Aktuellt om sysselsättningstjänsterna

Varför görs det lagändringar?

Lagändringarna baserar sig på Petteri Orpos regeringsprogram. Målen är följande:

• Snabbare sysselsättning för arbetssökande.
• Tydligare skyldigheter och mer förutsägbara påföljder.
• En mer personligt anpassad och förenklad serviceprocess.
• Förstärkning av Jobbmarknaden och jobbsökningsprofilerna inom arbetsförmedlingen.
• Minska det administrativa arbetet, till exempel inom den rehabiliterande arbetsverksamheten.

När kommer ändringarna att träda i kraft?

Riksdagsbehandlingen av lagförslagen pågår fortfarande och de slutliga bestämmelserna kan ännu ändras. Lagarna fastställs senast vid utgången av år 2025.

I enlighet med de godkända lagarna:

• 1.1.2026: Största delen av de ändringar som ingick i TYKE-förslaget såsom serviceprocessen för arbetssökande och skyldigheten att söka arbete.
• 1.2.2026: Ändringar av lagen om utkomststöd
• 1.3.2026: Arbetslöshetsförsäkringens påföljder och avskaffande av påminnelseförfarandet enligt TYKE-förslaget
• 1.5.2026: Det allmänna stödet träder i kraft som en ny förmån
• 1.9.2026: Skyldigheter avseende jobbsökningsprofiler och plattformen Jobbmarknaden 

Lagstiftningen om serviceprocessen för arbetssökande och om arbetsförmedlingstjänsterna revideras (TYKE). Målet med förändringen är en mer flexibel serviceprocess, en mer exakt jobbsökningsplan, striktare jobbsökningsskyldigheter för deltidsanställda och mer förpliktande arbetserbjudanden. Skyldigheten för ungdomar att anmäla sig till utbildning kommer också att ändras.

Den huvudsakliga delen av TYKE träder i kraft den 1 januari 2026. Ändringarna som gäller arbetslöshetsskyddets påföljder träder i kraft den 1 mars 2026 och skyldigheterna som gäller serviceplattformen (Jobbmarknaden) och jobbsökarprofiler träder i kraft den 1 september 2026.

Vilka förändringar blir det i sysselsättningstjänsterna?

Enligt den nya lagen har serviceprocessen för arbetssökande ändrats på följande sätt:

• Den inledande intervjun ska äga rum utan onödigt dröjsmål och senast 10 arbetsdagar efter det att arbetssökandet har inletts. 
  – Under den inledande intervjun går man igenom den arbetssökandens rättigheter och skyldigheter som arbetssökande och guidar dig genom processen med att skapa en jobbsökningsprofil på Jobbmarknaden.
• Kompletterande samtal om jobbsökningen ordnas enligt servicebehovet, inte längre automatiskt med jämna mellanrum. 
  – Syftet är att rikta mötena till dem som behöver dem mest.
• Bedömningen av servicebehov utvidgas. Bedömningen tar hänsyn till jobbsökarfärdigheterna, förmågan att söka arbete på egen hand och den arbetssökandes chanser att hitta ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. I bedömningen kan man också använda sig av uppgifter från inkomstregistret och jobbsökningsprofilen.
• Jobbsökningen avslutas vid den första försummelsen av uträttandet av ärenden (från 1.3.2026).
• Innehållet i sysselsättningsplanen kommer att specificeras. I planen antecknas alltid: 
  – Information som rör skyldigheten att söka jobb 
  – Andra aktiviteter gällande jobbsökningen eller utvecklingen av företagsverksamhet. 
  – Tidsfrist för genomförande av planen.
• Om nödvändigt kommer planen också att omfatta:
  – Datum för kompletterande samtal om jobbsökning. 
  – Information om tjänster enligt servicebehovet. 
  – Bedömningar av arbets- och funktionsförmåga. 
  – Möjligt undantag från skyldigheten att utarbeta och publicera en jobbsökningsprofil.
  – Utredningar om genomförandet av planen.

Blir det förändringar för de som arbetar deltid?

Ja. Enligt den nya lagen:

• Från och med den 1 januari 2026 måste deltidsanställda söka fyra jobb per månad, om inte annat arbete eller arbetsförmågan hindrar dem från att ta ytterligare arbete.
• Om du till exempel inte kan ta emot mer arbete på grund av din hälsa, ställs ingen skyldighet att söka arbete.

