Gatudamm minskar luftkvaliteten avsevärt. I staden orsakas gatudamm huvudsakligen av dubbdäck – upp till hälften av gatudammet kommer från vägytan som slits av dubbdäck. Byte av dubbdäck till friktionsdäck minskar gatudammeffektivt. Friktionsdäck är också tystare och sliter mindre på vägytan än dubbdäck.
Det finns många fördelar med friktionsdäck
Att friktionsdäcken blir vanligare innebär många fördelar för stadsborna och stadsmiljön, bland annat genom att luftkvaliteten förbättras.
Gatudamm är ett av de största luftkvalitetsproblemen i huvudstadsregionen. Avgasutsläppen från trafiken har däremot minskat de senaste åren på grund av framsteg inom fordonsteknik och luftskyddsåtgärder.
Den största orsaken till gatudamm är det slitage som dubbdäck orsakar. Gatudamm innehåller partiklar från däck, dubbar, vägyta, sandningsmaterial och bromsar. På våren lyfter trafiken det material som lossnats under vintern upp i luften som gatudamm.
Gatudamm försämrar luftkvaliteten särskilt på livligt trafikerade gator i städerna. De stadsbor som rör sig på och bor vid instängda gator är mest utsatta för gatudammets negativa effekter.
Gatudamm kan utgöra en allvarlig hälsorisk. Höga koncentrationer av partiklar försämrar kroniska hjärtsjukdomar och sjukdomar i andningsorganen samt ökar antalet lunginfektioner. Särskilt barn och äldre är känsliga för dammets biverkningar. Också många astmatiker reagerar omedelbart på gatudamm.
Enligt undersökningar är ökning av andelen friktionsdäck i trafiken ett av de mest effektiva sätten att minska gatudamm.
I huvudstadsregionen är trafiken den största källan för omgivningsbuller. I vintertrafiken är friktionsdäck tystare än dubbdäck. En ökning av andelen friktionsdäck till 70 procent i enlighet med Helsingfors mål skulle minska bullret och förbättra stadens ljudmiljö.
I innerstaden är hastighetsgränserna relativt låga, så körbuller på gatorna stiger inte lika mycket som på landsvägar. Dubbarnas påverkan på vägtrafikbullret är som störst i hastigheten på 50 km/h.
Ljudnivån påverkas också av beläggningsmaterialet. En ökning av andelen friktionsdäck skulle kunna möjliggöra bredare användning av beläggningar med mindre kornstorlek, och därmed tystare beläggningar , eftersom friktionsdäck orsakar mindre slitage på vägytan än dubbdäck.
Dubbdäck på motorfordon orsakar betydligt slitage på våra gator och ökar därmed kostnader för vägunderhållet. Speciellt under milda vintrar ökar slitage på vägar när dubbarna krossar den snöfria och ofta våta vägytan och tar loss material från den.
Användningen av dubbdäck orsakar spårbildning på vägar, vilket kan utgöra en trafiksäkerhetsrisk. Vid halt väglag kan spår i vägen göra det svårt att kontrollera fordonet. En ojämn vägyta påverkar fordonets körbarhet också på torra vägar, eftersom den minskar fordonets manövrerbarhet.
Slitage orsakad av dubbdäck är det överlägset viktigaste skälet för att förnya vägbeläggningar. Man kan vara tvungen att förnya beläggningarna på huvudgator med till och med några års mellanrum. Friktionsdäck orsakar mindre slitage på vägytan, och om andelen friktionsdäck ökar kan man uppnå betydliga besparingar i vintertrafiken.
Vägtrafiken är den betydligaste källan till mikroplast i Finland. Mikroplaster som uppstår i trafiken transporteras till vattendragen bland annat med dagvatten. Mikroplastutsläppen från trafiken kan minskas till exempel genom att undvika onödig användning av personbil. När du kör bil lönar det sig i sin tur att ägna uppmärksamhet åt ett körsätt som sparar på däcken.
I vägtrafiken uppstår mikroplastutsläpp förutom från däckslitage även från vägmarkeringar, där dubbdäck smular sönder målfärgen betydligt mer än friktionsdäck. Du kan minska belastningen av mikroplast genom att välja friktionsdäck för vinterkörningen.
Enligt lag finns det inga begränsningar för att använda friktionsdäck, så du kan byta bildäcken flexibelt på hösten innan den första halkan kommer och innan däckbytesrusningarna.
Enligt vägtrafiklagen ska vinterdäck användas mellan den 1 november och 31 mars om vädret eller väglaget kräver det.
Friktionsdäck i trafiken
I vintertrafiken är säkerheten en fråga för alla som rör sig på vägen. Ett förutseende och säkert körsätt har en större inverkan på trafiksäkerheten än typen av vinterdäck. Den allt vanligare användningen av friktionsdäck har inte ökat antalet olyckor i de nordiska jämförelsestäderna.
