Pako-teamet vid Fiskehamnens central för hälsa och välbefinnande är specialiserat på hälsovård för papperslösa och nyanlända. Det nära samarbetet med anställda inom socialvården säkerställer en sömlös och effektiv service.
På första våningen vid Fiskehamnens central för hälsa och välbefinnande håller hälsovårdare Tadeja Munyui varje vardagsmorgon en walk in-mottagning för papperslösa. Där bedömer Tadeja varje klients situation, kontrollerar vaccinationerna, funderar på vilken slags vård klienten skulle kunna ha nytta av och hänvisar till lämplig fortsatt vård. Sociala frågor tas också upp, exempelvis hur klientens vardag ser ut.
– Det är viktigt att ge klienten möjlighet att berätta om sin situation, sedan är det min uppgift att erbjuda lösningar, säger Tadeja.
De flesta papperslösa som Tadeja möter vet inte om de har rätt till hälso- och sjukvård i Finland. Därför väntar många länge med sina hälsoproblem och sociala problem innan de vågar söka hjälp.
Om klientens situation kräver en läkares bedömning, bokar Tadeja en tid till klienten hos läkaren Moona Merikallio, som är utsedd till läkare för papperslösa. Vid behov bokas även en tolk till mottagningen.
Enligt Moona är hälsoproblemen hos de flesta papperslösa ganska enkla att åtgärda rent medicinskt, men klienternas bakgrund och livssituation gör arbetet speciellt.
– Våra klienter har ofta upplevt tuffa saker och befinner sig i en svår livssituation. Som läkare måste man vara känslig och tålmodig när man hjälper, säger Moona.
Som läkare måste man vara känslig och tålmodig när man hjälper.
Situationen för papperslösa skiljer sig på många sätt från situationen för en person som har bott hela livet i Finland och vuxit upp med tillgång till social- och hälsovårdstjänsterna i Finland, inte minst när det gäller att navigera i servicesystemen. Därför måste yrkespersonerna kunna ställa sådana frågor som man i det ”vanliga” arbetet på hälsostationen inte behöver ställa.
– Man måste säkerställa mycket av klienten och bland annat vägleda dem hur de ska göra efter läkarbesöket, säger Moona.
Teamet fick sin början genom ett projekt för flyktinghälsovård som inleddes 2019 där man utvecklade hälso- och sjukvårdstjänster för nyanlända. Efter det tvååriga projekt etablerades hälsovårdstjänsterna för nyanlända vid Fiskehamnens central för hälsa och välbefinnande, och samtidigt inleddes hälsovårdstjänster för papperslösa i Fiskehamnen. Pako-teamet har nu varit verksamt i fem år.
Vi förenas av en vilja att se människornas situationer ur ett större perspektiv och inte bara de enskilda hälsoproblemen.
– Inom projektet utvecklade vi serviceprocesserna för nyanlända, såsom processen för hur de kommer till oss. Vi undersökte hur klientgruppens hälsa har skötts tidigare och hur multiprofessionellt samarbete organiseras. Till slut skapade vi en ny servicemodell utifrån utvecklingen, säger läkaren Valentina Oroza, som har jobbat i teamet sedan projektets början.
Till teamet på fem personer hör läkaren Moona, hälsovårdaren Tadeja, en hälsovårdare för nyanlända, en sjukskötare samt läkaren Valentina. Teamet har också i uppgift att utbilda och konsultera inom hälso- och sjukvård för papperslösa och nyanlända till alla yrkespersoner vid Helsingfors hälsostationer och övriga, såsom organisationer.
– Jag upplever att våra anställdas kompetens när det gäller att bemöta dessa grupper har förbättrats, vilket är jättebra, säger Moona.
Valentina jobbar som husläkare för nyanlända som behöver många olika social- och hälsovårdstjänster. De flesta av Valentinas patienter har underliggande sjukdomar som inte har behandlats korrekt. Patienterna besöker Valentinas mottagning under högst ett års tid, och under den tiden är målet att hitta balans i vården.
– Vi hinner med ganska mycket på ett år. Vi kan till exempel få ett besvärligt högt blodtryck eller diabetes under kontroll. Ibland räcker en kortare vårdperiod, berättar Valentina.
Tanken om egenmakt är närvarande i mitt jobb.
Flera av Valentinas patienter har sökt hjälp många gånger innan de kommer till hennes mottagning. Språkbarriärer, bristfälliga tekniska färdigheter eller svårigheter med servicesystemet har lett till att klienten trots försök inte har fått den behövliga hjälpen.
– Patienterna kommer ofta till mig via socialarbetare. Då tar jag det övergripande ansvaret för deras hälsovård och behandlingen blir också enklare ur klientens perspektiv.
Arbetet som läkare för inflyttade är också mycket pedagogiskt. Valentinas mål är att klienten ska lära sig att klara sig på egen hand.
– Jag strävar efter att mina patienter ska få en uppfattning om vad vårdbalans innebär och vad de kan göra för att främja sin hälsa. Tanken om egenmakt är närvarande i mitt jobb, säger Valentina.