Havshagen

Vem är områdets markägare?

Byggnadslaget Haka i Helsingfors har låtit bygga Havshagen åren 1973–1986. Tomterna i Havshagen ägs av privata aktörer med undantag för Helsingfors stads studentbostadsstiftelse HOAS tomt. Med privat ägo avses mark och/eller byggnader som inte ägs av staden eller staten. 

Markägande

Gator och båthamn – Helsingfors stad 
Hagnässtranden 12 – Helsingfors stad 
Tomter för parkeringshus, lekpark och lekplats – Merihaka Oy 
Övriga tomter – övrigt privatägda

Vad ansvarar de olika aktörerna i området för?

Helsingfors stad ansvarar för planläggningen av området samt för gatu- och parkplaneringen. Staden äger gatorna och vattenområden, Havshagens båthamn och tomten för HOAS bostadshuset på Hagnässtranden 12. Andra lokaler som förvaltas av staden är skyddsrummen i Havshagen.

Helsingin Merihaka Oy är ett servicebolag som ägs av fastighets- och bostadsaktiebolag i Havshagens område. Helsingin Merihaka Oy ansvarar huvudsakligen för sina ägares disponent- och fastighetsservice. Merihaka Oy äger parkeringshusen på Aspnäsgatan 10 och Hagnässtranden 10.

Vad har man avtalat i det så kallade täckningsavtalet?

Helsingfors stad har inga närmare uppgifter om avtalen mellan husbolagen och Merihaka Oy. 

Varför måste man bygga till i Havshagens omgivning?

Söder om Havshagen kommer snabbspårvägen Kronbroarna från Degerö till centrum via Hagnäs. De områden som frigörs från trafikområdena samt fyllning av stränderna möjliggör en tätare stadsstruktur i området. Stadsstrukturen förtätas längs Hagnässtranden mellan gatan och vattenområdet, dit det kommer fyllningsjord. Den nya detaljplanen för Hagnässtranden trädde i kraft 2021. 

Detaljplanen för Hagnässtranden omfattar områdena mellan stranden och Hagnässtranden samt de nuvarande rampområdena mellan Sörnäs strandväg och Hagnäsbron. Den nya bron är lägre än för närvarande och ansluter sig till gatunätet på samma plan utan behov av ramper. Således kan befintliga rampområden ändras till något annat ändamål. När stranden och rampområdena ändras till ett byggt område, kopplas även Havshagen till den stamstadsbaserade miljön i Hagnäs. 

Nybygge planeras även mellan Sörnäs strandväg och Södervik strand. Planlösningen möjliggör kompletteringen av stadsstrukturen i området med bostads- och lokalkvarter samt parkeringsanläggningar. I och med nybygget kommer området att få fler tjänster och ett området för gång och vistelse vid stranden.  

Vid utvecklingen av Havshagen dryftas möjligheterna i området. Båda parkeringsanläggningarna i området är i mycket dåligt skick. Utan omfattande iståndsättning kan anläggningarna snart förfalla så att fortsatt användning skulle vara farlig. Reparationsarbetena skulle vara omfattande och dyra. Genom att omorganisera parkeringsplatserna under däck och ändra dimensioneringen kan man planera nya byggnader och ett nytt användningsändamål för platsen där parkeringshusen nu finns. 

Genom en måttlig ökning av invånarantalet i området säkerställs att servicen bevaras i området. Syftet är att förbättra serviceutbudet i Havshagen, inte försvaga det. 

Staden har även fått förfrågningar om möjligheten att komplettera tomterna för bollhallen, affärsfastigheten bredvid den samt tornet i Havshagen. Förfrågningarna har kommit från fastighetsägarna. 

Havshagen och dess omgivning har i Generalplanen 2016 angetts som stamstadens utvecklingsområde C2: 

“Ett centrum som utvecklas till ett funktionellt blandat område för boende, handel och offentliga tjänster, affärslokaler, förvaltning, parker, frilufts- och idrottstjänster samt stadskultur. Byggnadernas våningar i markplanet och lokalerna mot gatan ska i regel vara affärslokaler eller liknande. Då användningssyftet för en byggnad eller dess del ändras ska man säkra att den funktionellt mångsidiga och blandade strukturen som är karaktäristisk för centrum bevaras samt att det finns tillräckligt med affärslokaler. I samband med att användningssyftet ändras ska en regional granskning genomföras. Området utvecklas enligt villkoren för hållbara färdmedel, speciellt gång och cykling. I områden vid stadsboulevarder bör kvartereffektiviteten huvudsakligen vara över 1,8 och vid centrala gator bör lokaler huvudsakligen anvisas för affärslokaler eller andra lokaler.” 

