genom pilotprojekt. Vid rivningsprojekt samlar vi in information om möjligheterna till fortsatt användning av byggnadsmaterial och möbler, och vid nybyggnation och ombyggnadsprojekt på vilka sätt material som redan använts kan utnyttjas.
Våra objekt för pilotprojekten för cirkulär ekonomi har till exempel varit rivningen av daghemmet päiväkoti Vartiokylä, lågstadieskolan Vartiokylän ala-asteen koulu och Dals sjukhus, och nybyggandet av Helsingfors språkgymnasium och yrkesinstitutet Stadin ammattiopistos campus i Kasåkern. För närvarande genomförs till exempel ett pilotprojekt för cirkulär ekonomi vid det ersättande nybyggandet av grundskolan Kannelmäen peruskoulu och Skomakarböle allaktivitetshus, vid nybyggandet av Melkö bryggas skol- och daghemsbyggnad och lagerbyggnaden vid idrottsplatsen, och vid renoveringen av lågstadieskolan Töölön ala-asteen koulu.
Utvecklingsprojekt relaterade till koldioxidavtryck och koldioxidsnålt byggande
Ända sedan början av 2021 har vi, som en del av nya projekt, utfört beräkningar av koldioxidavtrycket som uppstår under byggnadernas livscykel. Beräkningarna ger oss information om den grundläggande nivån av koldioxidavtryck under våra tjänstebyggnaders livscykel, och utgående från den kan vi fastställa reduktionsmål. Vi håller för närvarande på att utreda möjligheterna att fastställa gränsvärden för koldioxidavtrycket för våra tjänstebyggnader redan innan nationella gränsvärden fastställs.
Upp till ungefär hälften av koldioxidavtrycket under en byggnads livscykel uppstår under byggfasen, vid tillverkningen av byggnadsmaterial och produkter. Genom undersökningar av alternativ under planeringen av byggnader och genom särskilda konsultutredningar utreder vi hur vi kan minska utsläppen som uppstår under byggandet.
Det kommunala nätverket för inomhusluft
De aktörer som ansvarar för skicket på Esbos, Helsingfors och Vandas fastigheter grundade år 2018 det kommunala nätverket för inomhusluft. Utöver de grundande medlemmarna har även representanter för Borgå, Åbo, Tammerfors, Lahtis, Uleåborg, Jyväskylä och Kuopio bjudits in. Målet med nätverket är att hitta goda rutiner och harmonisera förfaranden bland annat inom följande delområden: konstruktionstekniska lösningar vid planeringen av byggnader, bekräftande av att renoveringar lyckats och säkerställande och automatiserande av funktionsdugligheten för husteknik.
Programmet Sunda lokaler 2028
Målet för det riksomfattande programmet är att göra offentliga byggnader friskare och förbättra vården och rehabiliteringen för personer med symtom på grund av inomhusluften. Målet under den tioåriga programperioden är att inom fastighetsförvaltningen etablera ett verksamhetssätt, där byggnaders skick och lämplighet för sitt ändamål samt användarnas upplevelser kontrolleras och utvärderas regelbundet.
Läs mer om verksamhetsmodellen Sunda lokaler. (Länk leder till extern tjänst)
Skolbyggnaders skick och inomhusklimat
Projektet KouluKunto, som fokuserade på skolbyggnadernas skick och inomhusklimat, producerade enhetlig, sammanfogad information om vilket skick Finlands grundskole- och gymnasiebyggnader befinner sig i. I projektet undersöktes skicket på Finlands skolbyggnaders konstruktioner, husteknik och inomhusklimat, och hur de förändrande väderförhållandena och energisparmålen påverkar byggandet. Dessutom observerade vi hur information om byggnaderna hanteras. Materialet bestod av omfattande register- och forskningsmaterial och uppgifter om skolbyggnadernas skick och inomhusklimat. Kommunerna kan utnyttja resultatet av undersökningen för att utveckla den långsiktiga investeringsplaneringen för underhåll av byggnaderna och hanteringen av fastighetsuppgifter.
Skolbyggnaders skick och inomhusklimat, på finska(Länk leder till extern tjänst)
Hur användningstiderna för ventilation i offentliga byggnader påverkar arbetsförhållandena och inomhusluftens kvalitet
Hur användningstiderna för ventilation i offentliga byggnader påverkar arbetsförhållandena och inomhusluftens kvalitet (Julkisten rakennusten ilmanvaihdon käyttöaikojen vaikutus työolosuhteisiin ja sisäilman laatuun) var ett forskningsprojekt vid Aalto-universitetet som finansierades av TSR. Enligt undersökningen är det inte nödvändigt att ha kontinuerlig ventilation nattetid, om det nattetid inte finns människor i byggnaden och därmed inga fuktkällor, utan det räcker att starta ventilationen två timmar innan byggnaden ska användas.