Helsingfors ska granska den stora bilden i stället för att fokusera på enskilda mål för att kunna nå sina mål för hållbar utveckling.
Helsingfors strategi betonar hållbar tillväxt. Tillväxten ska inte bara beakta ekologiska frågor, utan även skapa socialt, ekonomiskt och kulturellt hållbar välfärd.
De viktigaste hållbarhetsmålen under den innevarande strategiperioden 2021–2025 har varit förebyggande av segregation, ambitiöst klimatansvar och naturskydd, utveckling av trivseln och livskraften i staden samt förbättring av produktiviteten och tillgången på arbetskraft.
Staden har också förbundit sig att genomföra FN:s hållbarhetsmål, som omfattar sammanlagt 17 mål från avskaffning av fattigdom till fredliga samhällen.
Helsingfors utför hållbarhetsarbetet allt mer systematiskt både inom ledningen och i den praktiska vardagen. Kunskaperna och kompetensen hos ledningen och personalen har ökat genom utbildning och kommunikation.
Staden följer upp hur målen uppnås och publicerar en utvärdering av hållbar utveckling vartannat år. Den nästa utvärderingen publicerades i maj 2025.
Helsingfors är en föregångare inom många delområden för hållbar utveckling, men det finns ännu mycket att göra. Detta påpekas av Heidi Huvila, Virpi Vuori och Tapio Kumpula.
Huvila är utvecklingsexpert på hållbar utveckling inom stadsmiljösektorn, Vuori ledande miljöexpert inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn och Kumpula specialplanerare för hållbar utveckling vid stadskansliet.
De hör dessutom till stadens arbetsgrupp för hållbar utveckling som bland annat strävar efter att intensifiera det tväradministrativa samarbetet inom staden för att uppnå målen.
Målen för hållbar utveckling är ingen ny sak för staden. Helsingfors har lång erfarenhet av dem, men hållbarhetsmålen och lagstiftningen utvecklas hela tiden. För att kunna svara på förändringarna inom hållbarhetsarbetet krävs det kontinuerligt aktiva insatser och nya åtgärder.
Hållbarhetsarbete har också utförts i praktiken. Staden har minskat utsläppen från energiproduktionen och trafiken, inrättat nya naturskyddsområden, effektiviserat arbetet för förebyggande av segregation och strävat efter att allt mer inkludera olika invånargrupper inom tjänsterna.
Hållbarheten beaktas också i stadens upphandlingar. De har inverkan, eftersom staden varje år gör upphandlingar till ett värde av cirka fem miljarder euro.
Huvila, Vuori och Kumpula betonar att det inte finns några genvägar för att uppnå målen för hållbar utveckling, utan arbetet måste göras långsiktigt.
Något som är ganska nytt i stadens arbete är att granska hållbarheten som en större helhet än tidigare i stället för att fokusera på enskilda mål. Ett exempel på detta är stadsmiljösektorns vilja att visa hur målen för hållbarhet uppnås i praktiken, när man bifogar en utvärdering av hållbarheten till förslag som går till beslutsfattande.
När man granskar stadens program och planer med hjälp av SDG-analys (Sustainable Development Goals), identifierar man målens samband med varandra. Samtidigt får man veta vilka mål programmen och planerna främjar eller om deras inverkan till och med är negativ.
Under den pågående strategiperioden har staden fäst särskild uppmärksamhet vid eventuella motstridigheter mellan målen för hållbar utveckling vid utvecklingen av staden.
Huvila använder byggande som ett exempel. Till följd av urbaniseringen flyttar fler invånare kontinuerligt till Helsingfors och andra tillväxtcentrum efter arbete. I staden byggs nya bostäder, och det finns årliga mål för deras antal. Staden vill trygga boende till rimligt pris och av hög kvalitet för invånarna samt bland annat förebygga segregation genom kompletteringsbyggande.
Byggandet kan dock stå i strid med exempelvis bevarandet av närnaturen och kolsänkor, som också hör till hållbarheten.
Varje plan, förslag och beslut måste därför kunna granskas med beaktande av flera olika variabler.
– Vi kan inte blint främja något enskilt mål, utan vi måste kunna förstå dess konsekvenser för de övriga målen och helheten, konstaterar Huvila.
I praktiken har staden inga uppgifter som inte skulle omfattas av hållbarhetsmålen. Hållbarheten hör till såväl markanvändningspolitik som utbildning, utökande av hobbymöjligheter och äldreomsorg samt personalens säkerhet i arbetet.
– Staden har utfört långsiktigt arbete länge, och det finns inga egentliga nya trick. I stället har vi kunnat skapa ramar som hjälper oss att identifiera motstridigheter mellan målen, och vi kan förhoppningsvis reagera på dessa i tillräckligt god tid, säger Huvila.
Staden är skyldig att lyfta fram målen men också deras konsekvenser.
Trion betonar att det finns många frågor om värderingar som ska avgöras. Diskussionen om dem ska vara transparent. Stadens förvaltningsmaskineri har till uppgift att sprida information för att diskussionen kan föras utifrån fakta.
Stadens informationstjänst har data i långa tidsserier. Informationen hjälper också att se hur staden lyckas utveckla sitt arbete för hållbar utveckling.
Vuori påpekar att informationen också hjälper med att ta reda på hurdana beslut och gärningar som påverkar mest och hur olägenheterna kan minimeras så effektivt som möjligt.
En hållbar framtid nås inte genom enskilda program, inte heller enbart genom stadens verksamhet. Det är viktigt för Helsingfors att invånarna också involveras i planeringen och lösningarna i staden.
Kumpula påminner om att städerna har möjlighet att fungera som drivkrafter för hållbarhet. Största delen av målen för hållbar utveckling uppnås på lokal nivå. Helsingfors har varit en föregångare i Europa när det gäller att inkludera mål för hållbar utveckling i sin strategi och verksamhet.
– Städerna och kommunerna har ett stort ansvar för och många möjligheter till att främja hållbarhet, vare sig det är fråga om att främja den biologiska mångfalden genom planläggning, ordna högklassig utbildning eller bygga infrastruktur som påverkar havets tillstånd, säger Kumpula.
Hur har staden då lyckats under den pågående strategiperioden?
I den färska utvärderingen av hållbarhetsarbetet under den pågående strategiperioden konstateras att det syns tecken på att förändringen inom hållbarhetsarbetet framskrider, bland annat i att arbetet för att främja hållbar utveckling utförs genomgående inom hela staden.
Detta har krävt aktiv kommunikation och utbildning om målen för hållbarhet, så att hela personalen förstår vad hållbarheten innebär i det egna arbetet.
Text och bilder: Kirsi Riipinen