Hoppa till huvudinnehåll

Pedagoger från Ukraina sysselsätts i svenska daghem i Helsingfors

Personalbristen inom småbarnspedagogiken har länge varit ett faktum i synnerhet vid de svenskspråkiga daghemmen i Helsingfors. Staden har vidtagit många åtgärder för att råda bot på den svåra situationen och nu får staden ytterligare hjälp av ukrainska pedagoger.
Ukrainska pedagoger lär sig svenska på Arbis. De sysselsätts i svenska daghem i Helsingfors på vintern.  Bild: Vilhelm Forss
Ukrainska pedagoger lär sig svenska på Arbis. De sysselsätts i svenska daghem i Helsingfors på vintern. Bild: Vilhelm Forss

Klockan är nio och det är tisdag morgon. Lektionen i svenska ska just börja på Helsingfors arbis och i klassrummet väntar en skara ivriga kursdeltagare. Det som förenar dem är att de alla har en pedagogisk bakgrund från sitt hemland Ukraina. De har alla blivit antagna till en kurs där målet är att lära sig grunder i det svenska språket och därefter få sysselsättning i ett svenskspråkigt daghem i Helsingfors. Initiativtagaren för projektet Alexandr Foy är flerspråkig handledare vid Helsingfors stad, och har aktivt deltagit i volontärarbetet för att hjälpa människor som tvingats fly från Ukraina. En av kursdeltagarna mötte han redan vid den polsk-ukrainska gränsen. 

- Jag har jobbat med integrationsfrågor i flera år och vet att sysselsättning är ett enormt bra sätt att bli en del av samhället. Som anställd inom småbarnspedagogiken i staden vet jag också att det finns en stor brist på kunnig personal och detta projekt hjälper till med både integrationen av nyanlända och med den akuta personalbristen, säger Foy.

Foy berättar att han via sina egna kanaler på sociala media under sommaren fick hundratals ansökningar till kursen på bara ett par veckor. Det fina var att allting kunde ordnas så smidigt och så snabbt. 

- Vi märkte snabbt den stora efterfrågan och jag vill tacka i synnerhet staden och Arbis för att detta projekt kunde förverkligasmed en så snabb tidtabell, säger Foy.

Jenni Tirronen, chef för småbarnspedagogiken tackar varmt stadens flerspråkiga handledare Alexandr Foy som tog initiativet för att hjälpa både personer som flytt Ukraina och den svenska småbarnspedagogiken i en utmanande personalsituation. 

-Sådana här innovativa idéer behövs verkligen. Jag hoppas att vi kan handleda och stöda de nyanlända på bästa möjliga sätt så att de kan bidra med sin sakkunskap i verksamheten inom småbarnspedagogiken och känna att de är en del av samhället, säger Tirronen. 

Det enda som saknas är språket – tills vidare

Bland kursdeltagarna finns en lång erfarenhet av att jobba på daghem och några har även jobbat i skola. Intresset för småbarnspedagogik är stort, och kursdeltagarna berättar att den finska småbarnspedagogiken och skolsystemet fungerat som inspiration i utvecklandet av utbildningen i Ukraina. Ambitionerna för mer individuell småbarnspedagogik är stor men de praktiska förutsättningarna för det är snäva med grupper på över 20 barn per vuxen. 

Kursen i svenska började i september och nu har praktiken på daghem kört i gång. Erfarenheterna från praktikerna är enbart positiva. Deltagarna har känt sig varmt mottagna på daghemmen och beskriver hur härligt det är att komma på jobb på morgnarna till barnen som ivrigt springer emot dem och ger morgonkramar. Många berättar om sina erfarenheter på klar och tydlig svenska, och ordförrådet ökar i rask takt. 

Att få jobba inom sin egen bransch är att känna sig hemma

Olena Taushan har jobbat dagis i Ukraina i 29 år. Hon kom till Finland i mars med sina fyra barn och tog emot ett jobb som städare, precis som många andra nyanlända ukrainare. På sommaren jobbade hon på Nationalmuséet som ordnade lägerverksamhet för ukrainska barn. För Lena var det härligt att på lägren igen få jobba på sitt modersmål och med det som hon är utbildad till. Nu när hon också börjat på kursen och fått praktisera på daghem säger hon att det känns som om någon äntligen gett henne en syremask. Nu kan hon andas igen. Den känslan delas av hela gruppen. 

Kursdeltagarna är eniga om hur stor betydelsen är för ens välmående att få jobba inom sin egen bransch. Att få jobba på en betydelsefull arbetsplats håller de onda tankarna borta som man kan ha då man tvingats lämna sitt hem. 

Tina Romberg är utbildningsplanerare på Arbis och ordnar bland annat kursprogrammet svenska för invandrare. 

- Jag ser kursdeltagarna komma med stor iver till Arbis varje dag. De har en slags urkraft och styrka som gör mig stum, hur de orkar gå framåt, ordna, tar reda på allt med tanke på det som hänt hemma. När jag ser dem är de alltid på gott humör, och alltid visar de upp en positiv attityd, säger Romberg.

Projektet fortsätter och enligt planen ska de första ukrainarna börja arbeta vid Helsingfors svenska daghem i januari.

Text: Vilhelm Forss