Gör ett bättre däckval – byt till friktionsdäck

Inledande paragraf

Friktionsdäck orsakar mindre gatudamm, buller och slitage på gatorna än dubbdäck. Säsongen för byte till friktionsdäck är längre, vilket är en stor fördel i det omväxlande vädret i södra Finland. De är ett säkert val för vinterkörning.

Jag vet vad du gjorde förra vintern...

Om du körde med dubbdäck på Helsingfors gator bidrog du till du gatudamm, buller, spårbildning på gatorna och mikroplaster. Se kampanjvideon med inslag av skräck.

Är det säkert att köra med friktionsdäck?

Den vanligaste orsaken till att man tvekar att byta till friktionsdäck är deras väggrepp. Du kan ge dig ut på hala vägar med friktionsdäck, så länge däcken är i gott skick och du kör förutseende och säkert. Att friktionsdäck har blivit vanligare har inte lett till fler olyckor i nordiska referensstäder.

Dubbdäckens bättre grepp märks särskilt tydligt på isiga vägar. Enligt exempelvis däcktester som publicerats i Tekniikan Maailma har skillnaden mellan friktionsdäck och dubbdäck minskat, och de bästa friktionsdäckens grepp på is har närmat sig dubbdäckens. Isigt väglag är dessutom betydligt mer sällsynt i södra Finland, och saltningen av vägarna förhindrar att vägytorna fryser till.

Den ökade användningen av friktionsdäck har inte lett till fler trafikolyckor i de nordiska städerna, där majoriteten av vinterdäcken är friktionsdäck. Exempelvis är andelen friktionsdäck av alla vinterdäck cirka 85 procent i Oslo och cirka 60 procent i Stockholm. I Helsingfors använder cirka 45 procent av bilisterna friktionsdäck.

I vintertrafiken ska varje förare anpassa hastigheten efter väglaget och situationen, vara särskilt uppmärksam vid korsningar och hålla tillräckliga säkerhetsavstånd. Det här gäller alla bilister.

Välj friktionsdäck som är anpassade för finska vinterförhållanden och utvecklade för nordiskt bruk. De ska inte förväxlas med centraleuropeiska friktionsdäck. EU-däckmärkningens isgreppsmärkning visar att däcket är lämpligt för nordiska förhållanden. Märkningen finns på däckets sida.

Ur ett säkerhetsperspektiv kan friktionsdäck rekommenderas för fordon med låsningsfria ABS-bromsar och elektronisk stabilitetskontroll. ABS-bromsarna har blivit standard i personbilar tillverkade efter 2005, och elektroniska stabilitetskontroll i personbilar tillverkade efter 2014.

Enligt lag finns det inga begränsningar för att använda friktionsdäck, så du har större flexibilitet vid däckbytet på hösten innan den första halkan kommer och innan däckbytesrusningarna. På våren kan du lugnt vänta med att byta från friktionsdäck tills de sista vinterbakslagen är över, utan dåligt samvete för att dubbdäcken river upp gatorna på våren.

Enligt vägtrafiklagen ska vinterdäck användas mellan den 1 november och 31 mars om vädret eller väglaget kräver det.

Friktionsdäck belastar miljön mindre

Friktionsdäck är på många sätt ett utmärkt val för vinterkörning. När du kör med friktionsdäck orsakar du mindre gatudamm, buller och slitage på gatorna än när du kör med dubbdäck.

Gatudamm är ett av de största luftkvalitetsproblemen i huvudstadsregionen. Det effektivaste sättet att minska gatudammet är att öka andelen friktionsdäck i trafiken.

Den främsta orsaken till gatudamm i staden är dubbdäcken. Upp till hälften av gatudammet kommer från vägytan som slits av dubbdäcken. Gatudamm innehåller partiklar från däck, dubbar, vägyta, sandningsmaterial och bromsar. På våren lyfter trafiken upp det material som lossnat under vintern, så att det sprids i luften som gatudamm.

Gatudamm försämrar luftkvaliteten särskilt på livligt trafikerade gator i städerna.

Gatudamm kan utgöra en allvarlig hälsorisk. Höga koncentrationer av partiklar förvärrar kroniska hjärtsjukdomar och sjukdomar i andningsorganen samt ökar antalet lunginfektioner. Särskilt barn och äldre är känsliga för dammets biverkningar. Även många astmatiker reagerar omedelbart på gatudamm.

I huvudstadsregionen är trafiken den största källan till omgivningsbuller. I vintertrafiken är friktionsdäcken tystare än dubbdäcken.

Ljudnivån påverkas också av beläggningsmaterialet. En ökning av andelen friktionsdäck skulle kunna möjliggöra ökad användning av beläggningar med mindre kornstorlek, och därmed tystare beläggningar, eftersom friktionsdäck orsakar mindre slitage på vägytan än dubbdäck.

Slitage orsakat av dubbdäck är det överlägset viktigaste skälet till att förnya vägbeläggningar. Särskilt under milda vintrar ökar slitaget på vägarna när dubbarna krossar den snöfria och ofta våta vägytan. Friktionsdäck orsakar mindre slitage på vägytan, och om andelen friktionsdäck ökar kan man göra betydande besparingar i vintertrafiken.

Elbilar är tyngre än motsvarande bilar med förbränningsmotor på grund av batteriernas vikt. Dubbdäck river upp vägytan särskilt mycket när de används på tunga bilar, vilket leder till ökat vägslitage och mer gatudamm. Friktionsdäck är därför det enda rekommenderade alternativet som vinterdäck för elbilar.

Vägtrafiken är den största källan till mikroplast i Finland. I vägtrafiken uppstår mikroplastutsläpp inte bara genom däckslitage utan även från vägmarkeringar, där dubbdäck smular sönder målfärgen betydligt mer än friktionsdäck.

När du kör bil lönar det sig också att köra på ett sätt som minskar slitaget på däcken.