Utvecklingen i Havshagens område styrs av både generalplanen och stadsstrategin. Tomtägaren har rätt att undersöka möjligheterna att bygga på sin egen tomt. 

Stadens mål är att möjliggöra kompletteringsbyggande på Havshagens område i en sådan utsträckning att områdets kulturmiljövärden och särdrag kan tryggas. Kompletteringsbyggandet kan omfatta till exempel små ändringar i husbolag eller sedan nya höghus i stället för parkeringshusen.  

Hur drar invånarna nytta av kompletteringsbyggandet?

• husbolaget kan genom kompletteringsbyggande delvis täcka till exempel rör- eller fasadrenoveringar
• parkeringslokalerna renoveras grundligt
• allmänna områden renoveras
• fler invånare och tjänster kommer till området
• mångsidigare tjänster kommer att erbjudas i området
• bostädernas värde stiger
• kollektivtrafikförbindelserna förbättras 

Hur bevaras öppenheten och utsikterna i området i och med byggandet?

Utsikterna från Havshagen och landskapets öppenhet förändras oundvikligen när kompletteringsbyggandet genomförs. De utgör dock en viktig del av de planeringsprinciper för Havshagen som utarbetas och som styr planeringen av kompletteringsbyggandet. Staden utarbetar planeringsprinciper i samarbete med invånarna, aktörerna i området, stadsmuseet, den teknisk-ekonomiska avdelningen och övriga aktörer. 

Om det byggs hus i ändan av bron, ser man då Kronohagen längre?

Ett bostadskvarter kommer att finnas öster om bron, så utsikten kvarstår till största delen. Inga byggnader kommer att byggas framför Hagnässtranden 14 och 16. Framför byggnaderna har det planerats ett parkområde med tillgång till vattnet. 

Får vi fler grönområden?

Det har önskats mer grönområden och vistelseplatser i området. När kompletteringsbyggandet genomförs kommer grönområden eventuellt att försvinna exempelvis från gårdsdäcken. Grönområdena är dock en viktig del av stadsstrukturen och människornas livsmiljö, vilket kommer att beaktas i planeringsprinciperna. 

I samband med utvecklingen av Havshagen undersöks även framtiden för Havshagens östra strand. Det har preliminärt övervägts att skapa vistelseplatser där. 

En park planeras för närvarande i anslutning till Hemhamnen öster om Hagnäsbron. Söder om Hagnäsbron i Kronohagen restaureras och utvecklas Bokparken. 

Hur utvecklas områdets havsnära dimension?

Syftet med Helsingfors havsnära strategi är att förbättra och öka stadens havsnära förbindelser, strandstråk, bryggor och baser samt att främja havsnära företagande. Vid planeringen av kompletteringsbyggandet diskuteras det hur man kan öka den havsnära dimensionen i Havshagen, till exempel längs stränderna. 

Kan utvecklingen av området inriktas på områdets yttre zon, dvs. strandområdet?

Under processens lopp undersöks den bästa möjligheten med tanke på regionen. Olika alternativ och scenarier övervägs i samarbete med stadens olika aktörer, ägare samt invånare och aktörer. 

Fylls havsområdet på östra sidan av Pannkaksparken?

Trafikarrangemangen ändras och det utrymme som frigörs från trafiken kommer norr om Pannkaksparken att användas för kompletteringsbyggande samt för offentligt strandutrymme. Pannkaksparken minskar från norr. Strandområdet utvidgas för att det ska kunna skapas ett offentligt utrymme vid stranden för genomgång, rekreation och vistelse. 

I anslutning till Hagnäsbron och Kronbroarna visas illustrationer av husen på stranden. Har beslut om dessa redan fattats? 

Planen för Hagnässtranden har trätt i kraft 2021, vilket innebär att beslut har fattats om planen. Broarbetet i Hagnäs har redan inletts och uppskattas bli färdigt 2025. Därefter kan byggandet av byggnaderna inledas. 

Kommer man att fylla havsområdet vid Sörnäs strandväg? 

På östra sidan av Sörnäs strandväg fylls havet för att det mellan vägen och stranden ska rymmas nya bostadskvarter och ett nytt offentligt strandområde. Ingen fyllning av havsområdet öster om Havshagen har planerats. 

