Sammanfattningen granskar hur genomförandet av strategin framskrider under den tredje prognosperioden 2023. Genomförandet av stadsstrategin följs kontinuerligt upp som en del av den årliga uppföljningen av ekonomin och verksamheten.
De unga har återvänt till kultur- och fritidstjänsterna
En av framgångarna under prognosperioden är att målet för besöksgånger inom kultur- och fritidstjänsterna håller på att överskridas. Särskilt de unga har återvänt till tjänsterna på ett förväntat sätt. Enligt enkäten Hälsa i skolan rör sig fler barn och unga än tidigare minst en timme per dag och utövningen av hobbyer har ökat.
En framgång är också att Helsingfors placerade sig på fjärde plats i Global Destination Sustainablity (GDS)-indexet, som mäter turistmålens hållbarhet, när staden tidigare var på plats 12.
Cykelnätverket för effektiviserat vinterunderhåll utvidgas i år med 10 kilometer, vilket innebär en längd på 105 kilometer.
Insamlingen av deltagande budgetering, det vill säga Oma Stadi-förslagen, lyckades bra. I OmaStadi kan Helsingforsborna komma med idéer till vad staden använder 8,8 miljoner euro. Under oktober månad samlades in rekordartade 1 626 förslag.
Tillgången på arbetskraft är fortfarande svag inom många branscher
Genomförandet av strategin utmanas av att tillgången på arbetskraft fortfarande är svag inom många branscher, såsom småbarnspedagogiken och elevvården.
Höjningen av kostnadsnivån och den ekonomiska osäkerheten återspeglas i stor utsträckning i stadens funktioner. Höjningen av kostnadsnivån ökar stadens utgifter och försvårar genomförandet av investeringar. Helsingfors har reagerat på det svaga ekonomiska läget på många sätt, bland annat genom att anpassa och effektivisera verksamheten samt genom att utarbeta långsiktiga åtgärdsplaner.
Enligt prognosen uppnås inte målet för bostadsproduktionen i år. 5 608 bostäder har färdigställts och 3 833 har börjat byggas. Försäljningen av nya bostäder har avstannat betydligt och färdiga Hitas- och bostadsrättsbostäder är tomma.
Med tanke på stadsbornas välbefinnande är det oroväckande att psykiska utmaningar har blivit vanligare enligt resultaten från enkäten Hälsa i skolan, som publicerades i oktober. Fler barn och unga än tidigare upplever sin uppväxtmiljö som otrygg. Bland annat upplevelser av fysiskt hot, diskriminering och mobbning har blivit vanligare.