Dessutom kommer bestämmelserna om skyldigheten att söka arbete att förtydligas. Lagen kommer att vara mer specifik i framtiden:

• När åläggs en skyldighet att söka jobb.
• När ett undantag kan göras från inledningen av skyldigheten.
• När det antal skyldigheten gäller kan minskas.
• När ingen skyldighet åläggs överhuvudtaget.

Några av de nuvarande undantagen kommer att tas bort. Som exempel kommer ett separat undantag inte längre att användas i ett fall där sysselsättningen redan är säker, men detta kommer att beaktas genom att minska antalet platser som skyldigheten att söka jobb gäller.

Vad förändras för unga?

Skyldigheten för ungdomar att anmäla sig till utbildning kommer att förlängas.

• Det primära alternativet är fortfarande att söka till en utbildning som leder till en yrkesexamen.
• Skyldigheten kan också uppfyllas genom heltidsstudier vid folkhögskolor och idrottsinstitut.
• Sysselsättningsplanen kan också innehålla en överenskommelse om att ansöka om utbildning som inte leder till examen.
• I planen kan man också komma överens om en annan tid för att kontrollera om den unga har sökt studieplatser.

Målet är att den unga ska välja studier som stöder både sysselsättning och framtida studiemöjligheter.

Vilka ändringar blir det i de arbetsplatser som arbetskraftsmyndigheten anvisar?

När du anvisas en arbetsplats som du ska söka är sökandet ännu mer förpliktande.  

• Arbetsmarknadsmyndighetens roll är att anvisa lämpliga lediga platser som arbetssökanden ska söka.
• Jobberbjudandena är bindande redan från början av arbetslösheten.
• Innan ett jobberbjudande lämnas görs en bedömning av den sökandes arbetslivserfarenhet, utbildning, kompetens och arbetsförmåga.
• Publicering av jobbsökarprofilen eller det antal ansökningar som avtalats i sysselsättningsplanen räcker inte längre för att uppfylla arbetssökningsskyldigheten, om ett specificerat arbetsställe har anvisats.

I praktiken innebär detta att en arbetssökande inte har någon giltig anledning att vägra söka ett anvisat arbete, även om det antal ansökningar som överenskommits i jobbsökarplanen redan har uppnåtts.

I reformen av lagen om utkomststöd (RP 116/2025 rd) klargörs att utkomststödet är det sista alternativet av ekonomiskt stöd. I framtiden betonas kundens skyldighet att ansöka om primära förmåner, såsom arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag, studiestöd och ersättning pga. arbetsoförmåga, innan ansökan om utkomststöd.

Som ett resultat av reformen kommer allt fler arbetsföra personer och personer i arbetsför ålder att bli kunder hos sysselsättningstjänsterna som sökande av heltidsarbete. Utkomststödets grunddel kan minskas om primära förmåner inte söks eller om den arbetssökande får karens, till exempel på grund av att en tidsfrist inte har följts.

Vilka utkomststödstagare ska i fortsättningen anmäla sig som arbetssökande för heltidsarbete?

Från och med den 1 februari 2026 gäller skyldigheten även för personer som:

• Arbetar deltid (mindre än 30 timmar per vecka).
• Studerar på heltid utan studiestöd som primär förmån.
• Är företagare, men inkomsten av näringsverksamheten ligger under nivån för arbetsmarknadsstöd.
• Har fått ett läkarintyg om arbetsoförmåga men som inte får en förmån för arbetsoförmåga.
• Vårdar barn under 3 år i hemmet utan hemvårdsbidrag.

Om du tillhör någon av de ovan nämnda grupperna och inte anmäler dig som arbetssökande hos sysselsättningstjänsterna inom en månad efter uppmaningen, sänker FPA ditt grundläggande utkomststöd med 50 procent.

När kan FPA minska beloppet av det grundläggande utkomststödet?

FPA kan minska utkomststödets grunddel med 50 procent om du inte ansöker om prioriterade förmåner inom en månad efter att lagen trätt i kraft, trots att du har uppmanats att göra det. Innan beslutet fattas kommer du att få möjlighet att förklara varför en minskning av stödet är orimlig.

