Hoppa till huvudinnehåll

Ulrika Rehn berättar om socialarbetarens vardag

Ulrika Rehn, 29 år, jobbar som socialarbetare vid bedömning av servicebehov för barnfamiljer i Berghälls familjecenter.
Ulrika Rehn
Bild: Alexandra Holmström

Det viktigaste i jobbet är att inte bli ensam

”Enligt mig är en av de viktigaste egenskaperna hos en socialarbetare att vara öppen: öppen för nya utmaningar och människor.

Det finns orsaker till varför människan hamnar i svåra livssituationer. Först kan det se ut på ett visst sett men när man undersöker djupare förstår man att det finns tidigare händelser och mönster i livet som lett till skedet man är i just nu.

I arbetet som socialarbetare träffar jag olika människor i olika livssituationer. Jag träffar barn, ungdomar och föräldrar. På mötena går vi genom olika situationer familjen varit med om och bedömer stödbehovet enligt vad vi fått veta.

Vi får våra ärenden från barnskyddsjouren som tar emot barnskyddsanmälan och lämnar begäran om kontakt eller bedömning av stödbehov. De bedömer även om det är ett brådskande ärende. Ifall det inte är det går ärendet till vårt team möte.

Tillsammans med kollegorna brukar vi fundera hur man kan se på olika problem och svårigheter från olika perspektiv.

Enligt lagen är vi i kontakt med klienterna inom sju vardagar från att det har kommit en anmälan. Vi är i kontakt och informerar om att det kommit in en anmälan och bedömer ifall det finns behov för att reda ut saken vidare. Under utredningarna som pågår upp till 90 dagar, tar vi beslut om det finns behov av barnskydd eller annat behov av stöd, som till exempel familjerådgivning, socialservice eller hemservice.

I medeltal har vi socialarbetare 15–20 klienter åt gången, men det brukar variera en del. Till exempel i slutet av året och när skolornas sommarlov börjar brukar vi ha som flest anmälningar i och med att skolorna då brukar kontrollera frånvaron under terminerna. En annan orsak är att julen och övriga högtider och ledigheter kan vara svårt för många familjer.

Det bästa med mitt jobb är nog klientmötena. Att få träffa människor, tala om människors liv och ibland ha möjlighet att hjälpa. För att orka med arbetet är det jätteviktigt att kontinuerligt diskutera med förpersonen och kollegor. Det viktigaste i det här jobbet är att inte bli ensam.

Direkt som jag blir att fundera på något tar jag alltid upp det med någon för att reflektera. Det är en viktig bit av jobbet att reflektera och fundera på möjliga hypoteser och hur kan man se på olika problem och svårigheter från olika perspektiv. 

Jag tycker det är synd att socialarbetare ofta framställs ur en negativ bild i medierna.

Det är livligt här på familjecentret och jag har träffat många intressanta människor via mitt arbete. Förutom samarbete med bland annat familjerådgivningen har vi samarbete med andra myndigheter och professionella så som skolkuratorer, ungdomsstationen och polisen. Jag tycker det är roligt att träffa personer med andra yrkesroller och få insikt i deras yrken och arbetssätt och hur alla samarbetar för våra klienters bästa.

Jag stöter ofta på personer som undrar hur socialarbetare orkar med sina jobb men jag tycker det är som alla jobb. Saker går på rutin, ibland stöter jag på svårigheter som gör att jag måste ta reda på nya saker och ta mig en funderare, men jag stöter också på givande och motiverande situationer.

Jag ser inte att behovet av socialarbetare skulle minska och tycker det är synd att socialarbetare ofta framställs ur en negativ bild i medierna.

Det är klart att svåra situationer kan innebära negativa känslor men här händer också så mycket positivt. Ärenden som går vidare och människor som får hjälp. Tyvärr lyfts dessa historier inte upp på samma sätt vilket gör att yrkets rykte inte alltid motsvarar verkligheten.”