Havshagen

Vem är områdets markägare?

Helsingin Asuntokeskuskunta Haka (Byggnadslaget Haka) lät bygga Havshagen under åren 1973–1986. Havshagens tomter är privatägda, bortsett från tomten för Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse HOAS, som ägs av Helsingfors stad. Med privatägd avses mark och/eller byggnader som inte ägs av staden eller staten.

På bilden har man med grönt markerat de områden i Havshagen som Helsingfors stad äger.

På bilden har man med blått markerat de arrendeområden som Helsingfors stad förvaltar.

Markägande

Gator och båthamn – Helsingfors stad
Hagnässtranden 12 – Helsingfors stad
Parkeringshusens tomter, lekpark och lekplan – Merihaka Oy
Övriga tomter – i annan privat ägo

Vad ansvarar de olika aktörerna i området för?

Helsingfors stad ansvarar för områdets planläggning samt för gatu- och parkplanering. Staden äger områdets gator, vattenområden, Havshagens båthamn samt HOAS internat på Hagnässtranden 12. Övriga lokaler som staden förvaltar omfattar Havshagens befolkningsskydd och planområde på Aspnäsgatan 18.

Helsingin Merihaka Oy är ett servicebolag, som ägs av fastighets- och bostadsaktiebolag som ligger i Havshagens område. Helsingin Merihaka Oy ansvarar i huvudsak för sina ägares disponent- och fastighetsskötseltjänster. Merihaka Oy äger parkeringshusen på Aspnäsgatan 10 och Hagnässtranden 10.

Vad har man avtalat i det så kallade täckningsavtalet?

Helsingfors stad har inte någon närmare information om avtalen mellan bostadsaktiebolagen och Merihaka Oy.

Varför måste man bygga mer i Havshagens omgivning?

Förbindelsen Kronbroarna-snabbspårvägen kommer till södra sidan av Havshagen, från Degeröhållet via Hagnäs mot centrum. Områden som frigörs från trafikområden samt fyllningen av stränderna möjliggör en tätare stadsstruktur i området. Stadsstrukturen görs tätare utmed Hagnässtranden, mellan gatan och vattenområdet, som fylls med schaktmassor. Hagnässtrandens nya detaljplan trädde i kraft 2021.

Hagnässtrandens detaljplan omfattar även de nuvarande rampområdena mellan Sörnäs strandväg och Hagnäs bro. Genom att bygga nya rampområden som leder till bron frigörs mark för annan användning.Genom att bygga i de nuvarande rampområdena och Hagnässtranden, ansluts Havshagen som en del av Hagnäs torgs innerstadslika miljö.

Byggande planeras även mellan Sörnäs strandväg och Söderviks strand. På området gäller en detaljplan från 2007 som ännu inte har genomförts. Vid stranden möjliggör planen ett nytt parkområde, en ny båthamn, en strandpromenad samt en affärsbyggnad mellan kvartersområdet Hanaholmsgatan och den befintliga servicestationen.

I utvecklingen av Havshagen begrundar man områdets möjligheter. De båda parkeringsanläggningarna är i dåligt skick. Utan en omfattande renovering kan parkeringsanläggningarna snart förfalla så att det vore farligt att fortsätta använda dem. Renoveringsarbetena skulle vara omfattande och dyra. Genom att ändra parkeringsplatsernas dimenionering skulle det vara möjligt att fundera över andra lösningar, såsom att bygga nytt i parkeringsanläggningarnas ställe. Genom att bygga nytt skulle det finnas möjlighet att finansiera till exempel bostadsaktiebolagens renoveringsarbeten.

Genom en återhållsam ökning av antalet invånare i området skulle man kunna garantera att servicen bevaras i området. Målet är att förbättra Havshagens serviceutbud, inte försämra det.

Staden har även fått förfrågningar om möjligheten att komplettera tomterna för bollhallen, affärsfastigheten intill den och Havshagens torn. Förfrågningarna har kommit från fastighetsägarna.

Havshagen och dess omgivning har i Generalplan 2016 betecknats som innerstadens utvecklingsområde C2:

”Ett centrum som funktionellt blandat utvecklas till ett område för boende, handel och offentlig service, affärslokaler, förvaltning, parker, frilufts- och idrottstjänster samt stadskultur. Byggnadernas våningar i markplanet och lokalerna mot gatan ska i regel vara affärslokaler. Då användningssyftet för en byggnad eller dess del ändras ska man säkra att den funktionellt mångsidiga och blandade strukturen som är karaktäristiskt för centrum bevaras samt att det finns tillräckligt med affärslokaler. Då användningssyftet ändras ska en regional granskning genomföras. Området utvecklas enligt villkoren för hållbara färdmedel, speciellt gång och cykling. I områden vid stadsboulevarder bör kvartereffektiviteten huvudsakligen vara över 1,8 och vid central gator bör lokaler huvudsakligen anvisas för affärslokaler eller andra lokaler.”

