Myndigheter, forskare och allmänheten talar ofta om "förorten" som en enhetlig konstruktion, en enda enhet. Utställningen Den okända förorten, som öppnar på Helsingfors stadsmuseum den 17 april, kullkastar stigman som bostadsområden ofta har och utmanar uppfattningen om dem som tråkiga, eländiga och fattiga platser. Utställningen tar också en närmare titt på och undersöker den kärlek som lokalbefolkningen känner för sitt bostadsområde.
Innehållet baserar sig på forskardoktor Laura Bergers och professor Panu Savolainens undersökning om förorternas historia samt temaintervjuer med stadsborna.
”Vi vill utmana både den etablerade förortsforskningen och de förutfattade meningar om förorter som allmänheten har. Grundtankarna presenteras på ett levande sätt med bland annat uppgifter som är interaktiva, en omslutande ljudmiljö, fasadmaterial som man kan ta på och graffiti av konstnären Kim Somervuori. För utställningen har vi intervjuat Helsingforsbor som får berätta om sina egna vardagliga och ibland överraskande upplevelser av sina hemförorter”, berättar Panu Savolainen.
Utställningen tar med sig besökaren på en resa från ett två miljarder år gammalt urberg till 2000-talets höghusförort. Arkitekturen sammanfattar bostadsområdenas historia, som sträcker sig tillbaka till 1940-talet med dess varierande byggnadsstilar, med rumsliga medel. Resan kulminerar i förortens hjärta, köpcentret.
”På stadsmuseet kan besökarna bekanta sig med kakelarkitekturen, ”kylskåpshusen” i Rönnbacka, östheten och identiteter som inte hör innerstaden till samt andra mer sällan uttalade aspekter av förorten”, säger Laura Berger.
”För många har ordet förort en negativ klang. Ofta talas det om förorterna i samband med problem eller så vågar sig modiga journalister ut på reportageuppdrag till mystiska förorter. De som vill framstå som sofistikerade försöker använda ordet förort eller andra synonymer. För mig är förort ett positivt ord. Det betyder att hemmet, service, vänner och naturen finns nära till hands. De flesta av oss helsingforsbor bor i förorter. Vi är stolta över våra egna förorter och deras olika identiteter”, säger Paavo Arhinmäki, biträdande borgmästare för kultur- och fritidssektorn.
Den okända förorten koncentrerar sig i synnerhet på Helsingfors förorter och utställningens kringevenemang sträcker sig över hela staden. Den 29 april ordnar Linna Bar på Sveaborg en frågesport med Helsingforsrelaterade frågor. Ett vårligt städtalko ordnas den 27 maj på en kulturhistorisk plats. Under sommaren kan allmänheten också delta i guidade arkitekturturer i Rönnbacka och Gamlas.
Utställningsplanerare Alpi Vaalaja och Årets grafiker 2025 Päivi Helander ansvarar för utställningens visuella utformning. Eero Salmio har producerat utställningen.
