Hoppa till huvudinnehåll

Vårdnadshavarna berömmer småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen i huvudstadsregionen

Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda städer genomförde i månadsskiftet oktober–november en gemensam enkät för vårdnadshavarna om kommunal och privat småbarnspedagogik och förskoleundervisning.
Kuvituskuva

Vårdnadshavarna är i huvudsak mycket nöjda med småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen i huvudstadsregionen. Detta framgår av kommunernas enkät. 

Städerna Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda genomförde i månadsskiftet oktober–november 2022 en enkät för vårdnadshavarna om kommunal och privat småbarnspedagogik och förskoleundervisning. Enkäten riktades till alla vårdnadshavare med barn i finsk och svensk småbarnspedagogik och förskoleundervisning. Enkäten ägde rum 26.10–9.11.2022. Vi frågade också barnen vad de tyckte. 

Enkäten kunde besvaras på finska, svenska, engelska, estniska, ryska, arabiska och somaliska. För det tekniska genomförandet av enkäten svarade företaget Innolink. Enkäten ordnades på webben. Det kom in 17 374 svar.  

Mängden svarare samt andelen svarare av alla vårdnadshavare och barn var på alla orter högre än vid den föregående enkäten, vilket jag är mycket glad över. Jag vill tacka alla barn och vårdnadshavare som har tagit sig tid att svara. Den information vi får av enkäten är ytterst värdefull för oss, berättar Virpi Mattila, direktör för finska småbarnspedagogiken i Esbo stad. 

Vårdnadshavarna uppskattar kvalitet och mångsidighet 

Vårdnadshavarna svarade på olika påståenden på skalan 1–7. Snittet 1–3 för ett vitsord är kritiskt, 4 neutralt och 5–7 positivt.  

Mest positiv (snitt 6,4) tyckte vårdnadshavarna varit det bemötande de upplevt. Största delen tyckte att de bemöts på ett respektfullt och vänligt sätt (95 procent av de svarande har i viss mån, i stort sett, mycket eller helt hållit med påståendet). Nästan lika många av svararna trodde att barnet trivs bra (94 procent gav ett positivt vitsord). Av svararna tyckte 92 procent att barnet har möjlighet till mångsidig verksamhet och lek. Av svararna tyckte 90 procent att barnet har vänner i småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen. 

Av svararna tyckte 92 procent att barnets välfärd och säkerhet tillgodoses väl. 

Svararna var nästan lika nöjda som i den föregående enkäten år 2020. 

På skalan 4–10 gav vårdnadshavarna småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen det allmänna vitsordet 8,8 (2020 var motsvarande vitsord 8,9).  

Vårdnadshavarnas nöjdhet är alltjämt på en utmärkt nivå. Det genomsnittliga vitsordet har minskat en aning (–0,1) för vissa enskilda påståendens del jämfört med år 2020, men som helhet har vitsorden förblivit på en mycket god nivå.  

Trots svårigheterna att få personal har man i huvudstadsregionen lyckats hålla småbarnspedagogikens kvalitet och kundnöjdheten på en hög nivå. Ett stort tack för detta går till personalen och deras närmaste chefer. 

Enligt direktören för Helsingfors småbarnspedagogik Miia Kemppi är allmänheten inte alltid medveten om det goda arbetet och framgångarna. 

Det är viktigt att diskutera utvecklingsbehoven, men samtidigt är det bra att hålla i minnet att helhetsbilden har fler nyanser. Vi måste i fortsättningen mer aktivt informera allmänheten om småbarnspedagogikens långsiktiga utveckling och framgång, så att bilden av småbarnspedagogiken blir mångsidigare, säger Miia Kemppi.  

Barnens delaktighet kan förbättras 

En del av frågorna riktades, nu för andra gången, också till barnen. Barnen tillfrågades bland annat om vad de tycker om och inte tycker om i småbarnspedagogiken. Mest tyckte barnen om vännerna och leken. Barnen tyckte inte om mobbning, när någon slår eller knuffar eller att sova eller vila. 

