Genom förändringarna i stödet för lärande vill man göra stödformerna tydligare och enhetligare. Alla elever och studerande har även framöver rätt att lära sig och få stöd under hela sin lärstig. Stöd ges i ett tidigt skede och proaktivt.
Centrala förändringar inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen avskaffas modellen för trestegsstöd (allmänt stöd – intensifierat stöd – särskilt stöd).
Undervisningen ordnas med beaktande av elevernas olika behov och förutsättningar.
Stödet för lärandet ordnas i första hand gruppspecifikt. Alla elever har rätt till det.
Utöver stödet i gruppen kan eleven i vissa fall få elevspecifika stödåtgärder.
Undervisningen ordnas med beaktande av elevernas olika behov och förutsättningar. Undervisningsgrupperna bildas så att målen för undervisningen kan uppnås. Gruppen kan också ha en skolgångshandledare som stöder eleverna.
Långsammare och snabbare inlärning stöds med hjälp av pedagogiska lösningar, till exempel:
- differentiering av undervisningen
- undervisning som förklarar språket och begreppen för det som undervisas
- en tillgänglig lärmiljö.
Stödet ordnas i första hand gruppspecifikt. Alla elever har rätt till det.
Gruppspecifika stödformer är:
- allmän stödundervisning som ges av en lärare
- stödundervisning i undervisningsspråket som ges av en lärare
- undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning.
Om det gruppspecifika stödet görs inget förvaltningsbeslut, utan stödet förverkligas på ett flexibelt och planerat sätt under hela läsåret.
Om de gruppspecifika stödformerna inte är tillräckliga, kompletteras stödet med barnspecifika stödåtgärder. De utgår från elevens individuella behov. Stöd ges regelbundet under en längre tid.
De barnspecifika stödåtgärderna ordnas med beaktande av barnets bästa och ges i första hand i barnets egna förskolegrupp.
Barnspecifika stödåtgärder:
- regelbunden undervisning som ges av en speciallärare delvis i en smågrupp och i samband med annan undervisning
- undervisning som ges av en speciallärare på heltid i en smågrupp; en specialgrupp eller en integrerad specialgrupp
- tolkningstjänster
- biträdestjänster
- hjälpmedel.
Om de gruppspecifika stödformerna inte är tillräckliga, kompletteras stödet med elevspecifika stödåtgärder. De utgår från elevens individuella behov. Stöd ges regelbundet under en längre tid.
De elevspecifika stödåtgärderna ordnas med beaktande av elevens bästa och ges i första hand i elevens egen skola.
Elevspecifika stödåtgärder:
- undervisning som ges av en speciallärare delvis i en smågrupp och i samband med annan undervisning
- undervisning som ges av en speciallärare eller en specialklasslärare i en smågrupp
- undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass
- tolkningstjänster
- biträdestjänster
- hjälpmedel
Undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i en smågrupp och undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass skiljer sig enligt följande: den först nämnda riktar sig till ett eller flera läroämnen, varvid specialklassläraren eller specialklassläraren undervisar i mer än hälften av läroämnet i fråga, medan den andra innebär att eleven ges undervisning av en specialklasslärare på heltid i alla läroämnen.
Eleverna har rätt till att avgiftsfritt få sådana hjälpmedel samt tolknings- och barnspecifika stödåtgärder inom förskoleundervisningen som de behöver för att delta i undervisningen.
Elever med hörselskada, synskada eller talskada, och elever som behöver tolkningstjänst för att delta i undervisningen, har rätt till tolkningstjänster.
Dessutom kan följande fungera som stödformer:
- avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i den lokala läroplanen och
- ordnande av grundläggande utbildning för en elev med en funktionsnedsättning, en sjukdom eller begränsad funktionsförmåga.
Man kan avvika från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen på tre sätt:
-
Framskridande i studierna enligt målhelheter planeras för eleven individuellt, och det möjliggör att eleven genomför sina studier snabbare eller långsammare än sin årskurs.
Framskridande i studier enligt målhelheter ersätter framskridande i studierna enligt årskursvis undervisning. För närvarande utvärderas situationen för elever som inte framskrider enligt sin årskurs under läsåret 2025–2026. Efter bedömningen övergår eleven antingen till att studera årskursvis, eller så fattas ett förvaltningsbeslut gällande elevens framskridande i studier enligt målhelheter.
-
Avgränsning av lärokurs motsvarar nuvarande individualisering av läroämnets lärokurs. Om en elev i något läroämne har en avgränsad lärokurs studerar hen enbart en del av innehållet eller innehåll som hör till en lägre årskurs.
