Miljörapport 2022: Framgångar och bristfälligheter i stadens främjande av miljö- och klimatmålen

I Helsingfors stadsstrategi dras upp ambitiösa linjer såväl om att minska utsläppen som att skydda naturens mångfald. Arbetet för att samordna bevarandet av närnaturen och stadens tillväxt gick framåt på många fronter 2022. Programmet Kolneutralt Helsingfors uppdaterades så att det motsvarar brådskan med att minska utsläppen.
Flygfoto över Eira.  Bild: Jussi Hellsten / Helsinki partners
Flygfoto över Eira. Bild: Jussi Hellsten / Helsinki partners

Helsingfors utsläpp ökade på grund av utsläpp från fjärrvärmeproduktionen

År 2022 var Helsingfors utsläpp av växthusgaser 12 procent större jämfört med året innan. De övriga sektorernas utsläpp minskade för det mesta, men utsläppen från fjärrvärme ökade betydligt. Ökningen av utsläppen berodde på att naturgasimporten från Ryssland upphörde på grund av kriget i Ukraina. Därför tvingades Helen Ab ersätta naturgas med stenkol och olja vid fjärrvärmeproduktionen. Jämfört med år 1990 var Helsingfors totala utsläpp omkring 25 procent mindre.

”Helsingfors utsläppsutveckling visar att vi måste skynda på om vi vill uppnå kolneutralitet senast 2030. De förändringar som krävs inom energiproduktionen är storskaliga, även om orsakerna till utsläppsutvecklingen i det här sammanhanget var externa och anknutna till kriget i Ukraina. Nästa års rapport kommer att visa en utveckling mot en annan riktning, eftersom kolkraftverket på Hanaholmen stängdes i våras. Det kommer att leda till en minskning av stadens totala utsläpp med cirka 20 procent. Vi måste genomföra en stor omvälvning i fjärrvärmeproduktionen under det här årtiondet”, säger Anni Sinnemäki, biträdande borgmästare för stadsmiljösektorn.

Programmet Kolneutralt Helsingfors uppdaterades så att det motsvarar kolneutralitetsmålet som tidigarelades till 2030. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt åtgärdernas genomslag och antal. I enlighet med stadsstrategin strävar man efter att åstadkomma utsläppsminskningar särskilt i fråga om uppvärmning, trafik och byggande. I framtiden kommer åtgärderna för att minska utsläppen att uppdateras årligen, vilket gör det möjligt att snabbt reagera såväl på den tekniska utvecklingen, energipriserna som förändringarna i världsläget.

Arbetet för att trygga naturens mångfald bär frukt

I Helsingfors bereddes fyra nya delgeneralplaner, och i alla av dem är naturvärden en central utgångspunkt. Vid detaljplanering syns naturens mångfald i att man beaktar och bevarar naturområden och i att man utfärdar planbestämmelser som förgrönar staden. År 2022 godkände Stadsmiljönämnden sammanlagt 51 reviderade stadsplaneförslag, varav 46 helt saknade motstridigheter med det ekologiska nätverket.

Uppdateringen av principerna för skötseln av Helsingfors skogar inleddes för att göra dem förenliga med den nya stadsstrategin och verksamhetsprogrammet för tryggande av naturens mångfald. Det viktigaste målet är en planmässig ökning av mångfalden och ett naturligt åldrande av skogarna.

Även genomförandet av Helsingfors tioåriga plan för naturuppföljning inleddes.

”Årliga uppföljningar bildar en systematiskt dokumenterad tidsserie av naturdata som ger viktig information om hur naturens mångfald utvecklas i Helsingfors”, säger miljödirektör Esa Nikunen.

Naturskyddsområdenas andel av Helsingfors landareal ökade från 3,8 procent 2021 till 4,0 procent. År 2022 inrättades fyra nya naturskyddsområden i Helsingfors. NTM-centralens beslut om inrättande gällde områdena i Kronbergsträsket, Stansviksåsen, Rudträsk och Nybondas skog.

Satsningar i utvecklandet av spårtrafiken 

Staden satsade fortfarande starkt på utvecklandet av spårtrafiken. Byggandet av Spårjokern gick snabbare än planerat. Även projekten snabbspårvägen Kronbroarna och från Fiskehamnen till Böle framskred väl. Beredningen av spårvägen i Västra Helsingfors, som är näst i tur att genomföras, fortskred.

 Helsingfors cykelnätverk utvidgades i samband med byggandet av Spårjokern när Vikbanan från Kasåkern till Åggelby blev färdig.

Passagerarantalet i kollektivtrafiken steg, men återgick ännu inte till nivån före coronan. Inom området för Helsingforsregionens trafik (HRT) ökade passagerarantalet 2022 med 25 procent i metron, 26 procent i bussar, 32 procent i spårvagnar och 33 procent i närtåg jämfört med året innan.

Antalet elbilar fortsatte att öka. Andelen laddbara bilar av alla bilar i trafiken i Helsingfors var omkring 11,4 procent. År 2021 var motsvarande siffra 8,4 och år 2020 3,4. Stadens mål är att elbilar ska utgöra 30 procent av Helsingfors fordonsbestånd 2030.

HRT införde cirka 150 nya elbussar, och deras totala antal ökade till 328 stycken under 2022. HRT:s mål är att minst 30 procent (cirka 400 stycken) av busstrafikens materiel ska drivas med el fram till 2025.

Helsingfors stadsfullmäktige behandlade miljörapporten vid sitt möte den 13 september 2023.