Hoppa till huvudinnehåll

Målsättningen med Helsingfors välfärdsplan är att utjämna välfärds- och hälsoskillnader

Helsingfors stads välfärdsplan för åren 2022–2025 godkändes i stadsfullmäktige 16. november. Välfärdsplanen reducerar skillnader i Helsingforsaras välfärd och hälsa, bidrar till att förbättra stadsbornas livskvalitet och verkställer fullmäktigeperiodens stadsstrategi Läge för tillväxt.
Issimmare.
Bild: Helsinki Material Bank / Sasa Tkalcan.

Välfärdsplanen bygger, förutom på stadstrategin, på stadens omfattande forskningsmaterial om befolkningens välfärd, dess utveckling och utmaningar. Med hjälp av välfärdsplanen styrs, verkställs och utvecklas ett effektivare arbete som kunskapsbaserat syftar till att främja Helsingforsarns välfärd och förhindra segregering. 

Helsingfors arbete för att främja välfärd och hälsa styrs av ett systemiskt och holistiskt synsätt, i vilket vi stöder oss på definitionerna för social kvalitet samt FN:s mål för hållbar utveckling. I dessa ställs stadsbornas upplevelse av livskvalitet i centrum och viktiga utgångspunkter är individens fysiska funktionsförmåga, psykiska och sociala välmående samt hur hälsosam och funktionell levnadsomgivningen är och därmed också tillgången till viktiga tjänster.

Ett viktigt syfte med välfärdsplanen är att främja målsättningarna för social uthållighet, i synnerhet att minska ojämlikheten inom hälsa och välfärd, för målsättningarna gällande hållbara städer och gemenskaper samt avlägsnande av fattigdom. Mer indirekt stöder planen många andra av FN:s målsättningar. 

Alla Helsingfors stads sektorer och stadskansliet verkställer välfärdsplanen i samarbete med olika partners, exempelvis organisationer och läroinrättningar. Planen omfattar sex tyngdpunkter för främjande av välfärd och hälsa: mentalt välbefinnande, hobby och fritid, rörlighet, hälsosamma levnadssätt, goda befolkningsrelationer samt en trygg och vacker stad. 

Mentalt välbefinnande

Helsingforsarnas mentala välbefinnande stärks genom utvecklingen av tidigt stöd, förebyggande tjänster med låg tröskel, hjälpens tillgänglighet och användning av självhjälpstjänster. Man utvecklar även servicekedjorna inom mentalhälsotjänsterna för barn och unga, barn och ungdomars förmågor att interagera, skolornas ungdomsarbete samt kommunernas arbete för psykisk hälsa (Hyvän mielen kunta).

Hobby och fritid

Frivillig- och kamratverksamhet samt konst och kultur främjas i alla åldersgrupper eftersom man inser att detta är faktorer som ökar välmåendet. Man utvecklar hobbyverksamhet och kulturens fadderbarn-verksamheten, kulturinriktat äldrearbete samt konst- och kulturupplevelser som erbjuds de äldre i deras hem. Modellen för Helsingfors kulturarbete förverkligas på stadsförnyelseområdena och utvecklingen av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet fortsätter.

Rörlighet

Arbetet för att främja rörlighet riktas till de helsingforsare som rör sig minst. Man ökar medvetenheten om rörelsemöjligheter för människor i olika åldrar samt under förskole-, skol- och studietiden. De äldres funktionsförmåga förbättras genom avtal om rörlighet och genom att erbjuda mer ledd motion. Stadens arbetstagare uppmuntras att röra på sig regelbundet och medvetenheten om möjligheterna att röra på sig och motionera i Helsingfors höjs för stadsborna i alla åldrar. I helheten fortsätts rörlighetsprogrammets arbete.

