Under VårStads fyra omgångar har helsingforsarna föreslagit och röstat om hur 32 miljoner euro ska användas för att göra Helsingfors trivsammare. De nyaste projekten börjar genomföras i höst.
Helsingfors invånare beslutar om hur en del av stadens pengar ska användas genom deltagande budgetering. Helsingfors kallar sin deltagande budgetering för VårStad på svenska och OmaStadi på finska. Med medlen avsedda för VårStad förverkligar staden förslag som stadens invånare kommit med. Staden ställer 10 miljoner euro till förfogande för att förverkliga projekten i den pågående fjärde omgången.
Förra hösten lämnade stadsborna in rekordmånga förslag till VårStad. De röstade på sina favoritförslag i mars.
Alla personer som hade fyllt 13 år och var bosatta i Helsingfors var röstberättigade. Var och en kunde rösta på högst fem förslag inom ett och samma storområde.
Invånarna uppmuntrades att rösta på förslag som förbättrar, utvecklar och rustar upp det redan befintliga Helsingfors samt stärker stadens verksamhet och evenemangsliv.
Efter omröstningen utvecklar staden tillsammans med invånarna de mest populära förslagen till genomförbara projekt. Genomförandet av projekten inleds hösten 2026.
VårStad har ökat dialogen mellan staden och invånarna och gjort helsingforsarnas önskemål synliga.
VårStad är Helsingfors stads sätt att genomföra deltagande budgetering tillsammans med stadsborna.
– VårStad har ökat dialogen mellan staden och dess invånare. Den har synliggjort vad vi helsingforsare önskar av vår dagliga boendemiljö. En sådan interaktion är viktig för att staden ska kunna utvecklas i enlighet med stadsbornas behov och önskemål, berättar Kirsi Verkka som är utvecklingschef på Helsingfors stad och ansvarar för VårStad.
Helsingforsborna lämnade in över 1 700 förslag till den fjärde omgången av VårStad.
– VårStad är speciell precis därför att helsingforsarna har kommit med många förslag och dessutom röstat aktivt. VårStad har därför väckt intresse ute i världen, konstaterar Verkka.
VårStad utmärker sig också positivt jämfört med många andra genom att invånarna bjuds in att tillsammans utveckla projekten så att de sedan kan genomföras.
VårStad är helsingforsarnas egen grej. Idén till en deltagande budgetering kom från invånarna när Helsingfors började söka nya sätt att öka invånarnas deltagande år 2016. Stadens avsikt var att invånarnas röst skulle höras starkare i budgetplaneringen och beslutsfattandet. Målet var att stärka det lokala deltagandet och få fram önskemål och behov hos dem som bor i de olika stadsdelar.
Arbetet resulterade i en modell för deltagande och VårStad. Den första omgången hölls 2018–2019 och då ställdes 4,4 miljoner euro till dess förfogande. Den omgången resulterade i 1 273 förslag av vilka 296 gick till omröstning och av dessa 44 till genomförande. Valdeltagandet var 8,6 procent.
Den andra omgången förlängdes till två år och budgeten ökades till 8,8 miljoner euro. Stadsborna lade fram 1 463 förslag, av vilka 396 omarbetade förslag gick till omröstning och av dessa förverkligades 75. Valdeltagandet var 8,1 procent. Den tredje omgången var också tvåårig och uppgick till 8,8 miljoner euro.
Den tredje omgången var också tvåårig och hade en budget på 8,8 miljoner euro. Då lämnades 4 368 idéer in, av vilka 1 532 utformades till förslag som gick vidare till omröstning. Valdeltagandet var 7,1 procent.
Budgeten för den fjärde omgången höjdes till 10 miljoner euro. Den två år långa fjärde omgången samlade rekordmånga 1 761 förslag, av vilka 640 valdes ut till omröstning. Över 31 000 helsingforsare röstade. Valdeltagandet var 5,1 procent.
Hittills har nästan 170 000 helsingforsare röstat i Vår stad‑omgångarna. Över 160 projekt har redan genomförts eller är på väg att genomföras.
– Utegym som gör det möjligt att röra på sig alldeles runt knuten. Motionstillfällen för äldre som ger glädje och bättre hälsa i vardagen. Lektioner i skolorna med fokus på hbtq‑frågor. Alla dessa är konkreta exempel på hur VårStad gör Helsingfors till en bättre plats att bo på, beskriver Verkka redan genomförda projekt.