Ett förutseende och säkert körsätt samt däckens skick och kvalitet påverkar trafiksäkerheten mer än typen av vinterdäck.
I vintertrafiken ska varje förare köra med en lämplig låg situationshastighet, vara särskilt uppmärksam vid korsningar och hålla lämpliga säkerhetsavstånd.
Det är viktigt att komma ihåg att i våra förhållanden fungerar vinterdäck avsedda för nordiskt bruk betydligt bättre än däck avsedda för centraleuropeiska förhållanden.
Ur ett säkerhetsperspektiv kan friktionsdäck rekommenderas för fordon med låsningsfria ABS-bromsar och en elektronisk stabilitetskontroll. ABS-bromsarna har blivit standard för personbilar tillverkade efter 2005 och den elektroniska stabilitetskontrollen för personbilar tillverkade efter 2014.
Användningen av friktionsdäck har inte visat sig öka antalet olyckor i de nordiska städer där friktionsdäck utgör den största delen av vinterdäck. Även i Finland har andelen friktionsdäck vid vinterolyckor under det senaste decenniet varit endast sex procent.
Å andra sidan är det enligt undersökningar uppenbart, att dubbdäck har bättre grepp på is och friktionsdäck har bättre grepp på snö. I Helsingfors är svåra isiga förhållanden dock mycket sällsyntare än i det övriga landet, och isiga vägytor förebyggs effektivt med halkbekämpning som bygger på saltning. Körsättet påverkar säkerheten mer än däcktyp.
Däck är sällan den främsta orsaken till trafikolyckor. Vid krävande körförhållanden ökar risken för däckrelaterade olyckor, men även då är orsakaren oftast däckens dåliga skick eller till exempel felaktigt däcktryck.
Andelen friktionsdäck i Helsingfors vintertrafik har ökat till 35 procent (vintern 2022–2023) från cirka 30 procent under tidigare år. Andelen friktionsdäck i staden uppföljs med hjälp av enkäter och mätutrustning i Staffansslätten.
Våren 2023 tillfrågades bilister i Helsingfors om användningen av vinterdäck och valet av vinterdäckstyp. Enkäten visade att bilister särskilt uppskattade friktionsdäcks lämplighet för staden, körkomfort och lågt däckbuller. De förare som kör med friktionsdäck betonar också miljö- och hälsoaspekter i däckvalet betydligt mer än de som kör med dubbdäck. Användarna av friktionsdäck är också nöjda med sitt val, eftersom 80 procent av dem tänker fortsätta att välja friktionsdäck.
Du kanske också är intresserad av
Mer information
Katupölyn lähteet, päästövähennyskeinot ja ilmanlaatuvaikutukset. KALPA3-tutkimushankkeen loppuraportti (2021) https://helda.helsinki.fi/items/9ec81c46-5f8a-4e58-a669-166e6d27a799(Länk leder till extern tjänst)
Andersson-Sköld, Y., Johannesson, M., Gustafsson, M., Järlskog, I., Lithner, D., Polukarova, M. & Strömvall, A.-M. 2020. Microplastics from tyre and road wear – A literature review. Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), VTI rapport 1028A. http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1430623/FULLTEXT02.pd(Länk leder till extern tjänst)
Suomen merialueen roskaantumisen lähteet (helsinki.fi) (2020)(Länk leder till extern tjänst)
Helsingin kaupungin aineistoja, Nastarenkaiden käytön rajoittaminen (2020) (pdf)
Selvitys Helsingin ympäristövyöhykkeen laajentamisen mahdollisuuksista (2019) (pdf)
Helsingin meluntorjunnan toimintasuunnitelma (2018–2022)
Lahti, J., Lähderanta, T. & Räty, E. Nastarenkaiden kuntoerot riskitekijänä. Trafin tutkimuksia 16/2017
Helsingin kaupungin ilmansuojelusuunnitelma 2017-2024 (pdf)
HSY:n Katupöly heikentää ilmanlaatua -sivusto(Länk leder till extern tjänst)
Hyvän ilman Helsinki -esite (pdf)
Liikenteen ei-pakokaasuperäisten hiukkasten päästöinventaario pääkaupunkiseudulle(Länk leder till extern tjänst) (pdf) (2015)
Ennakoiva ajotapa, Liikenneturva(Länk leder till extern tjänst)
Talviajo, Liikenneturva(Länk leder till extern tjänst)
Renkaat, Liikenneturva(Länk leder till extern tjänst)
Onnettomuustietoinstituutti OTIn onnettomuustilastot.(Länk leder till extern tjänst)
Sairanen, H.: Nasta- ja kitkarenkaiden vertailu(Länk leder till extern tjänst) (2011)
Kontaktuppgifter
Du kan kontakta oss via e-post på kymp.ymparistovaikutukset@hel.fi(Länk öppnar standardprogram för e-post).
I samarbete med