Utvecklingen av Havshagens område styrs av såväl generalplanen som stadsstrategin. Tomtägaren har även rätt att låta undersöka möjligheterna till byggande på sin egen tomt.

Stadens mål är att i Havshagens område möjliggöra kompletteringsbyggande i sådan utsträckning att det är möjligt att bevara områdets kulturmiljövärden och särprägel. Kompletteringsbyggnad kan till exempel vara små bostadsaktiebolagsspecifika ändringar eller nya höghus där parkeringsanläggningarna ligger. Invånarnas önskemål och behov tas i beaktande vad gäller kompletteringsbyggande. Se punkten Deltagande och påverkan.

Hur gynnas invånarna av kompletteringsbyggande?

• Bostadsaktiebolaget kan med kompletteringsbyggande delvis täcka till exempel stambyten och fasadrenoveringar.
• Parkeringsanläggningarna grundrenoveras.
• Allmänna områden rustas upp.
• Området får fler invånare och mer service.
• Området får mångsidigare service.
• Värdet på bostäderna ökar.
• Kollektivtrafikförbindelserna förbättras.

Hur kan områdets gleshet och utsikter bevaras i led med byggandet?

I led med kompletteringsbyggande ändras utsikterna från Havshagen och glesheten i landskapet oundvikligen. De är dock en viktig del av planeringsprinciperna som utarbetas för Havshagen som styr planeringen av kompletteringsbyggandet. Staden utarbetar planeringsprinciperna i samarbete med invånarna, aktörer i området, stadsmuseet, den teknisk-ekonomiska avdelningen och andra aktörer.

Om hus byggs intill bron, kommer Kronohagen fortfarande att synas?

Ett bostadsområde byggs öster om bron, vilket innebär att utsikten till största delen kommer att bevaras. Inga byggnader kommer att byggas framför Hagnässtranden 14 och 16. Ett parkområde har planlagts framför byggnaderna och därifrån finns åtkomst till vattnet.

Kommer det att komma fler grönområden?

Till området har man önskar mer grönområden och platser att vistas på. I led med kompletteringsbyggandet kan det hända att grönområden försvinner till exempel från gårdsdäck. Grönområden är dock en viktig del av stadsstrukturen och människornas levnadsmiljö, och detta kommer att beaktas i planeringsprinciperna.

I samband med utvecklingen av Havshagen undersöks även framtiden för Havshagens östra strand. Man har preliminärt funderat på vistelseplatser dit.

Öster om Hagnäs bro, i anslutning till Hemmahamnen planeras som bäst en park. I Kronohagen, söder om Hagnäs bro, renoveras och utvecklas Bokparken.

Hur utvecklas områdets närhet till havet?

Målet med Helsingfors marina strategi är att förbättra och utvidga stadens marina anslutningar, strandpromenader, bryggor och stödpunkter samt främja företagande inom maritim näring. I planeringen av kompletteringsbyggandet beaktas hur Havshagens oceanitet ännu kan ökas till exempel på stränderna.

Kan utvecklingen av området riktas till områdets yttre zoner, det vill säga strandområdet?

Under processens gång undersöks den bästa möjligheten med tanke på områdets bästa. Olika alternativ och scenarier beaktas tillsammans med invånarna och aktörerna vid verkstadslika interaktionsevenemang.

Kommer havsområdet öster om Pannkaksparken att fyllas?

Det ifrågavarande området är i dagsläget i planeringsskedet. Trafikarrangemangen ändras och utrymmet som frigörs från trafik norr om Pannkaksparken kommer att användas till kompletteringsbyggande samt det offentliga strandområdet. Planerna är dock ännu i ett begynnande skede och kommer att utvecklas. Materialet för förslagsfasen för detaljplanerna för Sörnässtranden och Hanaholmens udde framläggs för påseende uppskattningsvis i början av 2023.

I anslutning till Hagnäs bro och Kronbroarna presenteras illustrationer av husen vid stranden. Har beslut redan fattats om dem? 

Planen för Hagnässtranden trädde ikraft 2021, vilket innebär att beslut har fattats om det. Hagnäs broarbeten har redan påbörjats, vilket innebär att bron blir först klar och först sedan byggnaderna.

Kommer man att fylla havsområde vid Sörnäs strandväg?  

