
Helsingfors stadsutveckling baserar sig på en balanserad utveckling av staden och dess bostadsområden, en genomtänkt sammanjämkning av urban stadsstruktur och värdefull natur samt på ett trafiksystem som i första hand stödjer sig på kollektivtrafik. Helsingfors skapar en hållbar framtid för kommande generationer – samtidigt som staden bevaras som en grönskande och naturnära plats att leva, röra sig och växa i. I Helsingfors ska såväl nya som gamla stadsbor kunna leva ett gott stadsliv.
Helsingfors genomför och driver på investeringar i stadsutveckling som säkrar stadens attraktionskraft och trivsel. Under strategiperioden verkställer vi följande utvecklingsprojekt av hög profil.
Utvecklingen av Hanaholmens gamla kraftverk och dess omgivning gör det möjligt att skapa en arkitektoniskt ambitiös, internationellt intressant, mångsidig och social helhet som respekterar områdets rika historia samtidigt som den svarar mot framtidens behov. Vi utvecklar helheten Hanaholmen med hjälp av en internationell idé- och byggtävling. Innan området bebyggs gör vi det möjligt att använda området tillfälligt. Stadsborna tas med i planeringen.
Till utvecklingen av Hanaholmen hör också utvecklingen av Söderviks evenemangsområde, Partitorgets område och Sörnäs fängelseområde. Målet är att områdena skapar en urban och attraktiv helhet.
Vi säkerställer att projektområdena för kraftigt byggande i Fiskehamnen, Busholmen och Kronbergsstranden slutförs på en hög kvalitetsnivå. Under fullmäktigeperioden främjar vi beslutsfattandet för bostadsområdena på Ärtholmen, i Västra boulevardstaden, på Björkholmen, i Böle, på Malms flygplats och i Östersundom. I det första skedet utvecklas Östersundom till en modellstad för modernt naturnära småhusboende. Vi förbereder oss för att frigöra Ilmalaområdet för bostadsbyggande.
Vi genomför kompletteringsbyggande så att bostadsområdenas särprägel, rymlighet och karaktär bevaras.
I redan byggda områden ska mer natur och grönska anläggas. Vi utarbetar ett åtgärdsprogram för att förgröna den byggda miljön i de nya områdena samt rekommendationer för tillräcklig krontäckning och för att åstadkomma en tillräcklig mängd vattenabsorberande yta i alla Helsingfors områden. Målet är att utöka antalet träd och krontäckningen och att alla invånare ska ha ett grönområde eller ett vattendrag på rimligt avstånd.
Byggande anvisas inte i de värdefullaste naturområdena i Helsingfors. Beslutsfattandet grundar sig på aktuella naturutredningar. Vi främjar grundandet av en nationell stadspark.
Vi förnyar områdena i Sockenbacka, Hertonäs och Vallgård på ett sätt som kombinerar kommersiella, industriella och kulturella behov samt möjligheten att bygga bostäder. Vi utarbetar delgeneralplanläggningen för Sockenbacka och Hertonäs-Kasåkern från denna utgångspunkt.
Vi förenar den av spårvägen delade innerstaden. Den nuvarande sprickan i stadsstrukturen mellan järnvägsstationen och Böle omvandlas till en lockande förbindelse för stadsborna samt till ett trivsamt område för vistelse och rekreation, vilket stärker områdets dragningskraft, strukturerar stadsbilden och skapar nya förutsättningar för kompletteringsbyggande. Vi börjar utreda och bereda byggandet av Helsingegatans tågstation för närtåg. På så sätt utnyttjar vi också stadsrummet mellan Böle och centrum till sin fulla potential.
Under fullmäktigeperioden fortsätter vi i enlighet med tidigare beslut att främja spårvägarna i Västra Helsingfors och Västra hamnen. Dessutom deltar vi för egen del i spårvägsprojektet i Vanda. Vi främjar byggandet av spårvägen Vik–Malm enligt den planerade tidsplanen. Förutsättningen för byggandet av snabbspårvägsprojektet Vik–Malm är att staten deltar i kostnaderna. I beredningen utgår vi från att statens andel av kostnaderna är 50 procent.
