Susanna Ruuth arbetar som barnlogoped på Åggelby hälsostation. I sitt arbete undersöker, rehabiliterar och handleder hon barn och unga under 18 år som behöver talterapi.
Helsingfors stads familjecenter erbjuder lokala hälsovårds- och socialtjänster för barnfamiljer. På de fysiska familjecentren får man alla tjänster på ett och samma ställe, och i familjecenternätverken får man dem på olika verksamhetsställen i närområdet. Familjecentren erbjuder också talterapi för barn och unga.
Susanna Ruuth har arbetat som talterapeut på Helsingfors stad i 32 år. Talterapeutens uppgift är att förebygga, undersöka och rehabilitera störningar i talet och språket samt interaktionssvårigheter i anslutning till dessa. Det som framför allt intresserade Susanna inom området var tvärvetenskapligheten: Utbildningen till talterapeut inkluderar förutom logopedi även studier i bland annat psykologi, språkvetenskap och medicin. Den breda utbildningen ger färdigheter att identifiera och rehabilitera olika slags tal-, språk- och kommunikationsstörningar.
Det första många tänker på när man talar om talterapi är korrigering av olika uttalsfel, exempelvis r-ljudet. I själva verket är arbetsuppgifterna mycket mer varierande: talterapeuter kan hjälpa vid svårigheter med rösten, talet, språket, kommunikationen samt med att svälja och äta.
Det kan finnas mycket mångskiftande orsaker för att komma till talterapin. Bland små barn kan det handla om språkförståelse, talförmågans utveckling eller hur barnet interagerar med och förhåller sig till andra. Ibland kan exempelvis svårigheter vid övergången till fast föda bero på barnets motorik. Då kan talterapeuten undersöka hur barnet tuggar och hur tungan rör sig.
Man kommer alltid till talterapin med remiss från rådgivningsbyrån eller skolhälsovården. Ett typiskt utgångsläge i en familj som kommer till talterapin är att föräldrarna upplever att barnet inte förstår det språk som talas i vardagen eller inte säger hela ord. En långsam språkutveckling behöver dock inte alltid tyda på en språkstörning.
– En fördröjd språkutveckling är inget problem om det ändå hela tiden går i rätt riktning, förklarar Susanna.
Vid det första besöket utvärderar logopeden bland annat barnets ordförråd, förståelse och att berätta. Detta stöds med olika bilder och leksaker. En intervju med föräldrarna är viktigt då vårdbehovet bedöms, eftersom de bäst känner till barnets utveckling. Utifrån bedömningen gör talterapeuten upp en vårdplan som kan innehålla uppföljningsbesök, längre perioder av talterapi och fortsatta undersökningar.
Att bemöta olika barn är en färdighet som man utvecklar med åren. Ett besök på mottagningen kan vara en spännande situation för familjen, vilket kan påverka barnets beteende och interaktion.
– Lyckligtvis har vi många knep som kan få barnet att slappna av och få nervositeten att försvinna, säger Susanna. Om barnet är tystlåtet kan man behöva gå försiktigt fram, och vid behov bokar man flera besök.
Barnets hälsa främjas genom samarbete mellan flera olika yrkesgrupper, såsom rådgivningsbyråns psykolog, en näringsterapeut eller en ergoterapeut. Småbarnspedagogiken är också en viktig samarbetspartner, eftersom de vet mycket om hur barnet fungerar i vardagen. Familjen och den närmaste kretsen kan bidra till att främja barnets funktionsförmåga och språkutveckling hemma genom små insatser: gemensamma sysslor, verbala beskrivningar av vad man gör, iakttagelser av omgivningen och frågor till barnet bidrar till att utveckla språkförståelsen och ordförrådet.
I talterapeutens arbete får man söka lösningar och stödja familjerna även i krävande situationer. Enligt Susanna är det just mötena som är det bästa med jobbet.
– Det är underbart att få vara med om barnens framgångar. Varje dag rymmer åtminstone ett minnesvärt ögonblick.
Framstegen under talterapin uppmuntrar även föräldrarna att fortsätta stödja barnets språkutveckling hemma.
Under årens lopp har talterapins kundkrets blivit mer varierad, och servicen utvecklas också hela tiden enligt behoven.
– Branschen utvecklas hela tiden och det kommer nya sätt att arbeta. Vi vidareutbildar oss också kontinuerligt, konstaterar Susanna.
Mångfalden av modersmål bland klienterna har ökat, och en stor del är numera flerspråkiga familjer. Ibland tar man hjälp av tolk vid bedömningen, som görs både på finska och på barnets modersmål. Att lära sig ett annat språk kan gå långsamt för vem som helst, och fördröjningen betyder inte nödvändigtvis att man har en språkstörning.
– En flerspråkig miljö i sig påverkar inte språkinlärningen eller utvecklingen negativt, påminner Susanna.
Även i svåra fall är det viktigt att komma ihåg att man på mottagningen inte letar efter problem, utan efter lösningar. Ofta finns lösningen alldeles i närheten.
– Vi samarbetar mycket med småbarnspedagogiken, skolan och naturligtvis familjen för att barnets situation ska förbättras. I regel är alla nöjda när de går härifrån, konstaterar Susanna.
Om du är orolig för ditt barns språkutveckling eller tal, tveka inte att kontakta din rådgivningsbyrå. Personalen bedömer om det behövs talterapi eller om det finns någon annan lösning på problemet.