Vårdnadshavarna tyckte att det finns mest att utveckla när det gäller barns möjligheter att påverka verksamheten (vitsordet 5,3 i snitt på skalan 1–7). 

Barnet börjar tidigt bli en aktiv medborgare. När barnets åsikt beaktas känner barnet att hen kan påverka sitt eget liv och sin omgivning. Att lyssna till barnet kräver känslighet och yrkesskicklighet av oss vuxna, säger utvecklingschefen för småbarnspedagogik Katjamaria Halme från Vanda stad. 

I städerna kommer man nu att behandla resultaten för varje stad och varje enhet för småbarnspedagogik får också en rapport om resultaten i sin enhet. Resultaten utnyttjas vid utvecklingen av verksamheten inom småbarnspedagogiken. 

Man ämnar genomföra enkäten nästa gång år 2024. 

I Helsingfors värdesätter vårdnadshavarna kvalitet och mångsidighet  

  

Helsingfors resultat indikerar att flertalet av vårdnadshavarna upplever att barnets välmående, trivsel och trygghet sköts väl inom den svenska och finska småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen. Därtill upplever vårdnadshavarna att de blir bemötta med respekt och vänlighet (95 %). Merparten föräldrar (92 %) upplever att barnet har möjlighet till mångsidiga aktiviteter och lek. Av dem som svarade hade 90 % den uppfattningen att barnet har kompisar inom småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen.  

Det framgår av enkätresultaten att vårdnadshavarna i Helsingfors är nästan lika nöjda med småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen som i den förra enkäten, som utfördes år 2020. Vårdnadshavarna blev också ombedda att ge ett allmänt vitsord på skolskalan 4–10 för småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen. Vårdnadshavarna gav 8,8 som allmänt vitsord (8,9 i enkäten från år 2020).  

Enkätresultaten visar att vårdnadshavarnas nöjdhet med sitt barns småbarnspedagogik och förskoleundervisning är fortsättningsvis på en utmärkt nivå. I snitt är förändringarna ringa (-0,1 – -0,2) jämfört med år 2020. Mest utrymme för utveckling inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen finns enligt vårdnadshavarnas åsikt i fråga om barnens möjligheter att påverka verksamheten inom småbarnspedagogiken, där medelvärdet var 5,3 på skalan 1–7 (5,5 i enkäten från år 2020).  

I enkäten fanns också frågor som endast riktade sig till helsingforsare och som gällde barnets start inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen samt erfarenheter av försöket med tvåårig förskoleundervisning. I det förstnämnda fallet upplevde man att barnets behov togs väl i beaktande (71 %) och det första intrycket var gott (83 %). Vårdnadshavarna är mycket nöjda (76 %) med hur deras möjlighet att bekanta sig med småbarnspedagogik- och förskoleplatsen förverkligades samt med hur interaktionen skedde och hur de fick information (75 %) i samband med det här. Emellertid upplevde en del av vårdnadshavarna att de inte fick tillräckligt med information när de ansökte om en plats (55 % var nöjda). 

- Vi är glada över de goda resultaten och särskilt över att vårdnadshavarna blir bemötta med respekt och vänlighet, samt över att barnen har kompisar och möjlighet till mångsidiga aktiviteter. Vi kommer i fortsättningen att ägna särskild uppmärksamhet åt att säkerställa att barnen i högre grad kan påverka verksamheten inom småbarnspedagogiken och att vårdnadshavarna får mer information i samband med att de ansöker om en plats. Vi bör också i fortsättningen vara måna om kvaliteten och tryggheten inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen. Barnens välmående, trivsel och säkerhet är viktiga för oss och vi vill här göra vårt yttersta, säger Miia Kemppi, direktör för den finska småbarnspedagogiken vid Helsingfors stad. 

Resultatrapporten av enkäten, pdf (på finska)