Finns en illustration av Kronohagen öster om den nya bron mot Havshagen framlagd?

På webbplatsen www.kruunusillat.fi(Länk leder till extern tjänst) finns riklig information om byggandet av broar och vägar. Följande bilder är därifrån.  

På vilket sätt beaktas barnen i planeringen?

Barnens levnadsförhållanden och närmiljö är väldigt viktiga. Barnens behov beaktas i planeringsarbetet.

Beaktas boendetrivseln när Havshagen och dess omgivning utvecklas?

Boendetrivseln beaktas. Målet är att bevara och skapa ett nytt trivsamt boende samt en ny och trivsam miljö. Detta stöds även av stadsstrategin Läge för tillväxt 2021–2025. Byggnadsbuller är en beklaglig olägenhet som orsakas av byggande, men det är dock temporärt. 

Hurdan service kommer området att få?

Med kompletteringsbyggandet strävar man efter att trygga åtminstone den nuvarande servicenivån. I och med tilläggsbyggandet skapar nya invånare och övriga användare i området ytterligare efterfrågan på olika tjänster. 

Kommer man att få en badplats som är öppen för alla på strandområdet?

Vid Havshagensparkens strand som finns på Havshagens södra strand planeras tillgång till vattnet. I planerna har det presenterats olika exempel på hur man kan få tillgång till vattnet: med hjälp av trappor, terrasser och bryggor. Egentliga badplatser i området kommer inte just nu att anläggas, i brist på underhålls- och övervakningsresurser. 

Finns det några illustrationer på det färdiga resultatet?

Det finns inget färdigt resultat ännu. När planeringsprinciperna är framlagda presenteras dock alternativa modeller för vad planeringsprinciperna möjliggör. Staden och de aktörer som inleder utvecklingsprojekten kommer att presentera planerna som fortfarande är i planskedet. På så sätt kan konsekvenserna av planerna bedömas och diskuteras. Först i ett senare skede tydliggörs planerna så mycket att realistiska observationsbilder kan presenteras. 

Har staden fått några utvecklingsidéer i fråga om Havshagens affärscentrum? 

Ja, men planerna är ännu i begynnelsefasen. En förutsättning är att den för Havshagen karakteristiska blandade funktionella strukturen och serviceaxelns låga karaktär bevaras. 

När är byggandet aktuellt?

Målet är att utarbeta planeringsprinciperna under 2024 och föra dem till beslutsfattande i slutet av 2024. Därefter kan olika ägare ansöka om planändring, som uppskattas ta cirka två år som process. Därefter ska man ansöka om bygglov, varefter byggandet kan inledas. 

Vilka utvecklingsidéer finns det i fråga om bollhallen? 

De preliminära planerna för bollhallens utvecklingsprojekt har lagts fram för staden. Målet och utgångspunkten för de planeringsprinciper som utarbetas tillsammans är bevarandet av servicenivån i området. 

Vad innebär ”utveckling” till exempel i fråga om bollhallen? 

Utvecklingen kan avse endast iståndsättning, utveckling av tjänsterna eller diversifiering av tjänsterna. Planeringsarbetet är ännu i begynnelsefasen. Det är dock osannolikt att det byggs flervåningsbostadshöghus på tomten i stället för bollhallen. 

Vilken är parkeringshusens framtid?

Staden kräver för området det antal parkeringsplatser som motsvarar den nuvarande normen, vilket är något mindre än normen under byggnadstiden. Antalet parkeringsplatser står i proportion till områdets byggrätt. Till bostadsvåningsytan fogas ett annat antal parkeringsplatser än till affärslokalernas våningsyta. Parkeringsplatser finns i parkeringsanläggningarna och under däck. Alla platser är privatägda, en del ägs av Merihaka Oy och en del av husbolagen. Staden har inga exakta uppgifter om ägande eller nyttjanderätt. Stadens parkeringsnormer bestämmer parkeringsplatsernas minimiantal, dvs. det kan vid behov även byggas mer parkeringsplatser. 

Den nya Hagnäsbron kommer att byggas bredvid parkeringshuset. Finns det några beslut om parkeringshuset?

Helsingfors stad: Nej, det finns inga beslut om parkeringshuset än. Planeringen är först i begynnelsefasen.

Är Havshagen skyddad?

