Distanstjänsterna för rehabiliteringsklienter med psykisk ohälsa har överraskat kunderna positivt

Distansmottagningen, som är ett hembesök på distans hos klienten, erbjuder stöd via videolänk till rehabiliteringsklienter med psykisk ohälsa som är i arbetsför ålder och bor i sitt eget hem. Ibland kan handledning ges per telefon, sms eller e-post. Vid behov görs också traditionella hembesök.

”Mina katter gav mig en orsak att stiga upp ur sängen”

Noora, 25 år, har varit klient inom rehabiliteringen för personer med psykisk ohälsa i ett år. Hon lever med affektiva störningar och neuropsykiatriska störningar. Innan hon fick tillgång till tjänsten var situationen utmanande och det gångna året har inte varit lätt, men nu går det helt klart mot det bättre.

– Jag har alltid varit dålig på att ta hand om mig själv och min omgivning. Innan jag kom till boendestödet för ett år sedan hade mitt liv kollapsat. Humöret var i botten och ingenting i livet kändes meningsfullt, förutom mina katter. Katterna var då min enda orsak att stiga upp ur sängen, berättar Noora.

Nooras hem var i så dåligt skick att det krävdes en röjningsstädning innan arbetet kunde inledas. I bostaden fanns allvarliga sanitära olägenheter och problem med flugor. Bara att ta ut skräpet till soptunnorna var övermäktigt för Noora för ett år sedan.

Mot en bättre vardag med distanstjänstens hjälp

Sommaren 2024 fick Noora kontakt med socialhandledaren Sara via boendestödet i Helsingfors. Sedan dess har hon träffat Sara via videolänk ungefär en gång i veckan. Videomötena visade sig snabbt fungera till och med ännu bättre för Noora än möten ansikte mot ansikte. Den regelbundna kontakten har erbjudit en ny möjlighet att bygga upp livet på nytt i det egna hemmet tillsammans med katterna.

– Jag kan slappna av mycket bättre hemma än på andra ställen. Att ha eget utrymme, men ändå någon som är där och stöder mig – det har varit en perfekt kombination, berättar Noora glatt.

– Sara har fått mig att göra det som vi har kommit överens om. Under mötena har jag helt konkret städat, skött ekonomin och lärt mig hantera vardagen. Jag skulle inte säga att läget är bra ännu, men det är redan mycket bättre. Jag vill inte att min boendemiljö någonsin mer ska vara i sådant skick som den var för ett år sedan.

Nooras motivation har hållits hög eftersom hon upplever att hon är värdefull och att någon lyssnar på henne.

– Det här är en av de första gångerna jag känt att jag behandlas som en människa. 

– Inte som någon man ser ner på eller tycker synd om. Arbetet via video har inte alls haft någon negativ inverkan på den här känslan av positivt bemötande, tvärtom.

Med tillförsikt mot framtiden

Noora vill uppmuntra andra som behöver hjälp att åtminstone testa distanstjänsten, trots eventuella fördomar.

– Man måste bara våga prova. Tekniken har varit lätt att använda och det är ingen press att ha kameran på om man haft en dålig dag. I distansarbetet måste man komma ihåg att vara ärlig mot sig själv, för annars hjälper det inte.

 Just nu är Noora arbetslös arbetssökande utan jobbsökningsskyldighet. Målet är att få rehabilitering eller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Framtidsdrömmen är en karriär som nageltekniker.

– Det har börjat gå såpass mycket bättre att jag har haft tid och energi att fixa mina naglar. Jag har insett att det är något jag vill jobba med.

Genuina möten via video

När distansarbetet inleddes för två år sedan innebar det att socialhandledaren Sara Mahlamäki fick lära sig mycket nytt, men nu har arbetsmetoden blivit rutin.

− Numera brukar jag inte så ofta dela in saker i distans- och live-arbete. I början var jag lite mer osäker, men nu känns det naturligt. Enligt min erfarenhet kan interaktion och genuina möten fungera lika bra via video som ansikte mot ansikte. Det är förstås bra att komma ihåg att distansmöten inte passar alla klienter och att alla inte tycker om dem, men för de flesta har upplevelsen varit positiv, säger Sara.

Distansarbetet är ändå fortfarande förknippat med många fördomar, vilket även Sara har märkt:

– Klienternas närstående eller nätverk tror ibland att distansarbete inte är effektivt och vill ha fler traditionella hembesök. Klienterna kan ändå få ett bra stöd till exempel för hushållssysslor även på distans. Distanstjänsten är också ett bra tillägg, även om hembesök också fortfarande har en plats och det finns behov av dem.

Sara påminner om att distanstjänster inleds endast om klienten vill det och yrkespersonen bedömer att detpassar för klientens behov. Det första mötet sker alltid hemma hos klienten, så att den anställda och klienten träffas ansikte mot ansikte och den anställda får se hur klienten bor. Klienten får lära sig att använda distanstjänsten, får information om informationssäkerhet och får vid behov en dator att använda.

De goda erfarenheterna uppmuntrar

Distanstjänsten har visat sig vara till nytta särskilt för klienter vars psykiska sjukdom är under kontroll och som kan sköta vardagliga sysslor. Behoven och förmågorna är ändå så individuella att man inte vet om tjänsten passar innan man har provat. Den viktigaste förutsättningen för att det ska lyckas är att klienten och den anställda vågar prova och är positivt inställda till distansmötena.

Även andra än Noora som klient och Sara som socialhandledare har gett uppmuntrande respons – försiktigheten i början och tvivlen kring distansmötena och nyttan med dem har ofta försvunnit med tiden. Många klienter har upplevt att distansmötena har känts lättare och mindre stressande än möten ansikte mot ansikte, och att det till och med har kunnat uppstå en djupare kontakt mellan klienten och experten än vid traditionella hembesök.

I och med distansmötena har klienterna också upplevt att de fått mer service än vid möten ansikte mot ansikte, och det är enkelt att komma överens om tidtabellerna. Klienterna har märkt att deras aktörskap har stärkts när de gör saker på egen hand.

−I början var jag rädd att jag inte skulle få saker gjorda på egen hand. Distansmötena tvingade mig ändå att göra saker själv, och jag märkte att jag klarar det, berättar en klient glatt.

−Jag har fått samtalshjälp och en orsak att stiga upp ur sängen och komma iväg. Distansmötena kan ordnas oftare än möten på plats, vilket kan ha stor betydelse för den som lever isolerat, berättar en annan klient.

Noora heter egentligen något annat. Namnet har ändrats för att skydda hennes integritet.

Text: Jaana Suokas och Sari Sillman

Distanstjänsterna för rehabiliteringsklienter med psykisk ohälsa planerades och introducerades i Helsingfors genom ett projekt för hållbar tillväxt, vars mål är att stärka välbefinnandet och förebygga problem. Projektet ingår i Finlands program för hållbar tillväxt, som finansieras av Europeiska unionens återhämtningsinstrument (Next Generation EU).  Programmet samordnas av social- och hälsovårdsministeriet och genomförs i alla Finlands välfärdsområden och i Helsingfors.