Under läsåret 2026–2027 satsar Helsingfors skolor på barns och ungdomars välbefinnande genom att främja en aktiv livsstil och minska användningen av mobila enheter. Skolorna använder sig i allt större utsträckning av tryckta läromedel och stärker språkkunskaperna genom att utöka undervisningen i modersmål och litteratur.
Förändringarna i elevupptagningsområdena i östra Helsingfors har orsakat en livlig diskussion under sensommaren. Förändringarna träder i kraft hösten 2027.
En aktiv livsstil som en del av skolvardagen
Från och med augusti 2026 är ett av målen för den grundläggande utbildning att främja en aktiv livsstil. Möjligheterna till fysisk aktivitet i skolan främjar barns och ungdomars studieförmåga och välbefinnande. Elevernas vardagsmotion främjas till exempel genom aktiviteter under rasterna och fysisk aktivitet under skoldagen.
Målet är också att på ett naturligt sätt öka motionen under skoldagen och till exempel se till att eleverna sitter stilla kortare perioder. Lärarna uppmuntras utnyttja hela skolgården och närområdet i undervisningen, så att eleverna rör sig mer under skoldagen på ett naturligt sätt. En aktiv livsstil främjas även genom morgon- och eftermiddagsverksamhet, klubb- och hobbyverksamhet samt genom arrangemang kring skolresor och -skjutsar.
Varje skola ska i år utarbeta planer för att främja en aktiv livsstil, där konkreta åtgärder, ansvarsområden och mål för att främja en aktiv livsstil fastställs.
Användningen av mobila enheter är fortfarande strikt begränsad
Redan under förra läsåret skärptes reglerna för användningen av mobila enheter i Helsingfors stads grundskolor. Under skoldagen har man endast fått använda dessa enheter med tillstånd från läraren eller rektorn, antingen som hjälpmedel för inlärningen eller av hälsoskäl.
Under våren 2026 har skolorna fått i uppdrag att uppdatera sina ordningsregler så att skoldagarna blir helt mobilfria. Det är dock skolornas direktioner som ansvarar för att utarbeta och godkänna skolornas ordningsregler.
– Vi rekommenderar att användningen av mobila enheter bland lågstadieelever under skoldagen förbjuds helt i ordningsreglerna, även på rasterna. Utöver detta uppmuntrar vi till att göra rasterna i högstadiet mobilfria. Enligt den feedback vi har fått är lektioner utan mobila enheter lugnare och eleverna koncentrerar sig bättre, säger Ville Raatikainen, chef för den grundläggande utbildningen och Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten.
I skolorna används läroböcker och digitalt läromaterial
År 2026 har Helsingfors ökat anslaget för läroböcker i grundskolorna med 1,5 miljoner euro. Vid inköp av läromedel och arbetsredskap betonas användningen av tryckta läromedel som stöder inlärningen.
I Helsingfors skolor används tryckta läroböcker framför allt i läsämnena. Digitala läromedel används i de flesta skolor, men i mindre utsträckning än tryckta läroböcker.
I Helsingfors har eleverna redan länge använt både tryckta och digitala läromedel, och så kommer det att fortsätta även i framtiden. Läromedlen väljs alltid på pedagogiska grunder.
Helsingfors satsar på att förbättra läskunnigheten
Undervisningen i modersmål och litteratur har redan tidigare utökats på nationell nivå. I Helsingfors har de extra lektionerna riktats till årskurs 1 och 3. Under detta läsår ökar antalet lektioner i modersmål och litteratur även tack vare Helsingfors egna extra lektioner med en lektion per vecka för elever i årskurs 5 och 6.
Syftet med de extra lektionerna är att stärka elevernas utveckling av sina kunskaper i svenska eller finska under den grundläggande utbildningen.
I Helsingfors är målet att alla ungdomar som avslutar sin skolgång ska ha läs- och skrivfärdigheter på den nivå som krävs för att klara sig i fortsatta studier och i arbetslivet.
Kommande förändringar i elevupptagningsområden
Under våren 2026 har finska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning fattat beslut om förändringar i elevupptagningsområden. Förändringarna berör områdena i Östra centrum och Kvarnbäcken, samt Mellungsby och Botby. Förändringarna träder i kraft stegvis i augusti 2027 och berör nya elever.
Staden genomför förändringarna eftersom det i skolorna i vissa områden finns för många elever samtidigt som andra skolor inte är lika fulla. Det viktiga är att det i alla skolor finns en lämplig mängd elever och att undervisningen kan genomföras mångsidigt och tryggt.
Förändringarna påverkas av områdenas befolkningsprognoser, grundrenoveringar i skolbyggnader samt nya projekt som gör det möjligt att slå samman skolor till fungerande helheter. Målet är exempelvis att skolorna i Kvarnbäcken och Östra centrum ska ha 700 elever var, så att inte en skola har 1000 elever och den andra 400 elever.
– Det är inte optimalt för elevernas arbetsro eller inlärning att gruppstorlekarna växer sig stora och att det blir stökigt i utrymmena samtidigt som det finns utrymmen med mer plats i närheten. Lösningen beaktar även längden på barnens skolväg och vi vidtar åtgärder för att garantera en trygg skolväg, konstaterar Ville Raatikainen.
Barnens kunskaper i finska i skolorna i områdena har väckt särskilt mycket diskussion. Alla skolor satsar på finskundervisningen och barnens språkkunskaper fungerar inte som grund när staden bildar elevupptagningsområden.
– Det är beklagligt för både elever, vårdnadshavare och vår utmärkta och kunniga personal när skolor stämplas utgående från felaktiga uppfattningar. Det nya läsåret börjar nästa vecka och jag vill i detta skede önska alla våra skolor en lugn inledning på läsåret och en höst fylld av nyfikenhet och kunskapstörst, säger sektorchef Satu Järvenkallas.