Hälsosamma levnadssätt

Ett hälsosamt levnadsätt främjas med hjälp av näringsutbildning och digitala verktyg. För barn och unga ordnas välmåendecafé-verksamhet och användningen av Finger-verksamhetsmodellen för de äldre stärks. Även utvecklingen av annat som har att göra med minnesvänlighet förstärks under fullmäktigeperioden. Verksamhetsmodellerna för det förebyggande rusmedelsarbetet förbättras med hjälp av åtgärder riktade till olika befolkningsgrupper och servicekedjan rusmedel och beroende i barnfamiljer utvecklas.

Goda befolkningsrelationer

Interaktionen mellan befolkningsgrupper och mellan individer som tillhör olika befolkningsgrupper ökas och man försöker påverka människornas trygghetskänsla och deras attityder. Stadsbornas mångstämmighet och lika möjligheter till delaktighet och inflytande stärks och man verkar exempelvis i OmaStadi för att befolkningsgrupper som i tidigare omgångar identifierats som underrepresenterade ska delta i alla skeden av processen. Förverkligandet av jämställdhet stöds och mångkanalig kommunikation som tar olika befolkningsgrupper och stadsdelar i beaktande stärks. Verksamhetsmodeller söks för att motverka ogynnsamma fenomen så som radikalisering och gängbildning i olika stadsdelar. Man tar barnens rättigheter i betraktande genom Barnvänlig kommun-arbetet. Sysselsättnings- och digitalkompetensfrämjande åtgärder för funktionshindrade vidtas.

En trygg och vacker stad

Trygga vardagsmiljöer och en bekväm boendemiljö främjas och man strävar till att identifiera och möta säkerhetsutmaningarna på olika områden bättre än idag. Med hjälp av planeringsanvisningar för fotgängartrafik och förbättring av skyddsvägarna blir det tryggare att röra sig i stadsmiljön. Procentprincipen för konst ger stadsborna möjlighet att uppleva och möta konst i sin närmiljö. Man vidtar åtgärder mot det ökade våldet i nära relationer och ökar medvetenheten om säkerhet i hemmet och de lokala levnadsmiljöerna. Dessutom utökas åtgärderna med vilka man stöder närståendevårdfamiljernas välmående och närståendevårdens säkerhet.

"Välfärdsplanen som stadsfullmäktige har godkänt utgör en god förutsättning för en holistisk förbättring av stadsbornas välmående. Det är svårt att föreställa sig en viktigare grund för att utveckla ett bättre samhälle" säger ordföranden för styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa, stadsmiljösektorns sektorchef Ville Lehmuskoski.

Den förnyade lagstiftningen styr välfärdsplanens innehåll

I och med den förnyade lagstiftningen i samband med social- och hälsovårdsreformen regleras arbetet med att främja kommunens välfärd och hälsa närmare i §6 lagen om ordnandet av social- och hälsovården (Främjande av välfärd och hälsa i kommunen). Lagen förpliktigar Helsingfors stad att varje fullmäktigeperiod utarbeta en välfärdsplan samt en välfärdsberättelse i samarbete med HUS som godkänns av kommunfullmäktige. Under fullmäktigeperioden skapas samarbetspraxisarna med HUS. 

Förändringen i Helsingforsarnas välfärd, hälsa och trygghet mäts

Välfärdsplanen innehåller sammanlagt 50 målsättningshelheter och 106 åtgärder. Välfärdsplanen har 47 indikatorer med vilka förändringarna i befolkningens välfärd, hälsa och säkerhet följs upp. Förverkligandet av planen följs upp och praxisen som antogs under föregående fullmäktigeperiod att en uppföljningsrapport om välfärdsplanens framgång (Stadin HYTE-barometri) lämnas till kommunfullmäktige årligen i samband med behandlingen av bokslutet fortsätts. Mer omfattande rapportering (omfattande välfärdsberättelse) görs i slutet av fullmäktigeperioden och innehållet i denna rapport fungerar utöver den information som produceras av stadsdata alltid som informationsunderlag för nästa fullmäktigeperiods välfärdsplan.