I arbetet för att motverka skolsegregation är det centralt att stärka områdenas och tjänsternas attraktions- och hållkraft. Viktigt är också att stärka gemenskap, förtroende och välbefinnande mellan invånare i samma bostadsområde, främja samarbete mellan den offentliga, privata och tredje sektorn, förmedla en aktuell lägesbild om områdets tjänsteutbud till familjer och andra aktörer samt öka den personliga kommunikationen till familjerna.
Projektet stärkte delaktighet
Projektet En skola för alla (2022–2025) kartlade metoder för att förebygga differentiering av skol- och lärstigar. Målet var att hitta sätt att stärka barns, ungas och familjers delaktighet i lärstigen samt utveckla kunskapsbaserad ledning och stadens interna samarbete.
Under projektet framkom att det för att identifiera skolsegregation samt planera och följa upp åtgärder krävs en gemensam förståelse både mellan stadens olika aktörer och på regional nivå. Det konstaterades också att förtroende och möten mellan familjer och personal i daghem och skolor stärker familjernas engagemang i sitt bostadsområde och dess tjänster.
Projektet En skola för alla var indelat i fyra helheter:
- Gemensam ledning genom information i hela staden, eftersom det är viktigt att ha en gemensam förståelse för att kunna förebygga skolsegregation. Syftet var att stärka kunskapsbasen om skolsegregation.
- Förnyelse av beräkningsmodellen för behovsbaserad finansiering, där målet var att effektivisera och precisera sättet att beräkna behovsbaserad finansiering.
- Mer interaktiv praxis för planering av elevupptagningsområdena i bostadsområdena, där målet var att utveckla stadens interna samarbetsmodell för planering av servicenät.
- Stärkande av delaktighet och kommunikation mellan hemmet, daghemmet/skolan och olika aktörer samt med hjälp av stadens partner. Målet var att öka vårdnadshavarnas positiva möten med varandra och personalen samt stärka engagemanget i lärstigen i områdena.
Rekommendationer för fortsättningen
Projektets rekommendationer är bland annat:
- Fortsätta utveckla kunskapsbasen utifrån användarnas behov.
- Fortsättningsvis låta skolorna och daghemmen själva besluta om användningen och prioriteringen av behovsbaserad finansiering.
- Stärka samarbetsstrukturer och inkludera dem i årsklockan för verksamheten.
- Förbättra kvaliteten på möten och kommunikation i vardagen med och mellan vårdnadshavarna.
- Utnyttja partnerskap med kulturaktörer och inom den tredje sektorn för att stärka familjernas gemenskap och engagemang i lärstigen.
