Under natten och morgonen har det regnat, vilket det här gänget bara tycker att är bra. Små plasthinkar fylls med vatten och höstlöv, och i galonbyxorna gör det inget att få lite vattenstänk på sig.
Barnen på daghemmet Elias är ute, precis som barnen i andra daghem vid den här tiden på förmiddagen. Det som är annorlunda, är att daghemspersonalen svarar på svenska på frågorna som barnen ställer på finska. Elias är ett finskspråkigt daghem som erbjuder språkbadsundervisning för barn i åldern 4–6 år.
Systematisk pedagogik
Språkbad är ett undervisningsprogram där barnen lär sig ett nytt språk genom att höra språket och använda det i en autentisk miljö på daghemmet eller i skolan. Målet för undervisningen är funktionell tvåspråkighet och goda färdigheter i språkbadsspråket.
Barnen i daghemmet Elias kommer från finskspråkiga familjer och lär sig svenska i sin egen takt vid sidan av leken och den övriga verksamheten.
Daghemsföreståndaren Anni Kauppinen säger att barnen inte behöver kunna ett ord svenska när de börjar i Elias. Så brukar det också vara i praktiken.
Arbetsfördelningen mellan småbarnspedagogiken och hemmet är tydlig: på daghemmet lär barnet sig svenska, hemma talar man finska. Barn under skolåldern har fortfarande ett begränsat ordförråd i modersmålet, så också det måste stärkas utanför daghemmet. Uppgiften för medarbetarna vid språkbadsdaghemmet är att göra det andra språket till en naturlig del av barnens vardag och framtid med hjälp av systematiska pedagogiska metoder.
Förvirring och entusiasm
Vad innebär språkbad i praktiken? Vi låter Fredrik Tammela, lärare inom småbarnspedagogik, och Mirjam Yeboah, barnskötare inom småbarnspedagogik berätta.
Tammela och Yeboah framhäver principen för språkbadet som är kort och koncis: ”en vuxen, ett språk”. Även om barnen pratar och ställer frågor på finska svarar den vuxna som arbetar med gruppen alltid på svenska.
Till en början förstår barnen inte svaren på svenska. Då tar man hjälp av gester, bilder, tecknande och andra sätt för att förklara svaret.
Tammela och Yeboah talar svenska till barnen. Om något behöver förtydligas på finska hämtar man Kauppinen. Tillsammans har man kommit överens om att hon pratar med barnen på deras modersmål.
Trion är glada över att de familjer som valt att ha sina barn på Elias har en hög motivation för språkbadsverksamheten. De vill erbjuda sina barn möjligheten att lära sig ett främmande språk genom lek före skolstarten.
Tammela säger att barnen till en början kan bli förvirrade. Å andra sidan finns också en känsla av entusiasm: föräldrarna har haft till uppgift att berätta om det nya språket och ofta har barnen besökt sitt kommande daghem i förväg.
– Vissa har redan övat på att säga tack, säger Yeboah.
Varje dag kommer nya ord, ”god morgon” ofta redan nästa dag.
Spindlarna på svenska kommer snabbt!
Elias språkbadspedagogik har utformats omsorgsfullt – ingen får tvångsmatas med det nya språket. Barnen i lekåldern är ändå lätta att charma, oavsett om det handlar om en ny sång eller ett nytt spel.
Svenskan används hela dagen i de vardagliga situationerna, till exempel under måltiderna och i samband med vilan. Det dröjer inte länge förrän vi får höra någon ropa ”Kan jag få mycket ärtsoppa?” vid lunchen.
I början talar barnen finska sinsemellan, sedan blandar de två språk, men redan i förskolan är deras kunskaper i svenska flytande.
– Utvecklingen går fort. Det är underbart att se att barnen redan efter ett par månader i daghemmet sjunger ”spindlar” på svenska när vi har sångsamling, säger Kauppinen.
Ordförrådet växer när veckodagarnas namn upprepas och man turas om att komma på ord och leksaker som börjar med olika bokstäver.
Barnens kunskaper i svenskan förblir starka, eftersom de vid grundskolan Taivallahden peruskoulu kan fortsätta i språkbadet upp till årskurs nio.
Daghemmet Elias ligger på Lönnrotsgatan mitt i Helsingfors. Det går bra att vara ute på daghemsgården, men man gör ofta också utflykter runtom i staden. Under dem märker man lätt att barnen vet att de åker ”spårvagn”. De är också snabba att påpeka om de hör medpassagerare tala svenska och förstår orden.
Senast gjordes en utflykt till Tölöviken – i ösregn, men det störde barnen inte alls.
Undervisning på barnens villkor
Barnen och smågrupperna får individuell handledning. Personalen vet att vi alla lär oss på vårt eget sätt. Vissa barn tar in de nya orden på en gång, medan andra behöver mer upprepning. Ingen stressas fram.
Ansökningen till daghemmet sker på lika villkor. Med andra ord kan alla familjer i Helsingfors ansöka om en dagvårdsplats vid Elias. Inga tester utförs.
Tammela betonar att daghemmet ger lärandefärdigheter och en bra grund för skolgången.
– Det är viktigt att barnet får en positiv uppfattning om lärandet och att alla barn känner att de duger som de är. Barnen måste ha roligt på daghemmet och undervisningen sker alltid på barnets villkor.
Tammela och Yeboah berättar roat hur de förra hösten tog fram fungerande underlag för olika undervisningssituationer och planerade att använda dem även denna höst.
Dynamiken i den nya gruppen var dock helt annorlunda och man gjorde om allt.
Åter ett bevis på att arbetet kräver att man anpassar sig, använder sin kreativitet och lever i nuet.
Den egna kreativiteten i bruk
Daghemspersonalen har goda kunskaper i svenska. De är till exempel finlandssvenskar, svenskar som flyttat till Finland från Sverige eller tidigare svensklärare.
Personalens bakgrund, styrkor och intressen får synas och höras i arbetet. Utöver barnen och kollegorna är det just de mångsidiga möjligheterna att forma arbetet efter ens egen personlighet, att vara kreativ och genomföra idéer som gör arbetet på daghemmet meningsfullt.
Till exempel arbetar Yeboah på daghemmet tre dagar i veckan – de två andra dagarna arbetar hon med kläddesign där hon också hämtar idéer för verksamheten med barnen.
Personalens kompetens ger mycket färg åt småbarnspedagogiken: I Elias har medarbetarna kunnande inom bland annat fotografi, det grafiska området, teater och trädgårdsskötsel, vilket utnyttjas i verksamheten utifrån barns intressen och behov.
Ett av barnen önskemål var att de ville bekanta sig med balett. I arbetsgemenskapen fanns ingen balettdansare, så man bjöd in en professionell dansare på besök.
Kauppinen säger att hon har tur med sin fantastiska personal som verkligen är entusiastisk och motiverad.
Tammela och Yeboah håller med.
– Förra veckan började en ny barnskötare hos oss och i måndags sa hon att det var så trevligt att komma till jobbet i början av den nya veckan. Det är så jag känner också. Vi har en bra atmosfär här, säger Yeboah.
Förutom språkbad på svenska anordnar Helsingfors kommunal småbarnspedagogik också helt på svenska och nordsamiska.
Text: Kirsi Riipinen