Vi förbinder oss vid Helsingfors stads hållbarhetsprincip. Till Helsingfors ekonomiska hållbarhetsprincip hör att driftsekonomins utgifter ökar kontrollerat, investeringarna håller en måttfull nivå samt att principen om statlig finansiering inom social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna tillämpas.
Vid finansieringen av tjänsterna svarar Helsingfors mot de behov som befolkningsökningen och de ökande kostnaderna medför. Samtidigt arbetar vi målmedvetet för att öka stadens produktivitet med hjälp av riktade produktivitetsåtgärder. Helsingfors utarbetar en produktivitetsplan för varje sektor, en för stadskansliet och en stadsövergripande för hela staden.
Under fullmäktigeperioden förbinder vi oss vid arbetsro för organisationen. Vi främjar inte bolagiseringar av affärsverk, ändringar i stadens ledningssystem eller nya utläggningar av hälsostationstjänster. Huruvida pågående utläggningar av hälsostationstjänster ska fortsätta bedöms separat utgående från resultaten.
Den totala ökningen av stadens driftkostnader dimensioneras enligt befolkningstillväxten, den allmänna kostnadsökningen som mäts med prisindexet för basservice samt det årliga produktivitetsmålet. Det årliga produktivitetskravet på stadsnivå är en procent. Detta gäller hela det övriga kommun-Helsingfors förutom de centrala tjänsterna inom fostrans- och utbildningssektorn och kultur- och fritidssektorn. Till de centrala tjänsterna räknas alla övriga servicehelheter vid ovannämnda sektorer utom de gemensamma tjänsterna.
Helsingfors dimensionerar sin investeringsnivå så att den motsvarar stadens tillväxt, livskraft och utvecklingen av servicebehovet samtidigt som den tryggar hållbarheten i stadens ekonomi. Dessutom ska nivån på skulder och ansvar på lång sikt vara måttfull. Vi styr investeringshelheten för åren 2026–2035 under hela strategiperioden. Vi dämpar ökningen av stadens skattefinansierade ansvar (stadens skuld, de skattefinansierade samfundens investeringar samt hyresansvar för verksamhetslokaler) jämfört med nuläget. Ökningen av ansvaren ska sänkas till en lägre nivå så att ökningen av invånarspecifika ansvar upphör under planeringshorisonten. Vi periodiserar investeringarna mot detta mål och prioriterar dem ännu högre än nu.
Vi separerar social-, hälsovårds- och räddningssektorns investeringar från stadens övriga investeringar. De ansvar som uppstår på grund av social-, hälsovårds- och räddningstjänsternas investeringar ska kunna täckas med statlig finansiering. Vi bereder och fattar nödvändiga beslut som gäller de lokaler som social-, hälsovårds- och räddningssektorn använder på ett sådant sätt att stadens organisering i anslutning till lokaler motsvarar riskhanteringens behov.
Inom social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna iakttas principen om statlig finansiering. Tjänsterna finansieras med den finansiering som staten styr till Helsingfors samt med sektorns egna inkomster. Med social-, hälsovårds- och räddningssektorns omställningsprogram tryggar Helsingfors tjänsternas kvalitet och kontinuitet oberoende av den årliga fluktuationen i finansieringstillväxten. Helsingfors stärker både sin roll som anordnare och ett effektivt utnyttjande av fler producenter. Vi arbetar målmedvetet för att försäkra oss om att den statliga finansieringen håller sig på en rimlig och rättvis nivå.
Helsingfors vill även säkerställa att helsingforsbornas skattebörda förblir på en rimlig nivå även i fortsättningen. Vi avstår från att höja kommunalskatten och fastighetsskatterna.
Vi utövar en aktiv och innovativ närings- och innovationspolitik som utökar stadens inkomstbas och tryggar investeringsförmågan. Som en del av våra näringspolitiska åtgärder arbetar vi aktivt för att öka inkomsterna från samfundsskatten.
Vi bär ett globalt ansvar bland annat genom att främja praxis som gör det lättare än nu att trygga etiken i de offentliga upphandlingarna.