Planerna från Sörnässidan är ännu i den inledande fasen. I planen finns ingen fyllning av havsområde öster om Havshagen.

Finns det någon illustration att se utsikten från Kronohagen från den östra sidan av bron?

Någon sådan bild har ännu inte utarbetats. I nedan illustration finns en utsikt från Kronohagens sida mot Havshagen.

Hur har barn beaktats i planeringen?

Barnens levnadsförhållanden och närmiljö är en oerhört viktigt fråga. Barnens behov beaktas i planeringsarbetet och gås igenom tillsammans med invånarna i verkstäder.

Tas boendetrivseln i beaktande när Havshagen och dess omgivning utvecklas? 

Boendetrivseln tas i beaktande. Målet är att bevara och skapa nytt, trivsamt boende och miljö. Detta stöds även av Läge för tillväxt – Helsingfors stadsstrategi 2021–2025. Byggbuller är en beklaglig olägenhet från byggandet, men det är dock tillfälligt.

Hurdan service kommer att komma till området?

Med kompletteringsbyggandet strävar man efter att trygga åtminstone den nuvarande servicenivån. I led med kompletteringsbyggandet skapar nya invånare och områdets övriga användare en ökad efterfrågan på olika typer av service.

Kommer det att i strandområdet att finnas en badplats som är öppen för alla?

Åtkomst till havet planeras till Havshagens park på den södra stranden i Havshagen. Beroende på placeringen har man i planerna presenterat olika exempel på hur man kan få åtkomst till vattnet: trappor, terrasser, bryggor. Som det ser ut nu är inte någon egentlig badplats på kommande till området, eftersom det saknas underhålls- och övervakningsresurser.

Finns det illustrationer på det färdiga resultatet?

Något resultat finns ännu inte. Staden och aktörer som åtar sig utvecklingsprojekt kommer att presentera planer som ännu bearbetas, så att man kan bedöma deras inverkan och diskutera dem. Först i ett senare skede kommer planerna att preciseras i sådan utsträckning att man kan presentera illustrationer.

Har staden tagit emot utvecklingsidéer vad gäller Havshagens affärscentrum? 

Ja, det har staden och som en del av ett större utvecklingsprojekt omfattar de även Havshagens tornbyggnad. Planerna är ännu i den inledande fasen, men en förutsättning är att den för Havshagen karaktäristiska blandade funktionella strukturen bevaras.

När skulle byggandet vara aktuellt?

Målet är att utarbeta planeringsprinciperna under 2022 och föra dem för beslutsfattande i början av 2023. Därefter kan olika ägarinstanser ansöka om planändring, en process som tar cirka två år. Därefter ska det ansökas om bygglov, i led med vilket byggandet kan inledas.

Vilka utvecklingstankar finns det gällande bollhallen? 

Preliminära planer för bollhallens utvecklingsprojekt har presenterats för staden. Målet med och utgångspunkten för planeringsprinciperna som utarbetas tillsammans är att bevara områdets servicenivå.

Vad innebär utveckling till exempel gällande bollhallen? 

Utveckling kan innebära enbart renovering, utveckling av servicen eller att göra den mångsidigare. Planeringsarbetet är ännu i den inledande fasen. Det är dock osannolikt att man i stället för bollhallen skulle bygga ett flervåningshus på tomten.

Hur ser framtiden ut för parkeringsanläggningarna?

Staden kräver ett parkeringsplatsantal i enlighet med den nuvarande normen, som är något mindre än normen under byggtiden. Antalet parkeringsplatser är proportionellt mot områdets bostadsvåningsyta. Parkeringsplatser finns i parkeringsanläggningarna och under däcket. Alla platser är privatägda, en del ägs av Merihaka Oy och en del av bostadsaktiebolagen. Staden har inte någon exakt information om ägandet eller användarrätten. Stadens parkeringsnormer bestämmer det minsta antalet parkeringsplatser, det vill säga det är även möjligt att vid behov bygga fler platser.

Nya Hagnäs bro hamnar intill parkeringsanläggningen. Har några beslut fattats om parkeringsanläggningen?

Staden: Nej, inga beslut har ännu fattats om parkeringsanläggningen. Planeringen är ännu i den inledande fasen.

Pekka Aalto, projektledare inom Merihaka Foorumi: I utvecklingsprojektet har man undersökt olika alternativ, renovering, byggande av nya parkeringsanläggningar och ersättning av dem med nytt höghusbyggande, men om dessa har alltså inga beslut ännu fattats. 

Är Havshagen skyddat?

