Gymnasiestuderande får styrka och kraft för vardagen på välmåendeskaféet

I Helsingfors språkgymnasium har man uppnått goda resultat genom ett välmåendekafé, där de studerande förutom samvaro även erbjuds samtalshjälp med låg tröskel.
Mirko Myllykorpi och Senja Tammela driver även ett Queer-kafé i Helsingfors språkgymnasium. Bild: Sanna Wallenius
Mirko Myllykorpi och Senja Tammela driver även ett Queer-kafé i Helsingfors språkgymnasium. Bild: Sanna Wallenius

På onsdagar fylls aulan i Helsingfors språkgymnasium med sorlet av röster och doften av kaffe. Det avgiftsfria välmåendekaféet betjänar eleverna en gång i veckan i en timmes tid, och möjliggör möten bland annat med lärarna, rektorn, ungdomsledare samt skolpsykologen och kuratorn.

Välmåendekaféerna blev vanliga i Helsingfors läroanstalter år 2021, då staden ville underlätta återgången till närundervisning efter pandemirestriktionerna. Vid Helsingfors språkgymnasium har kaféverksamheten rullat på med goda resultat redan från och med år 2018.

”Vi erbjuder en gemensam plats dit de studerande kan komma med låg tröskel för att samtala och få ge uttryck för sådant som tynger dem. För oss är det viktigt att varje elev upplever sig sedd och hörd”, förklarar rektor Sanna Manner.

 

Biträdande rektor Satu Skogster, rektor Sanna Manner, speciallärare Rea Sirén och lärare i psykologi Anni Gustafsson träffar studerande på välfärdskaféet. Bild: Sanna Wallenius
Biträdande rektor Satu Skogster, rektor Sanna Manner, speciallärare Rea Sirén och lärare i psykologi Anni Gustafsson träffar studerande på välfärdskaféet. Bild: Sanna Wallenius

Manner strävar också efter att själv vara på plats varje onsdag, eftersom hon har märkt att det är ett bra sätt att hålla sig à jour om de studerandes önskemål och bekymmer.

”Ofta tillfrågas jag om praktiska aspekter kring studierna, men med skolpsykologen, kuratorn och ungdomsledarna kan de unga även diskutera mer personliga frågor. Man behöver inte boka tid för att samtala, utan på kaféet kan man bara komma och rycka någon i ärmen. Vi är alla här för just det.”

Kaffe och te serveras alltid gratis till de studerande. Detta finansieras ur skolans budget.
”Det kostar inte mycket att driva kaféet, men nyttan är desto större. Därom vittnar kaféets popularitet och responsen från de studerande.”

Pengar och relationer bekymrar eleverna


Andra stadiets läroanstalter i Helsingfors får i dag ytterligare stöd av projektenheten för skola och ungdomsarbete, där ungdomsledare åker runt i skolorna för att träffa studerande. Ricardo Akapo och Otto Koistinen har blivit välbekanta besökare vid Helsingfors språkgymnasium: flera studerande köar för att få prata med ungdomsledarna på onsdagens kaffetimme.

”Det finns absolut ett behov för dessa möten. Särskilt vid övergången från grundskolan till gymnasiet upplever en del av eleverna att de inte har något att falla tillbaka på. Plötsligt ska man vara vuxen och ta ansvar för allt. Det kan leda till känslor av otillräcklighet”, konstaterar Akapo.

Enligt Akapo syns effekterna av pandemin fortfarande hos många unga, och den ekonomiska recessionen har även ökat utmaningarna i hemmen. Penning- och relationsbekymmer är typiska samtalsämnen med andra stadiets studerande. När känslan av grundtrygghet knakar i fogarna, så återspeglas det även i skolan.

”Det bästa med välfärdskaféet är att det erbjuder många former av stöd. Lärarna och rektorn kan hjälpa med sådant som anknyter till skolan, och vi ungdomsledare kan för vår del se på saker ur en neutral synvinkel som inte är bunden till skolan”, konstaterar Otto Koistinen.

Kaféet stärker gemenskapskänslan i skolan


Sentea Toumas är fjärde årets studerande vid Helsingfors språkgymnasium och har utnyttjat välfärdskaféets tjänster under hela studietiden. Om man inte har kunnat göra det under lektionerna är det lätt att här bolla tankar med lärarna, till exempel efter prov. Som bäst förbereder sig Sentea inför studentskrivningarna, hon har bara matematiken kvar.

”På kaféet hänger jag ofta ihop med kompisar och träffar även nya studerande. Visst har kaféet alldeles tydligt stärkt gemenskapskänslan i vår skola”, bedömer Toumas.

Minka Jouppi och Otto Koskijoki håller med: välfärdskaféet tar ner på skiljemurarna mellan de studerande och lärarna.

”Det var roligt att prata med rektorn om min upplevelse av Asien efter mitt utbytesår i Thailand. Vår rektor har själv jobbat en tid i Vietnam”, berättar Koskijoki.

Mirko Myllykorpi och Senja Tammela har ytterligare förädlat skolans kaféidé. Var annan tisdag ordnar de ett Queer-kafé i studentkårens utrymmen, där de har önskat skapa en trygg miljö för alla studerande och samtalsämnen.

”Vi ville ha en plats där vi alla har möjlighet att skapa nätverk och lära känna varandra bättre. Alla deltagare kan även fritt föreslå program och teman att behandla på Queer- kaféet”, säger Mirko.

Text och bild: Sanna Wallenius