FPA kan också minska grunddelen på grund av en karens för arbetslöshetsskyddet:

• 20 procent för den första karensmånaden.
• 40 procent för de följande månaderna tills förmånen börjar betalas ut igen.

Hur länge minskningen av grunddelen fortgår bestäms i hela månader enligt karenstidens längd:

• En karens på sju dagar → grunddelen minskas för en månad.
• Underlåtenhet att fullgöra skyldigheten att söka arbete eller skyldigheten att vara i arbete → grunddelen minskas vanligtvis i sex månader, dock minst två månader.

Efter ett arbetskraftspolitiskt klandervärt förfarande kan sänkningen av grunddelen fortsättas utan den tidigare maximitiden på två månader. Undantag är fall där integrationsplanen inte efterföljs. I dessa fall bevaras den maximala tidsfristen. Du kan undvika en sänkning av grunddelen genom att delta i arbetskraftsservice.

Vad ska jag göra om sänkningen av grunddelen orsakar problem med min utkomst?

Kontakta socialtjänsten i din kommun. De kan hjälpa dig att bedöma din situation och ge dig råd om hur du ska gå vidare.

Skyldigheterna för arbetslöshetsskyddet kommer att skärpas från och med den 1 mars 2026 (TYKE-förslag). Ändringarna skärper efterlevnaden av tidsfrister och avskaffar förfarandet med skriftlig påminnelse. Den första försummelse av att uträtta ärende leder till karens i sju dagar.

Från och med mars kommer Jobbmarknaden att skicka automatiska påminnelser 24 timmar före tidsfristerna, men det är den arbetssökandes ansvar att hålla tidsfristerna.

Hur ser jag till att jag säkert får en påminnelse om uppgifter och möten?

Se till att dina kontaktuppgifter är uppdaterade i Jobbmarknadens e-tjänst. När uppgifterna är korrekta får du en automatisk SMS-påminnelse 24 timmar före den utsatta tiden.

Om du blir sjuk eller inte kan komma till mötet, vänligen meddela sysselsättningstjänsterna och boka om ditt möte i tid.

Karens, vad är det?

En karensperiod är en period under vilken ingen arbetslöshetsersättning betalas ut.

Från och med den 1 mars 2026:

• Redan från den första försummelsen av att delta i ett möte eller utföra en skyldighet ges en karens på sju kalenderdagar.
• Förfarandet med skriftlig påminnelse kommer att avskaffas.

Du kan till exempel få karens om du inte deltar i ett möte, inte söker ett anvisat jobb eller inte genomför sysselsättningsplanen.

Vilka ändringar blir det i arbetslöshetsskyddets påföljder?

Påföljdssystemet blir enklare och får två nivåer:

• Första försummelsen: sju dagars karens.
• Upprepade försummelser inom 12 månader: sex veckors skyldighet att vara i arbete.

Skyldigheten att vara i arbete kan fullgöras genom arbete under sex veckor eller genom att delta i tjänster som godkänts av sysselsättningstjänsterna. Detta är kortare än den tidigare 12-veckorsskyldigheten.

Försummelser under 2025 kommer att bedömas enligt den gamla lagen och kommer inte att beaktas vid fastställandet av den nya skyldigheten att vara i arbete.

Kommer jag inte längre att få en skriftlig påminnelse om försummelser?

Nej. Enligt lagen:

• Förfarandet med skriftlig påminnelse avskaffas helt och hållet.
• Den arbetssökande är ansvarig för att fullgöra skyldigheterna.

Information om skyldigheterna ges i början och under arbetssökandet. Påminnelser från Jobbmarknaden ersätter den tidigare skriftliga påminnelsen.

Vad betyder skyldigheten att vara i arbete?

En skyldighet att vara i arbete införs om det finns upprepade försummelser av skyldigheterna under en 12-månadersperiod.

När skyldigheten att vara i arbete har ålagts:

• För att erhålla förmånen måste du arbeta eller delta i en godkänd tjänst under sex veckor.
• Denna skyldighet kan också fullgöras i de tjänster som anvisas av sysselsättningstjänsterna.

Var får jag understöd för vardagen om jag läggs i karens?