Havshagen är inte skyddad, men sedan 2017 har den hört till målsortimentet för modern arkitektur, som upprätthålls av DOCOMOMO. Utöver Östra Böle är Havshagen ett annat bostadsområde som byggdes i Helsingfors på 1970-talet och som byggdes på en gång med tillämpning av kompaktstadstänkandet. Arkitektoniskt sett är Havshagen dock jämfört med Östra Böle en mer eftertraktad och stadsbildsmässigt mer eftertänkt helhet.  LÄNK(Länk leder till extern tjänst) till DOCOMOMO:s webbplats. 

I planeringsprinciperna markerad vissa byggnader och områden som skyddsobjekt, för vilka eventuella skyddsmål bör undersökas i samband med planförändringsprocessen. 

När är Havshagen byggd och enligt vilka principer?

Byggnadslaget Haka i Helsingfors har låtit bygga Havshagen åren 1973–1986. 

Havshagen, som byggts på ett tidigare industriområde och på fyllningsjord, är ett representativt exempel på stadsbyggande på 1970-talet. Området är en tät helhet av höga tornhus och mindre bostadsbyggnader som omringar dem, där invånarantalet är cirka 2 300. Havshagen byggdes på en gång med tillämpning av kompaktstadstänkandet.

Gångtrafiken har lyfts upp ovanför biltrafiken till däcksnivå, där även områdets tjänster, såsom en matbutik, ett daghem och en bollhall finns. I enlighet med tidsperiodens ideal hade arkitekterna som mål att skapa ett stadsutrymme på däcksnivå som främjar socialt umgänge. 

Havshagen gränsar till Sörnäs strandväg, som är mycket livlig och från vilken biltrafiken styrs över Hagnäsbron mot Helsingfors centrum. På två sidor gränsar Havshagen till strandgatan och havet. På Södra Kajen ligger båtbryggor intill en liten park. 

Det byggnadsmaterial som finns i Havshagen är för tidsperioden typisk betong. På fasaderna har använts diagonalprofilerade, ursprungligen omålade betongelement. Den profilerade betongen återkommer i Havshagen som ett element som skapar vertikal rytm på fasaden. Balkongräckena av aluminium och fönsterramarna av trä har målats granngula, -blåa, -röda och -gröna. De massiva höga byggnaderna lättas upp av glas med stålskrov som använts som material på entréplanet. De geometriska planteringsbassängerna i betong ger struktur åt det flacka fotgängaretaget. 

Havshagen är en arkitektonisk helhet. Bevaras särprägeln och särdragen i området?

Avsikten är att Havshagen utvecklas som en helhet med beaktande av områdets särdrag. Planeringsarbetet inleddes med invånarkontakter och en miljöhistorisk utredning utifrån vilka utgångspunkterna för planeringen och de planeringsprinciper som styr det kommande planarbetet utarbetas. Invånarkontakten inkluderade först scenarie- och verkstadsarbete och nu när planeringsprinciperna är framlagda, inkluderar den en kommentaromgång. Planeringsprinciperna omfattar hela området med beaktande av områdets särdrag. Detaljplanläggningen kommer att basera sig på ramvillkoren för planeringsprinciperna. 

Kommer byggnader att rivas i området?

Husbolagen har beslutanderätt i fråga om sin egen byggnad, staden förutsätter inte rivning av någon byggnad. Skyddsmålen för området och byggnaderna undersöks i samband med en eventuell planförändringsprocess. 

Är det kulturhistoriskt värdefullt att riva ursprungliga byggnader eller bostadshus, såsom HOAS fastighet? 

Byggande, liksom även byggnader, är en betydande orsak till utsläpp. Det har konstaterats att om det är möjligt att bevara en befintlig byggnad, eller delar av en byggnad, är det sannolikt att utsläppen är mindre. Det bör vägas upp på längre sikt vilket är det bästa alternativet. 

Hur skyddas båtplatserna, föreningsverksamheten och fiskemöjligheterna när stränderna utvecklas?

Den havsnära dimensionen är ett viktigt särdrag för Havshagen och avsikten är att den ska stärkas även i fortsättningen. Målet är att bevara båtplatserna i området även i framtiden. 

Varför måste Havshagens gångbro byggas på nytt?

Man blev tvungen att förnya den gamla Näckens bro som korsar Sörnäs strandväg och betjänar gång- och cykeltrafiken. Bron är 176 meter lång och dess underfartshöjd är 5,4 meter. 