Studieinnehållet och inlärningsmålen beskrivs i hens plan för stöd. Bedömningen genomförs som verbal bedömning. Den avgränsade lärokursen antecknas i avgångsbetyget med den tekniska beteckningen *5.
- En elev kan tillfälligt befrias från att fullgöra lärokursen i ett läroämne på grund av sitt hälsotillstånd. Befriandet kan räcka högst fyra månader. Hälsotillståndet ska bevisas av en yrkeskunnig inom hälso- och sjukvården. I förvaltningsbeslutet riktas det tillfälliga befriandet till de nödvändiga läroämnena.
Avvikelse från lärokursens innehåll och mål i läroplanen är en åtgärd som inskränker på elevens grundläggande fri- och rättigheter, därför används den endast i sista hand som stödform.
Ordnande av grundläggande utbildning för en elev på basis av funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan (träder i kraft fr.o.m. 1.8.2026)
För den förlängda läropliktens del träder lagändringarna i kraft 1.8.2026. I fortsättningen fattas ett beslut om tidigarelagd läroplikt för 5–6-åriga barn. Inom den grundläggande utbildningen fattas beslut om undervisning för en elev med en skada, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga.
Med skada avses till exempel en syn- eller hörselskada, intellektuell funktionsnedsättning eller omfattande inlärningssvårigheter.
Med sjukdom avses en sådan allvarlig sjukdom som påverkar elevens kognitiva färdigheter och funktionsförmåga och därmed även elevens inlärning och skolgång, oftast omfattande.
En sådan långtidssjukdom som inte påverkar barnets inlärningsförmåga (t.ex. diabetes) kan beaktas med andra undervisningsarrangemang, så som med stöd av en skolgångshandledare.
Med begränsad funktionsförmåga avses faktorer som omfattande påverkar hur man klarar sig i vardagen, den dagliga delaktigheten och välmåendet, samt orsakar hinder och omfattande hjälp- och stödbehov hos eleven.
Centrala förändringar inom gymnasieutbildningen
Inom gymnasieutbildningen stärks den studerandes rätt att få stödundervisning, handledning och annat stöd i ett tidigt skede. Ämneslärarna i gymnasiet har i fortsättningen en större roll i genomförandet av stödet för lärandet.
Målet med stödet för lärandet är att stärka den studerandes möjligheter att avlägga gymnasiets lärokurs. En studerande har också rätt till specialundervisning om hen på grund av konstaterade inlärningssvårigheter eller någon annan jämförbar orsak behöver specialundervisning för att uppnå målen för kunnandet. I fortsättningen fattas det ett förvaltningsbeslut om beviljandet av specialundervisningen.
Frågor och svar
Riksdagen godkände i december 2024 de nya lagarna om stöd för lärande.
Syftet med reformen är att
- förtydliga och förenhetliga stödformerna och stödåtgärderna inom stödet för lärandet
- förenhetliga kontinuiteten i stödet från förskoleundervisningen till andra stadiet
- flytta tyngdpunkten i stödet i allt högre grad till tidigt stöd i rätt tid.
Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen avskaffas modellen för trestegsstöd (allmänt stöd – intensifierat stöd – särskilt stöd). I fortsättningen ordnas stödet i första hand gruppspecifikt. Alla elever har rätt till det.
Gruppspecifika stödformer är:
- allmän stödundervisning som ges av en lärare
- stödundervisning i undervisningsspråket som ges av en lärare
- undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning.
Stödet kompletteras vid behov med elevspecifika stödåtgärder, som är bland annat undervisning av en speciallärare delvis eller helt i en smågrupp eller undervisning av en specialklasslärare i en specialklass.
Inom gymnasieutbildningen betonas den studerandes rätt att få stöd för lärandet i form av stödundervisning, handledning eller annat stöd genast när behovet uppstår. Den studerande har rätt att få specialundervisning, om stödet för lärandet inte är tillräckligt på grund av inlärningssvårigheter, en sjukdom eller en funktionsnedsättning eller av någon annan jämförbar orsak. I fortsättningen fattas ett skriftligt förvaltningsbeslut om specialundervisningen.
Inom den yrkesinriktade utbildningen ligger tyngdpunkten också på lättillgängligt stöd för lärandet. Den yrkesinriktade utbildningen har framöver inga separata studier som stöder studiefärdigheterna. Inom den yrkesinriktade utbildningen träder lagändringarna i kraft från och med den 1 augusti 2026.
Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen lägger de undervisningsarrangemang som stöder lärandet en grund för undervisning och stöd av hög kvalitet. Gruppspecifika stödformer används i varje undervisningsgrupp.
De individuella stödåtgärderna utgår från elevens faktiska behov. I samband med bedömningen av stödbehovet planerar man hur det elevspecifika stödet ska genomföras och fattar ett förvaltningsbeslut om det.
Smidig informationsgång säkerställer att stödet fortsätter exempelvis när eleven övergår till nästa utbildningsstadium eller byter skola.
Inom studierna på andra stadiet bedöms behovet av stöd för lärande eller specialundervisning i början av studierna samt under dem. Studerande och vårdnadshavare informeras om det tillgängliga stödet. Studerande uppmuntras också att själva kontakta lärarna eller annan personal om de upplever att de behöver stöd i studierna.
På alla utbildningsstadier stöds elevernas och de studerandes välbefinnande och deltagande i undervisningen förutom av det pedagogiska stödet även av psykologerna och kuratorerna inom elev- och studerandevården.
Hur bedöms stödbehovet?
Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen:
Bedömningen av stödbehovet inleds när lärarna konstaterar att de gruppspecifika stödformerna inte räcker för att stödja elevens lärande och deltagande i undervisningen. Eleven och hens vårdnadshavare kan också ge sina synpunkter på om de gruppspecifika stödformerna är tillräckliga.
Lärarna bedömer stödbehovet. Elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta i bedömningen. Vid behov kan också elev- och studerandevårdens personal eller andra sakkunniga delta.
Elevens åsikter och tankar ska utredas och beaktas på det sätt som hens ålder och utvecklingsstadium förutsätter.
På basis av bedömningen av stödbehovet görs en plan upp för genomförandet av stödet. Om stödåtgärderna fattas ett beslut, av vilket de elevspecifika stödåtgärderna framgår.
Inom gymnasieutbildningen:
Målet är att ge stöd omedelbart när behovet av stöd framkommer, för att kunna hindra att svårigheterna växer sig större.
Stödbehovet bedöms i början av gymnasiestudierna och senare under dem.
Lärarna bedömer stödbehovet tillsammans med den studerande och vårdnadshavaren. Vid behov kan också elev- och studerandevårdens personal eller andra sakkunniga delta.
Det fattas ett förvaltningsbeslut om specialundervisningen.
När och hur ofta bedöms stödbehovet?
Stödbehovet hos de elever som för närvarande får intensifierat eller särskilt stöd ses över under nästa läsår (2025–2026). Vårdnadshavarna informeras senare om den närmare tidtabellen.
Det stöd som eleven behöver fortsätter alltså när förskoleundervisningen eller skolåret börjar i augusti 2025.
Stödbehovet bedöms regelbundet. Om elevens situation eller stödbehov förändras väsentligt, ändrar man beslutet om stöd till behövliga delar eller fattar ett nytt beslut. Elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta i bedömningen.
Stödbehovet bedöms regelbundet också på andra stadiet. Inom gymnasieutbildningen upphävs beslutet om specialundervisning, om det inte finns något behov av specialundervisning. Inom den yrkesinriktade utbildningen upphävs beslutet om särskilt stöd även i fortsättningen, om det inte längre finns något behov av särskilt stöd.
Ordnande av stöd i skolor
En grupp inom den grundläggande utbildningen med undervisning som ges av speciallärare eller specialklasslärare i en smågrupp, eller undervisning som ges av en lärare i en specialklass som elevspecifik stödform, får bestå av fem elever. Om antalet överskrider fem måste två lärare arbeta i gruppen.
Vad gör vi om antalet överskrids mitt under läsåret?
Gruppstorleken kan överskridas tillfälligt fram till slutet av läsåret om det till exempel från en annan kommun flyttar en elev som får ovan nämnda stödformer till klassen.
Stödjandet av elevernas välfärd, skolgång och delaktighet i undervisningen hör till alla vuxnas uppgift i skolan. Med hjälp av olika stödarrangemang för inlärningen kan man stödja elever med andra utmaningar än de i anslutning till inlärningen. Elevernas olika behov kan då beaktas vid bildandet av undervisningsgrupper. Skolgångshandledarna kan fungera som stöd för de grupper där stödbehovet är större.