Verkka anser att VårStad har ökat förståelsen för hur staden fungerar. När invånarna vidareutvecklar förslag tillsammans med experterna får de insikt om vilken mångfald av detaljer som måste beaktas och hur lång tid exempelvis tillståndsprocesserna tar. Det berättas öppet om hur projekten framskrider på till exempel webbplatsen omastadi.hel.fi.
Staden å sin sida får med hjälp av förslagen från VårStad och det fortsatta utvecklingsarbetet en omfattande kännedom om invånarnas och de olika aktörernas önskemål och behov.
Staden hör också invånarna om hur VårStad ska vidareutvecklas. I början utvärderade och utvecklade invånarna och experterna till exempel alla förslag tillsammans, men denna fas upplevdes onödigt lång. För närvarande tas endast sådana förslag till behandling som stadens sakkunniga har säkerställt att faktiskt går att förverkliga. Bland annat gallrar experternas bort förslag som är för dyra eller kombinerar liknande förslag med varandra.
– Invånarna vet till exempel inte nödvändigtvis vem som äger marken på vilken de föreslår en grillplats, och staden kan ju i princip bara bygga på egen mark. Experterna försäkrar sig också om att de förslag som läggs fram inte redan är under beredning inom staden, berättar Verkka.
Själva omröstningen har också finslipats. När VårStad körde i gång kunde invånarna rösta på förslag som gällde det egna bostadsområde och förslag som gällde hela staden. Nu kan invånarna välja mellan fem förslag inom vilka av stadens storkretsar som helst. Verkka säger ändå att det vanligaste är att invånarna röstar på förslag som gäller den storkrets där de själva bor. Numera publiceras röstetalen enligt allmän praxis efter att själva röstningstidens är slut och VårStads webbplats visar därför inte längre hur röstetalen förändras medan röstningen ännu är öppen.
Helsingfors invånare har berömt VårStad för att öka interaktionen och samhörigheten i staden. När workshopparnas deltagare har arbetat med förslagen tillsammans i grupp har de lärt sig känna varandra och bekantat sig med olika synsätt.
– I den respons vi fått från workshoparna konstateras det till exempel att på sociala medier hettar diskussionen lätt till, men när invånarna träffas ansikte mot ansikte för att dryfta frågor om sitt område så sker samtalet i konstruktiv anda. VårStad skapar och upprätthåller en gemensam uppfattning om staden. Den ökar gemenskapen och det har stor betydelse, konstaterar Verkka.
Avsikten är att så många olika invånar- och aktörsgrupper som möjligt ska delta i VårStad. Därför görs till exempel kommunikationen i de olika kanalerna på sju språk och de som röstar behöver inte heller vara finska medborgare, berättar partnerskapschef Titta Reunanen på stadskansliet som deltagit i arbetet med VårStad.
Enligt Reunanen har VårStad ett nära samarbete med till exempel organisationer för att informationen om deltagande budgetering ska spridas till så många olika invånargrupper som möjligt och aktivera dem så att de ska delta i utvecklingen av staden. När man till exempel efter den första omgången märkte att röstningsaktiviteten var lägre i ett område än i ett annat, ökade man ytterligare samarbetet med aktörerna i området.
Förutom VårStad har invånarna i Helsingfors många andra sätt att delta och påverka. En helsingforsare kan till exempel ta ett kommuninvånarinitiativ, ge respons på stadens verksamhet, delta i stadsplaneringen och borgmästarens invånarkvällar samt rösta i kommunalval.
Helsingfors har anställt stadslotsar som verkar i stadens stordistrikt. De arbetar för att de önskemål och behov som finns i stadens olika områden blir hörda i stadsorganisationen. De främjar även samarbetet mellan invånarna och aktörerna i sina områden.
Förutom VårStad kan unga påverka hur reformer görs i skolorna med hjälp av Ungdomsbudgeten, som tidigare hette KrutBudgeten. Många skolor använder dessutom VårStad när de undervisar om olika sätt för påverkan och delaktighet.
VårStad är ett bra exempel på detta eftersom den framför allt fungerar som ett av stadsbornas sätt att påverka den egna hemstadens angelägenheter.
Artikeln publicerades första gången den 22 augusti 2025 och har uppdaterats i mars och april 2026.