Du kan inte få arbetslöshetsersättning under karenstiden. Om din inkomst inte räcker till för att täcka dina nödvändiga utgifter kan du:

• Ansöka om utkomststöd från FPA.
• Prata med en specialist på sysselsättningstjänsterna om din situation och effekterna av karenstiden. 

Finland förbereder ett nytt allmänt stöd (RP 112/2025 rd) och stödets första fas ska införas den 1 maj 2026. Det allmänna stödet är en del av en större socialförsäkringsreform som syftar till att tillhandahålla en enda, enhetlig förmån som består av en grunddel för levnadskostnader, en bostadsdel för boende och en behovsprövad del som ett skydd i sista hand. I den första fasen är det allmänna stödet ett nytt behovsprövat stöd som ska ge en basinkomst åt arbetslösa arbetssökande.

Vad är det allmänna stödet?

Det allmänna stödet är en ny socialförsäkringsförmån som kombinerar flera befintliga stöd i ett enda paket. I den första fasen ersätter det allmänna stödet arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen i maj 2026. Samtidigt kommer dessa förmåner att upphöra.

Allmänt stöd betalas till en arbetslös arbetssökande som inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning eller vars period med inkomstrelaterad dagpenning har upphört.

I framtiden är det tänkt att andra förmåner, till exempel bostadsrelaterade förmåner, gradvis ska kombineras med det allmänna stödet.

Hur mycket allmänt stöd kan jag få?

Beloppet av det allmänna stödet är detsamma som den nuvarande nivån på arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen: 37,21 euro per dag, eller i genomsnitt cirka 800 euro per månad (nivån 2025).

Grundbeloppet förblir oförändrat, men det allmänna stödet innehåller en behovsprövning som kan minska stödbeloppet.

Vad påverkar storleken på det allmänna stödet?

Det allmänna stödet är en behovsprövad förmån. Stödbeloppet påverkas av:

• Annan än löneinkomst: hälften av det belopp som överstiger 311 euro/månad dras av.
• Löneinkomst: beaktas på samma sätt som tidigare, dvs. hälften av lönen beaktas 
  - exempelvis minskar en lön på 1 000 euro stödet med 500 euro.
• Besparingar och egendom påverkar inte stödbeloppet.
• Inkomst som en make/maka eller rumskompis får påverkar inte.
• Föräldrarnas inkomst kan påverka, om förmånstagaren bor hos dem 
  - inkomstgränsen är 2 500 euro/månad, av den överskridande delen dras hälften av. 

En jobbsökningsprofil är en profil som du skapar på Jobbmarknaden och som beskriver dina färdigheter, din utbildning, din arbetslivserfarenhet och det jobb du söker. Enligt den nya lagen måste profilen publiceras inom 15 arbetsdagar från det att arbetssökandet påbörjades.

Från och med den 1 september 2026 kommer det att vara obligatoriskt för nästan alla arbetssökande att skapa och publicera en profil. Profilen är anonym och offentlig under hela jobbsökningen och är i kraft högst sex månader åt gången.

Vad är en jobbsökningsprofil?

En jobbsökningsprofil är en kort presentation av din kompetens på Jobbmarknaden. När du publicerar din profil kan arbetsgivare kontakta dig när de söker arbetstagare. Det innebär att du också kan få jobberbjudanden för tjänster som inte annonseras ut öppet.

Jobbsökningsprofilen beskriver:

• Din kompetens och utbildning.
• Din arbetserfarenhet.
• Vilken typ av jobb du söker.

Enligt lagen:

• Måste profilen utarbetas och publiceras inom 15 arbetsdagar från det att arbetssökandet påbörjades.
• Skyldigheten att publicera en profil kommer att vara obligatorisk från och med den 1 september 2026.
• Profilen måste hållas publicerad under hela arbetssökandet.
• Profilen är offentlig men anonym. Den är i kraft högst sex månader åt gången.

Undantag från att utarbeta eller publicera en profil kan beviljas till exempel om:

• Du kan inte använda Jobbmarknaden.
• Publiceringen av profilen är helt ogrundat i din situation.
• Du är heltidsanställd, egenföretagare på heltid eller heltidsstuderande.

Om du inte själv skapar eller publicerar en profil kommer myndigheten att skapa den baserat på ett AI-förslag av Jobbmarknaden.