Man kan stödja alla elevers delaktighet till exempel med hjälp av lärarnas samarbete och kompanjonundervisning. Elevernas stödbehov tillgodoses bättre då det finns flera än en lärare i klassen. Man kan stärka elevernas emotionella och kommunikativa färdigheter bättre samt minska utmanande beteende genom att flera vuxna arbetar i klassen.
Man kan förebygga individuella stödbehov genom gruppspecifikt stöd som påbörjats i tillräckligt god tid. Eleven kan också stödjas genom elevspecifika stödformer om det gynnar hen.
Elever med utmaningar i skolgången och i att delta i undervisningen stöds med hjälp av elev- och studerandevårdens tjänster.
Med hjälp av olika pedagogiska lösningar och undervisningsarrangemang kan man beakta elever med snabbare inlärningstakt och stödja även dem som behöver mer omfattande mål för sina studier. Undervisningen kan differentieras uppåt till exempel genom att omarbeta uppgifternas nivå eller omfång genom att beakta elevens kompetensnivå.
Även studier enligt målhelheter möjliggör elevens snabbare inlärningstakt i ett eller flera läroämnen.
I grundskolorna måste man rikta minst den mängd undervisningstimmar som nämns i lagen, det vill säga 0,122 undervisningstimmar i veckan per skolelev, till de gruppspecifika stödformerna. Till exempel i en skola med 300 elever måste man arrangera gruppspecifikt stöd i minst 37 timmar per vecka. Dessa timmar kan användas för allmän stödundervisning, stödundervisning inom undervisningsspråket och undervisning som ges av en speciallärare i samband med övrig undervisning.
Varje skola planerar ordnandet av gruppspecifika stödformer och riktandet av resurser till olika grupper enligt elevernas stödbehov.
Vi ordnar fortbildningar för lärare, rektorer och daghemsföreståndare som stöd för ibruktagandet av den nya lagen och läroplanen. Dessutom ordnar vi pedagogiska utbildningar för lärare som tangerar de olika temana inom stödet för lärande.
Beslut om särskilt stöd, individuell plan, specialklasser
IP, det vill säga en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas, används inte i fortsättningen, utan genomförandet av det elevspecifika stödet planeras i samband med att stödbehovet bedöms, och de individuella stödåtgärderna antecknas i planen för genomförandet av stödet.
Om barnet på våren 2025 har fått ett beslut om särskilt stöd inom förskoleundervisningen, är beslutet i kraft under verksamhetsåret 2025–2026. Barnets stödbehov bedöms på nytt före övergången till den grundläggande utbildningen.
I fortsättningen finns endast ett pedagogiskt dokument om stöd: plan för genomförande av barn-/elevspecifikt stöd.
Planen ersätter dokumenten pedagogisk bedömning, pedagogisk utredning, plan för lärande samt individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP).
Inom småbarnspedagogiken, som kompletterar förskoleundervisningen, utarbetas även framöver barnets plan för småbarnspedagogik.
Förvaltningsbeslutet heter i fortsättningen Beslut om stöd.
Nej. Helsingfors har ett omfattande och mångsidigt nätverk av specialklasser.
Från och med den 1 augusti 2025 grundas 19 nya specialklasser, varefter det finns sammanlagt 419 specialklasser i de finskspråkiga grundskolorna. I de svenskspråkiga skolorna finns 29 specialklasser. Nätverket av specialklasser utvecklas fortsättningsvis årligen. Namnen på specialklasserna kommer sannolikt att ändras.
Om barnet har ett beslut om särskilt stöd i en specialklass, fortsätter hen studierna i specialklassen som vanligt när höstterminen 2025 börjar.
Besluten om särskilt stöd för alla elever som får särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen ses över under läsåret 2025–2026. I samband med detta bedömer och planerar man hurdant stöd barnet behöver i fortsättningen. Om de elevspecifika stödåtgärderna fattas ett beslut om stöd enligt den nya lagen.
För den förlängda läropliktens del träder lagändringarna i kraft 1.8.2026. I fortsättningen fattas ett beslut om tidigarelagd läroplikt för 5–6-åriga barn. Inom den grundläggande utbildningen fattas beslut om undervisning för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga.
Presentation för vårdnadshavare: Förändringar i stödet för lärande 1.8.2025
Du kan aktivera svenskspråkig textning via videons inställningar i videons nedre kant.
Inspelning av det finskspråkiga infotillfället för vårdnadshavare.(Länk leder till extern tjänst)
Du kan välja mellan finsk- och engelskspråkig textning via videons inställningar i videons nedre kant.