Helsingfors stad delas in i den statligt finansierade social-, hälsovårds- och räddningssektorn samt kommun-Helsingfors, som inkluderar stadens övriga verksamheter. Helsingfors har utarbetat separata bokslut för kommun-Helsingfors, social-, hälsovårds- och räddningssektorn samt hela Helsingfors stad.
Enligt bokslutet för år 2023 var kommun-Helsingfors ekonomi något bättre än budgeterat. Räkenskapsperiodens resultat var 437 miljoner euro, vilket är 13 miljoner euro mer än budgeterat. Resultatet år 2022 var 347 miljoner euro. De kommunal- och samfundsskatter som uppbars enligt den högre skatteprocenten år 2022, alltså vårdreformens så kallade skattesvansar, ökade skatteintäkterna med 222 miljoner euro. Utan dessa skattesvansar skulle resultatet år 2023 ha varit något svagare än de föregående åren. Effekten av skatteprocenterna år 2022 försvinner från år 2024 och framåt.
År 2023 uppgick stadens skatteintäkter till totalt 2 038 miljoner euro. Kommunalskatten uppgick till 1 192 miljoner euro, det vill säga 52 miljoner euro mer än budgeterat. Förutom på skattesvansarna berodde skillnaderna på att förvärvsinkomsterna utvecklades på ett positivare sätt än väntat. Till följd av vårdreformen minskade intäkterna från kommunalskatten med 61 procent jämfört med år 2022.
Befolkningstillväxten kräver investeringar
Antalet invånare i Helsingfors ökade kraftigt år 2023. I slutet av 2023 hade staden nästan 675 000 invånare, vilket är ungefär 10 000 mer än föregående år. På grund av befolkningstillväxten måste staden investera i servicebyggnader, såsom skolor, och i stadsstrukturen, exempelvis nya gator.
Kommun-Helsingfors investerade för totalt 849 miljoner euro, varav exempelvis skolor och andra byggnader stod för 289 miljoner euro, stora trafikprojekt för 140 miljoner euro samt gator och trafikleder för 92 miljoner euro. Helsingfors investerar också mycket genom sina dotterbolag. När man inkluderar Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab:s investeringar i kollektivtrafiken stiger 2023 års jämförbara investeringsnivå till omkring 1 035 miljoner euro.
Helsingfors måste finansiera sina utgifter och även sina investeringar med skatte- och andra intäkter. Investeringarna kunde finansieras nästan helt med intern finansiering. Penningflödet för verksamhet och investeringar, som är ett centralt nyckeltal som beskriver den växande stadens ekonomiska balans, var nästan i balans på 23 miljoner euro. Kommun-Helsingfors lånebestånd växte inte år 2023, utan behoven av att lyfta lån flyttades fram till 2024.
Social-, hälsovårds-, och räddningssektorns ekonomi var bättre än väntat
Den statsfinansierade social-, hälsovårds-, och räddningssektorns ekonomi var bättre än väntat. Sektorns intäkter blev 43 miljoner euro bättre än budgeterat bland annat på grund av ökade klientavgifter, finansministeriets startbidrag samt en ökning av tjänsterna som producerades för kommun-Helsingfors.
Social-, hälsovårds- och räddningssektorns verksamhetsutgifter överskreds med totalt 32 miljoner euro och verksamhetsbidraget var -2 569 miljoner euro. Sektorn fick 2 601 miljoner euro i statsandelar för välfärdsområden. Årsbidraget var 40 miljoner euro och resultatet 29 miljoner euro.
Löneutvecklingsprogrammet höjde lönerna med totalt 14 miljoner euro
Stadens löneutvecklingsprogram, som ska göra staden mer attraktiv som arbetsgivare, höjde lönerna med totalt 14 miljoner euro över den allmänna nivån enligt kollektivavtalen år 2023.
Målet med löneutvecklingsprogrammet är att förbättra Helsingfors konkurrenskraft i fråga om löner. Sedan 2019 har löneutvecklingsprogrammet höjt lönerna med totalt omkring 34 miljoner euro över den allmänna nivån. Vilka personalgrupper som får löneförhöjningar varierar från år till år.
Personalens villighet att rekommendera Helsingfors som arbetsgivare är en av stadens strategiska indikatorer, och följs alltså upp. Helsingfors återgick nu till en bättre nivå i fråga om detta efter en nedgång förra året. Enligt personalenkäten Fiilari skulle 75 procent av respondenterna rekommendera Helsingfors som arbetsgivare.