Utöver att den nya Näckens bro blir modernare, får den även en högre underfartshöjd – en viktig orsak till att förnya bron är att specialtransportvägen ändras från Tavastvägen till Sörnäs strandväg, vilket kräver en högre underfartshöjd. Dessutom kommer den nya bron även att få en konsolbro till ett nytt kvarter som uppstår i och med den nya detaljplanen och som byggs väster om den nya Havshagsgatan. 

Läs mer om byggandet av Kronbroarna (Länk leder till extern tjänst)

Varför byggs Kronbroarnas bro i Havshagen och inte i Kronohagen?

I generalplanen för Kronbroarnas spårväg till Degerö undersöktes tre alternativa riktlinjer mellan Knekten i Fiskehamnen och centrum: Riktlinjer för Elisabetsgatan, Alexandersgatan och Hagnäs. 

De tekniska utmaningarna på Elisabetsgatan gällde särskilt gatans smalhet vid korsningsområdena – cykel- och spårtrafiken skulle inte ha fungerat på gatan. Samtidigt skulle man ha tappat flera parkeringsplatser. 

Alexandersgatans tekniska utmaningar hänförde sig å sin sida till Sjötullstorgets trånghet. I och med rutten skulle det ha blivit svårare för de övriga spårvagnslinjerna att trafikera på Mannerheimvägen. 

Hagnäs bedömdes vara det förmånligaste av de alternativa spårvagnsrutterna. Beslutet stödde dessutom Hagnäs goda anslutningsförbindelser till metron, bussen och den eventuella Centrumslingan. Hagnäsalternativet är inte heller så sårbart; en smidig bytesförbindelse mellan olika färdsätt är till fördel om det förekommer störningar i spårvagnsnätet i centrum. 

De beskrivna linjealternativen omfattar alla Kronbergsbron och Finkes bro. Beslutsfattandet av bron från Havshagen till Knekten gjordes med avvikelse från den ursprungliga planen. Den broförbindelse som öppnas från Knekten i Fiskehamnen bredvid Tjärholmen vid korsningen av Norra kajen och Elisabetsgatan visade sig vara en utmaning. Underfartshöjden på Tjärholmsbron borde ha varit högre på grund av båtplatserna. Hanaholmens kolkraftverk skulle inte längre ha krävt att bron skulle öppnas då koltransporterna upphör i framtiden. Kajplatserna på Tjärholmen skulle i sig ha stannat bakom bron. Detta skulle ha lett till en hög underfartshöjd för bron och högre kostnader. En låg bron skulle å sin sida ha begränsat användningen av området betydligt mer än för närvarande. Stadsbildsmässiga faktorer påverkade även linjedragningen. 

Läs mer om frågan i Kronbroarnas projektplan (pdf, på finska)(Länk leder till extern tjänst)

En enkätundersökning om nuläget i Havshagen och framtidens önskemål genomfördes för invånarna.Vilka resultat uppnåddes av Kennos studien?

Kenno Anthropological Consulting genomförde i slutet av 2021 på Helsingfors stads beställning en etnografisk undersökning i Havshagen. Syftet med undersökningen var att skapa förståelse för vilka Havshagens särdrag är och vilken dess stämning är ur invånarnas synvinkel samt vilka behov och önskemål som områdets invånare och aktörer har för framtida förändringar. 

Undersökningen genomfördes genom olika intervjuer med invånarna och aktörerna i området och genom observation av området. Det rikliga material som samlats in under undersökningen analyserades och kan läsas som rapport (pdf, 48 Mt, på finska) . 

Havshagen har en genuin möjlighet till dialog mellan invånarna, aktörerna och staden, eftersom områdets framtid endast är i planeringsskedet. I och med responsen från undersökningen är de viktigaste åtgärderna att: 

• invånarnas delaktighet i utvecklingen av området (Havshagen) förbättras
• kommunikationen beträffande Havshagen bör vara rättidig, heltäckande, interaktiv och tillgänglig
• utvecklingen av Havshagen görs tillsammans med invånarna och aktörerna 
   

Är en omfattande intervjuundersökning med 66 personer ett tillräckligt urval då man vill kartlägga invånarnas åsikter i Havshagens bostadsområde?

I denna kvalitativa och etnografiska undersökning kartlades 66 personers perspektiv. Interaktionsarbetet och diskussionen med invånarna fortsätter även i fortsättningen.