Havshagen är inte skyddat, men hör sedan 2017 till DOCOMOMO:s utbud av betydande arkitektur- och miljöobjekt. Vid sidan av Östra Böle är Havshagen det andra bostadsområdet i Helsingfors som på 1970-talet byggdes i ett kör och i vilket man tillämpade tanken om en kompakt stad. I jämförelse med Östra Böle är Havshagen arkitektoniskt sett mer välskött till detaljerna och stadsbildsmässigt en mer genomtänkt helhet. Läs mer.

När och med vilka principer byggdes Havshagen?

Helsingin Asuntokeskuskunta Haka (Byggnadslaget Haka) lät bygga Havshagen under åren 1973–1986.

Havshagen har byggts på ett tidigare industriområde och schaktmassor, och är ett representativt exempel på stadsbyggande från 1970-talet. Området är en tät helhet bestående av höga tornhus och lägre bostadsbyggnader runt dem, där det bor cirka 2 300 personer. Havshagen byggdes i ett kör och i arbetet tillämpades tanken om en kompakt stad.

Fotgängartrafiken har lyfts upp ovanför biltrafiken, på däcknivå, där också områdets service, såsom matbutik, daghem och bollhallen finns. I enlighet med tidens ideal var arkitekternas mål att på däcknivån skapa ett stadsrum som främjade social samvaro.

Havshagen gränsar till den oerhört livligt trafikerade Sörnäs strandväg, där biltrafiken dirigeras över Hagnäs bro mot Helsingfors centrum. Havshagen gränsar på två sidor till strandgatan och havet. På södra stranden finns båtbryggor framför en liten park.

Det dominerande byggmaterialet i Havshagen är betong, som är typiskt för den tidsperioden. I fasaderna har man använt diagonala, profilerade och från början omålade betongelement. Profilerad betong upprepas i Havshagens fasader i vertikalt grupperade element. Balkongräckena av aluminium och fönsterramarna av trä har målats i klara färger i gult, blått, rött och grönt. De höga byggnadernas massiva framtoning lättas upp av glas i stålramar, som använts som material i markplanen. Det flacka fotgängardäcket struktureras av geometriska planteringslådor av betong.

Havshagen är en arkitektonisk helhet. Kommer områdets särprägel och särdrag bevaras?

Meningen är att utveckla en helhet av Havshagen med beaktande av särprägeln. Planläggningsarbetet inleds med en invånarinteraktion samt en historisk utredning, utgående från vilka man utarbetar utgångspunkterna för planeringen och planens planeringsprinciper. Invånarinteraktionen kommer till en början innehålla scenarie- och verkstadsarbete och i ett senare skede kommenteringsrundor när planerna preciseras. Planeringsprinciperna kommer att omfatta hela området med beaktande av områdets särprägel. Detaljplaneringen kommer att bottna i ramvillkoren för planeringsprinciperna.

Kommer man att riva byggnader i området?

Bostadsaktiebolaget har beslutsrätt gällande sina egna byggnader, staden förutsätter inte rivning av någon byggnad.

Är det kulturhistoriskt värdefullt att riva ursprungliga byggnader eller bostadshus, såsom HOAS fastighet?

Byggande och likaså byggnaderna är en betydande källa till utsläpp. Man har konstaterat att om det är möjligt att bevara en befintlig byggnad eller delar av en byggnad, är det sannolikt att mängden utsläpp är mindre. Detta bör begrundas på längre sikt, vilket som är det bästa alternativet.

Hur kommer båtplatserna, föreningsverksamheten och fiskemöjligheterna skyddas när stränderna utvecklas?

Närheten till havet är ett viktigt särdrag för Havshagen och man strävar efter att stärka den också i framtiden.

Varför måste Havshagens gångbro byggas på nytt?

Gamla Näckens bro, som löper över Sörnäs strandväg och betjänar gångtrafikanter och cyklister, måste förnyas. Bron är 176 meter lång och höjden under bron uppgår till 5,4 meter.

Nya Näckens bro kommer förutom att se modernare ut, få en högre höjd under bron – en viktig orsak till förnyandet av bron är ändringen av specialtransportrutten från Tavastvägen till Sörnäs strandväg, vilket kräver en högre höjd på bron. Dessutom får den nya bron även en andra konsolbro i det nya kvarteret, som uppstår i led med detaljplanen och placeras väster om Havshagsgatan.

Läs mer om byggandet av Kronbroarna 

Varför byggs Kronbroarnas bro i Havshagen och inte i Kronohagen?

I generalplanen Kronbroarnas spårväg till Degerö undersöktes tre alternativa linjer mellan Fiskehamnens Knekt och centrum: Elisabetsgatan, Alexandersgatan och Hagnäs linjer.