Vi planerar helheten Backasgatans stadsboulevard utifrån spårtrafiklösningen. Helheten planeras genomföras i två faser. I den första fasen främjas byggande som stöder sig på Kottby station. Beslut om spårvägsprojekt i anknytning till området fattas inte under strategiperioden. Projektet Spårjoker 0 skjuts upp i genomförandeprogrammet för Helsingfors generalplan från det planerade första skedet till en planeringshelhet på längre sikt. Vi säkerställer en tillräcklig mängd byggande längs spårvägarna så att projekten är ekonomiskt hållbara för staden.
Vi fortsätter att utveckla stadsförnyelseområdena Malmgård, Gamlas, Malm, Mellungsby och Havsrastböle. Vi identifierar också andra områden i staden där de socioekonomiska förhållandena motsvarar dem i stadsförnyelseområdena och riktar särskilda åtgärder till dessa områden.
Vi satsar på att förbättra kvaliteten på och trivseln i tåg- och metrostationerna och deras närmiljöer i hela staden. Under de kommande åren förnyas metrostationerna i Gårdsbacka, Hertonäs, Nordsjö, Östra centrum, Kvarnbäcken och Sörnäs samt tågstationerna i Malmgård, Gamlas och Norra Haga. Dessutom förnyar staten på motsvarande sätt stationerna i Malm, Mosabacka, Parkstad och Gjuteriet.
Vi utvecklar Östra centrum-området på ett ambitiöst sätt. Förnyandet av Östra centrum omfattar den detaljplanemässiga utvecklingen av området kring köpcentret Puhos, ombyggnaden och utbyggnaden av kulturcentret Stoa, ombyggnaden av Östra centrums simhall, utvecklingen av Östra centrums metrostation och kollektivtrafikterminal samt byggandet av grundskolan Itäkeskuksen peruskoulu. Vi utreder möjligheten att bygga ett nytt område i Östra centrum som lämpar sig för utomhusevenemang.
Vi inleder programmet Ett vackrare Helsingfors som en fortsättning på arkitekturprogrammet. Avsikten är att försäkra sig om att nybyggandet i staden är arkitektoniskt ambitiöst, högklassigt och tidlöst.
Bostadsproduktionen har under flera år legat på en nivå som inte uppfyller de krav som stadens befolkningstillväxt ställer. För att påskynda bostadsproduktionen vidtar Helsingfors olika åtgärder för att säkerställa en tillräcklig bostadsproduktion som tillgodoser den växande befolkningens behov av bostäder. Samtidigt håller vi fast vid de bostadspolitiska mål som förhindrar och minskar differentieringen av områdena.
Vi främjar målmedvetet införandet av en modell där hyresgäster kan köpa sina bostäder. Under 2026 kommer vi att skapa en fungerande mellanmodell som gör det möjligt att nå modellens mål enligt programmet för boende och markanvändning. Målet är att även i fortsättningen säkerställa en blandad och mångsidig fördelning av besittnings- och finansieringsformer inom stadens olika områden.
Vi fortsätter i två år att tillämpa de tomtpolitiska principer och åtgärder enligt vilka byggare av bostadstomter avsedda för fritt finansierad ägarbostadsproduktion har möjlighet att också köpa tomten, i stället för att hyra den. Vi bedömer behovet att fortsätta tillämpa principerna vid medlet av fullmäktigeperioden. Vi fortsätter att utvärdera markpolitiken.
Vi säkerställer att bostadstomter som frigörs för omallokering snabbt blir tillgängliga och när vi väljer vilka som ska få reservera tomter tillämpar vi i större utsträckning än tidigare en kontinuerlig tomtansökningsprocess. Vi ordnar oftare pristävlingar och tävlingar för tröskelpengar vid tomtöverlåtelse och tar även i bruk en auktionsmodell vid tomtöverlåtelse.
Tillsammans med bostadsprojektens byggare främjar vi lösningar för att byggandet av byggbara bostadstomter ska komma igång. Vi gör undantag från faktorer som orsakar betydande hinder för byggandet samtidigt som vi sörjer för boendekvaliteten. Vi gör det möjligt att genomföra bostadsprojekt stegvis, som helheter av lämplig storlek. Vi fortsätter målmedvetet i samarbete med aktörer i branschen att utveckla fastigheter vars användningsändamål kan ändras. Inom ramen för generalplanen söker vi aktivt efter platser som lämpar sig för småhusbyggande och prioriterar dem vid tomtöverlåtelser. Vi söker nya lösningar för urbant småhusboende.
Vi identifierar de mest ändamålsenliga sätten att trygga byggandet av seniorcenter och studentbostäder, också då statligt investeringsstöd inte beviljas för ifrågavarande objekt.