Helsingfors preliminära bokslut: Bättre utfall för 2022 än väntat tack vare ökat skatteintag

De preliminära uppgifterna för Helsingfors stads bokslut för 2022 är färdiga. Tack vare det ökade skatteintaget kommer bokslutsresultatet att vara bättre än budgeten.
Parantuneen työllisyyden myötä kunnallisveroa tilitettiin Helsingille hieman yli kolme miljardia euroa, mikä on 79 miljoonaa enemmän kuin talousarviossa oletettiin. Tilinpäätöksen tiedot ovat alustavia, ja ne tarkentuvat vielä, kun tilinpäätöksen valmistelu etenee. Kaupunginhallitus käsittelee tilinpäätöstä 20. maaliskuuta. Bild: Paavo Jantunen
Parantuneen työllisyyden myötä kunnallisveroa tilitettiin Helsingille hieman yli kolme miljardia euroa, mikä on 79 miljoonaa enemmän kuin talousarviossa oletettiin. Tilinpäätöksen tiedot ovat alustavia, ja ne tarkentuvat vielä, kun tilinpäätöksen valmistelu etenee. Kaupunginhallitus käsittelee tilinpäätöstä 20. maaliskuuta. Bild: Paavo Jantunen

Återhämtningen från de störningar som coronapandemin orsakade återspeglades under 2022 på arbetsmarknaden. Sysselsättningen förbättrades och antalet gjorda arbetstimmar ökade i Helsingfors med 4 procent jämfört med året innan. Detta förbättrade också skatteintaget.

Den förbättrade sysselsättningen resulterade i strax över tre miljarder euro i kommunalskatt till Helsingfors, vilket överskrider budgetantagandet med 79 miljoner euro. Kommunalskatteintaget ökade med 7,4 procent från 2021. 

Samfundens skattepliktiga intäkter ökade under 2022 i hela landet betydligt mer än statens uppskattningar från hösten 2021. Till Helsingfors redovisades 775 miljoner euro samfundsskatt, vilket är 6,7 procent mer än 2021. 

Årsbidraget bättre än budgeten, men lägre än i fjol

Enligt Helsingfors stads preliminära bokslut var årsbidraget 733 miljoner euro. Täckningen är därmed 336 miljoner euro över budgeten, men ändå under fjolårets nivå. Årsbidraget ökade tack vare skatteintäkterna som överskred budgeten. Med årsbidraget menas internt tillförda medel som återstår att användas för investeringar och amorteringar efter att tjänsterna har finansierats.

Stadens externa verksamhetintäkter minskade med 13 procent, medan utgifterna endast ökade med 2 procent. Intäkterna minskade och utgiftsökningen dämpades till följd av att kostnaderna på grund av coronan och understöden från staten minskade och för att Helsingfors stads trafikaffärsverks (HST) funktioner övergick till Stadstrafik Ab. I och med bolagiseringen bokfördes inte längre dessa intäkter och utgifter till fullt belopp till staden 2022. 

År 2022 orsakade coronan mindre intäktsbortfall och extra utgifter än tidigare. Helsingfors fick statsunderstöd för att jämna ut effekterna av coronan. Statsunderstödet täckte tre fjärdedelar av kostnaderna och den återstående andelen, som inte täcktes, uppgick till ungefär 24 miljoner euro. Tjänsterna för ukrainare som flydde undan Rysslands anfallskrig orsakade extra utgifter om cirka 5 miljoner euro under 2022.

Jämförbara investeringar genomfördes med 767 miljoner euro 

På grund av bolagiseringen av HST är investeringsnivån i Helsingfors bokslut för 2022 inte jämförbar med tidigare år. Stadens och affärsverkens investeringskostnader var 1 032 miljoner euro. Med beaktande av bolagiseringen är den jämförbara nivån 767 miljoner euro, vilket är 107 miljoner euro under budgeten. De stigande byggkostnaderna och anbudspriserna sköt upp genomförandet av investeringar till det kommande året.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i bokslutet var 485 miljoner euro. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som är jämförbar med tidigare år, visade ett underskott på -8 miljoner euro (-90 miljoner euro 2021). Överföringen av egendom i samband med bolagiseringen av HST:s funktioner orsakade investeringsutgifter och intäkter från överlåtelse av egendom. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var dock klart bättre än budgetantagandet till följd av att årsbidraget var bättre och investeringsnivån lägre. Den interna finansiering av investeringar steg till 97 procent. Den interna finansieringen av investeringar i procent anger en hur stor andel av den egna anskaffningsutgiften för investeringar som finansierats med intern finansiering, det vill säga med årsbidraget. 

Lånestocken 1 430 euro per invånare

År 2022 tog Helsingfors nya lån till ett belopp om 115 miljoner euro. Lånestocken i slutet av 2022 uppgick till 951 miljoner euro, vilket innebär en ökning om 38 miljoner euro från 2021. Per invånare uppgick lånen till 1 430 euro.

Uppgifterna i bokslutet är preliminära och de kommer ännu att preciseras i takt med att bokslutsarbetet framskrider. Stadsstyrelsen behandlar bokslutet den 20 mars.

Bakgrundsinformation: Jämförbarheten hos nyckeltalen i finansieringskalkylen i Helsingfors stads bokslut

I och med bolagiseringen av HST:s verksamhet övergick från Helsingfors Stad till Stadstrafik Ab den egendom och de avtal som varit upptagna i HST:s balansräkning jämte tillgångar och skulder (förutom funktioner i anslutning till metrons infrastruktur- och trafikeringsavtal). Egendomsposterna övergick till bolaget enligt bokföringsvärdet. Bokföringsvärdet för egendomen som överfördes var 758 miljoner euro. Överföringen orsakade engångsintäkter från överlåtelse av bestående aktiva och investeringsutgifter på grund av teckning av aktier samt en skuld mellan staden och bolaget på grund av överlåtelse av egendom. I anslutning till egendomen som överlåts tecknade staden aktier för 265 miljoner euro och mellan staden och Stadstrafik Ab uppstod en skuld om 493 miljoner euro (etableringslån som bokförs som utlåning). Överlåtelsen av egendom gav inte upphov till något betydande kassaflöde mellan staden och bolaget i bokslutet för 2022.