Elisabetsgatans tekniska utmaningar var främst förknippade med gatornas smalhet vid korsningarna – cykel- och spårtrafiken hade inte fungerat på gatan. Samtidigt hade man även förlorat flera parkeringsplatser.

Alexandersgatans tekniska utmaningar var förknippade med att Sjötullstorget är så trångt. I led med denna rutt hade trafikeringen för flera andra spårvagnslinjer på Mannerheimvägen försvårats.

Av spårvagnens ruttalternativ bedömdes Hagnäs vara mest förmånligt. Dessutom stöddes beslutet av Hagnäs goda förbindelser till metron, bussen och en möjlig centrumslinga. Hagnäsalternativet är heller inte lika sårbart. En smidig bytesanslutning för olika färdsätt är till fördel om det förekommer störningar i spårvagnsnätet i centrum.

De beskrivna linjealternativen omfattar alla Kronobergsbron och Finkes bro. Bron mellan Havshagen och Knekt bestämde man sig för avvikande från den ursprungliga planen. Broanslutningen som öppnas från Knekt i Fiskehamnen till närheten av Tjärholmens näs, i korsningen mellan Norra kajen och Elisabetsgatan, visade sig vara utmanande. Höjden under Tjärholmens bro hade behövt vara högre på grund av båtplatserna. Hanaholmens kolkraftverk hade inte längre krävt en öppnare bro, eftersom koltransporterna upphör i framtiden. Tjärholmens bryggplatser hade å sin sida hamnat bakom bron. Detta hade lett till en hög höjd under bron samt högre kostnader. En låg bro hade å sin sida begränsat användningen av området i betydande utsträckning jämfört med nuförtiden. De stadsbildsmässiga faktorerna påverkade också riktlinjen.

Alternativa riktlinjer har beskrivits och jämförts i rapporten om generalplanen 2016 för Kronobroarna-spårvägsanslutningen till Degerö (pdf, på finska) .

Läs mer om frågan i Kronbroarnas projektplan (pdf, på finska)

För invånarna genomfördes en enkätundersökning om Havshagens nuvarande situation och önskemål om framtiden. Hurdana resultat fick man av Kennos undersökning?

I slutet av 2021 genomförde Kenno Anthropological Consulting på beställning av Helsingfors stad en etnografisk undersökning i Havshagens område. Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om vilka som är Havshagens särdrag och vilken känslan är ur invånarnas perspektiv samt vilka behov och önskemål områdets invånare och aktörer har gällande framtida förändringar.

Undersökningen genomfördes genom att utföra olika intervjuer bland invånare och områdets aktörer samt genom att observera området. Den omfattande mängden material som samlades in under undersökningen har analyserats och finns att läsa i en rapport (48 MB).

I Havshagen finns en genuin möjlighet till interaktion mellan invånarna, aktörerna och staden, eftersom områdets framtid ännu planeras. Enligt responsen som man fick genom undersökningen är de viktigaste åtgärderna:

• En förbättring av delaktigheten i utvecklingen av området för invånarna i Havshagen
• Kommunikationen om Havshagen ska ske i rätt tid, vara omfattande, interaktiv och tillgänglig
• Utvecklingen av Havshagen görs tillsammans med invånarna och aktörerna

Är en intervjuundersökning med 66 personer ett tillräckligt stort urval när man vill kartlägga synpunkterna för invånarna i Havshagens bostadsområde?

I denna kvalitativa och etnografiska undersökning kartlades synpunkterna för 66 personer. Interaktionsarbetet och diskussionen med invånarna fortsätter också framöver.

Pekka Aalto, Merihaka Foorumi: Havshagen kommer på våren 2022 höra styrelserna för områdets företag. Vårt mål är att ordna ett webbevenemang om projektet och det kommer vi att berätta mer om. Ni kan bjuda in mig till era bolagsstämmor för att berätta hur Havshagen skulle utvecklas.

Hur kan man följa upp och delta i planeringen av Havshagen?

Utarbetandet av planeringsprinciperna för Havshagen inleddes hösten 2022. Syftet med planeringsprinciperna är att fastställa hur området ska utvecklas. Olika framtida projekt som stöder sig på principerna: kompletteringsbyggande, utvecklingsarbete och renoveringsarbeten.

Studera materialen och kom med

• September 2022: scenarioarbete och verkstäder med invånarna
• Början av 2023: utkast av planeringsprinciperna 
• 2023: planeringsprinciperna till stadsmiljönämnden för beslutsfattande

Följ med utvecklingen av Havshagen: 

• Helsingfors karttjänst
• Beställ Planvakten
• Kronbroarna -byggande

Följ Helsingfors stadsmiljösektors kanaler i sociala medier.