Det finns många ensamma äldre personer, som i synnerhet efter pandemin har hållit sig hemma mer än tidigare. En stor del av dem skulle ha nytta av aktiviteter och tjänster.
Hur kan man uppmuntra dem att återvända exempelvis till servicecentralernas verksamhet?
Det här är en fråga som staden söker svar på, och staden får också stöd för detta arbete från Europeiska unionens program för hållbar tillväxt
Det är fråga om ett enormt projekt genom vilket Helsingfors vill hjälpa och stödja i synnerhet de allra sårbaraste, bland annat ensamma äldre personer.
Projektchef Taina Hussi berättar att pandemin ledde till uppdämda behov av vård och service, något man nu försöker åtgärda.
Fokus är inställt på förebyggande åtgärder och tidigt stöd till invånarna. Det är också meningen att underlätta tillgången till vård och tjänster genom att skapa nya verksamhetsmodeller och digitala tjänster.
Ny verksamhet dagtid
Projektcheferna Maarit Ajalin, Nadia Partala och Eero Kenttä ger exempel på åtgärder och tjänster som ska inledas eller som man nu kan komma igång med.
Kasbergets seniorcenter startade för ett år sedan en grupprehabilitering under namnet Puhti. Den är avsedd för äldre som har utmaningar med missbruk eller den psykiska hälsan. Under rehabiliteringsperioden går man igenom deltagarnas livssituation från ett brett perspektiv, allt från hälsa till ekonomi och sociala relationer.
Nästa år startas Pilke, en ny verksamhet dagtid som är avsedd för pensionärer med såväl missbruk som demens. Målet med den nya verksamheten är att förbättra
deltagarnas livskvalitet, minska jourbesöken och de negativa följderna av alkoholanvändningen samt att följa upp hur demenssjukdomen framskrider.
På servicecentralerna finns kamratstödgrupper för äldre med missbruk eller demens. Det finns också ett behov av tjänster där det finns kompetenser i båda sjukdomarna.
Genom en reklamkampanj vill vi också locka äldre som bor hemma till servicecentralerna. I Helsingfors finns sammanlagt 15 servicecentraler, där man kan hitta någon att tala med, något att göra och stöd i vardagen.
Ajalin berättar att en del av de tidigare stamkunderna inte har återvänt till servicecentralerna efter pandemin. Servicecentralerna som tjänst är inte heller särskilt välkända bland den stora allmänheten, fastän de borde vara lika självklara som exempelvis lekparkerna för barnfamiljer.
Seniortjänsterna börjar också utbilda personalen i att möta regnbågsseniorer och beakta deras behov. Det kan exempelvis kännas svårt att komma till en grupp för sörjande om man är den enda deltagaren vars partner varit av samma kön.
Den populära podcasten Käänteentekevää puhetta, som lyfter fram perspektiv på de äldres psykiska hälsa, har fått en fortsättning. Under den andra säsongen deltar äldre personer i diskussionerna i studion.
Chatbotten görs smartare
Också de digitala tjänsterna vidareutvecklas, även de med hjälp av EU-finansiering. Chattbotten Hester, som många redan känner till, vidareutvecklas för att kunna vara till större hjälp med att beta av vård- och serviceköerna.
Hester betjänar helsingforsarna dygnet runt, varje dag. Partala berättar att botten kan ge råd i enklare ärenden och exempelvis direkt hänvisa till rätt tjänst, så att de onödiga kontakterna minskar.
Chattbotten utbildas för att svara på frågor inom både social- och hälsovården, oavsett om det gäller barn, vuxna eller äldre. När chatten är öppen kan den i vissa fall också hänvisa till en livechatt med ett proffs.
Även videomottagningar kan användas effektivare och enhetligare tack vare nya verktyg och rutiner.
Genom att vidareutveckla Omaolo-tjänsten och med enkäter om välfärd får man en bättre uppfattning om invånarnas servicebehov.
Situationen för personer som köar till stödboende underlättas genom distansmottagning. Tanken är att de som står i kö ska kunna diskutera sin situation med en yrkesperson inom socialsektorn på distansmottagningen.
Att samtala och hänvisas till lättare service kan leda till att självständigheten i vardagen stärks och behovet av stödboende minskar eller skjuts fram.
Tydligare information om välfärdstjänster
I en stad av Helsingfors storlek ordnas hela tiden aktiviteter och evenemang som främjar välfärden, men invånarna hittar inte nödvändigtvis information om dem. Kenttä berättar att man ska börja samla information om verksamhet som främjar hälsa och välfärd på ett och samma ställe, i en ny digital plattform.
Utöver stadens tjänster ska också föreningarnas utbud samlas där.
När informationen samlas på ett ställe är det också lättare för yrkespersoner att rekommendera tjänsterna till stadens invånare. En läkare kan till exempel på mottagningen tipsa en patient om en motionsgrupp i patientens grannskap. Webbplatsen lanseras under 2024.
Finlands program för hållbar tillväxt finansieras av Europeiska unionens återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Dess mål är att stärka välbefinnandet och förebygga problem. Programmet samordnas av SHM och genomförs i alla Finlands välfärdsområden och i Helsingfors.