Sjukfrekvensen beskriver i stor utsträckning befolkningens sjukdomsbörda och ger en god allmänbild av hälsotillståndet hos invånarna. Sjukfrekvensuppgifterna är viktiga inte bara för planeringen av vårdbehovet utan också av hälsofrämjande åtgärder. Uppgifter behövs också vid bedömningen av den individuella och samhälleliga belastning som sjukfrekvensen orsakar.
Sjukfrekvensen i Helsingfors låg 2023 på samma nivå som före coronapandemin år 2019, när den bedömdes med hjälp av sjukfrekvensindexet*. Bland delfaktorerna i sjukfrekvensindexet ökade dödligheten i Helsingfors under coronapandemin och var som störst 2022. Ökningen av dödligheten berodde framför allt på pandemin, och efter pandemin har dödligheten minskat.
Förekomsten av folksjukdomar å sin sida har minskat jämfört med 2019. Minskningen av folksjukdomsindexet* beror framför allt på en minskning av hypertoni och kranskärlssjukdom.
Helsingforsbornas hälsotillstånd har på det hela taget varit bättre än finländarnas genomsnittliga hälsotillstånd. Hela 91 procent av Helsingfors befolkning bor i sådana distrikt där sjukfrekvensen är lägre än genomsnittet i hela landet. På motsvarande sätt förekommer färre folksjukdomar i Helsingfors än genomsnittligt i Finland. Av de enskilda folksjukdomarna är endast psykos mer allmänt förekommande bland Helsingforsborna.
Sjukfrekvensen i centrum och norra Helsingfors är liten
Sjukfrekvensen varierar avsevärt mellan olika områden i Helsingfors också efter det att effekterna av regionernas olika åldersstrukturer har beaktats. Sjukligheten i Södra, Norra och Sydöstra stordistrikten är lägre än genomsnittet i staden. Sjukfrekvensen är högre i andra distrikt, alltså i Västra, Mellersta, Nordöstra och Östra stordistrikten.
Sjukfrekvensen är lägst i distrikten Estnäs, Ulrikasborg och Drumsö, och störst i Jakobacka, Åshöjden, Mellungsby och Kvarnbäcken. I distrikt med ett lågt sjuklighetsindex finns det också ett litet antal folksjukdomar och vice versa.
Socioekonomiska faktorer – såsom utbildning och inkomster – är kopplade till sjukdomsfrekvensen. De områdesmässiga skillnaderna i sjukfrekvensen beror i regel på socioekonomiska orsaker, dvs. att till exempel låginkomsttagare ofta bor i olika områden än höginkomsttagare.
Områdesskillnaderna i sjukfrekvensen har ökat något
Differentieringen i områdenas sjukfrekvens har ökat något. Bland sjuklighetsindexets delfaktorer förklarades förändringen i synnerhet av den differentierade dödligheten. En undersökning av dödsorsaker visade å sin sida att coronans dödlighet framförallt ligger i bakgrunden. Coronadödligheten har tydligt differentierats mellan de olika områdena jämfört med flera andra dödsorsaker.
*I undersökningen mättes sjukfrekvensen med två olika mätare. En mätare är sjukfrekvensindexet, som baserar sig på dödlighet, andelen personer i arbetsför ålder som får sjukpension och andelen personer som är berättigade till läkemedel som omfattas av specialersättning i förhållande till befolkningen. En annan mätare är folkhälsoindexet, som baserar sig på hur vanliga folksjukdomar är i området. Indexen har beräknats utifrån FPA:s och Statistikcentralens material.