Hurdana vardagliga metoder kan gymnasiestuderande använda för att orka bättre?
– På vardagskvällarna händer det att jag sitter med mobilen lite för mycket. Nu har jag fattat medvetna beslut om små saker som påverkar sömnkvaliteten. Jag lägger bort mobilen på kvällen och har tagit för vana att gå ut. Allt det här ger en bättre sömn, berättar Seela Merenluoma, som studerar vid Sibelius-lukio.
– Jag har börjat inkludera avkopplande stunder i vardagen och rita mina tankar på ett papper. Jag har märkt att jag sover bättre nu och det har fått mig att må bättre, berättar Anniina Erkkilä från Helsingin luonnontiedelukio.
Gymnasisterna har gjort förändringar i vardagen efter att de avlagt studieavsnitt om välbefinnande i skolan. Merenluoma har gått en kurs i sömn och Erkkilä en i välbefinnande.
Båda studieavsnitten har utvecklats som en del av gymnasieutbildningens kvalitets- och tillgänglighetsprojekt i Helsingfors stads gymnasier, som finansieras av Utbildningsstyrelsen.
– Vi är experter på studerandes välbefinnande, så vi ville få dem att fundera på vad som kan hjälpa just dem. Vi ville hellre hjälpa dem att lära sig sova bättre och få till stånd en positiv förändring än att bara ge dem ett informationspaket om sömn. Vi ville koppla ihop det med de studerandes egen vardag, beskriver Sibelius-lukios psykolog Piia Penttilä.
Några praktiska tips är att reservera en stund för att grubbla över sina orosmoment redan innan man går och lägger sig, och ett sömnmonster, det vill säga att man ser sömnlösheten som en figur: ”Vad gör den där här nu igen?”.
Livlig diskussion om sömnkvalitet bland de studerande
Under de sju träffarna i Sibelius-lukios sömnkurs tog man upp olika teman som anknyter till ämnet, till exempel genom gruppdiskussioner och sömndagböcker.
– Diskussionen var livlig och studerande i olika åldrar talade med varandra på ett sätt som annars inte är så vanligt i skolans vardag. Vi delade med oss av lärdomar och tips till varandra och fick också tips av lärarna. Det handlade inte bara om att sitta och plugga. Min sömnkvalitet blev inte bättre ännu under kursen, men eftersom jag hela tiden jobbade med mig själv började det gå åt rätt håll. Så här i efterhand ser jag att jag fick mycket ut av kursen, säger Seela Merenluoma.
Det har redan bestämts att Sibelius-lukios sömnkurs ska få en fortsättning nästa läsår, och utifrån den respons som samlats in har man då också tänkt tala om drömmar.
– De positiva erfarenheterna av kursen börjar sprida sig och många frågar om det finns plats på kursen. Det här passar väldigt bra här på ”Sibis”. Hit kommer många som håller på med musik och dans, och en del är nästan proffs. De har stor press på sig och måste fundera på hur de ska återhämta sig, hur de ska prioritera och hur de kan ta hand om sig själva. Även dessa teman lyfts fram: hur ska man leva med att hela tiden ha förväntningar på sig? Ibland är det okej att vila också, påminner Sibelius-lukios kurator Sanni Sihvola. Jami Laaksonen, som är expert på motion, var också med och ledde kursen.
Ett effektivt sätt att dela med sig av lärdomar om välbefinnande
– Under kursen får anställda inom studerandevården tala med 20 studerande på en gång. Budskapet når många studerande och dessutom utan tidsbokning. Mina kollegor håller ett eller två kurstillfällen vardera, men redan det ger dem krafter. Vår gemensamma tanke är att bättre välbefinnande inte handlar om teknik eller kunskap utan om en djupare förståelse, och framför allt att den studerande lär sig att vara där hen är, säger Katja Hyry.
Utifrån studieavsnittet har Hyry och hennes kolleger sammanställt verket Hyvinvointikurssin ohjaajan opas (guide för ledare av kurs om välbefinnande). Verket publicerades i anslutning till kvalitetsprojektet i biblioteket för öppna lärresurser, AOE, i början av året.
Studerande Anniina Erkkilä berättar att hon trivts på kursens lektioner och lärt sig om bland annat sambandet mellan stress och temperament, tidshantering och sig själv.
Frivilligarbetet som de studerande fick bekanta sig med under kursen gjorde också intryck.
– Det var nytt för mig och jag tyckte att det var väldigt trevligt. Jag vill frivilligarbeta igen i framtiden någon gång när det passar, berättar Anniina Erkkilä.
Projektet för kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning (4/2023–7/2025) stöder utvecklingen av studieavsnitt om välbefinnande i gymnasierna.
Kvaliteten på Helsingfors stads gymnasieutbildning utvecklas med stöd av gymnasieutbildningens kvalitets- och tillgänglighetsprojekt som finansieras av Utbildningsstyrelsen. Projektet genomförs tillsammans med personalen, de studerande och vårdnadshavarna vid stadens gymnasier.
Målet med projektet är att utveckla utbildningens kvalitet ur tre olika perspektiv: kvalitetssystemet och ledning genom information, pedagogisk utveckling samt studieförmåga och välbefinnande.