De viktigaste satsningarna i borgmästare Daniel Sazonovs budgetförslag riktas till den grundläggande utbildningen, barns och ungas läskunnighet, gemenskapen i grannskapen samt bättre möjligheter att få vård inom primärvården. Skatterna höjs inte.
Ett skolbibliotek i varje skola, tusen Helsingforsevenemang i stadsdelarna samt fler läkare och sjukskötare
I budgetförslaget ingår finansiering för att minska den kalkylerade gruppstorleken i förskoleundervisningen inom den grundläggande utbildningen, öka antalet lektioner i modersmål och stärka den behovsbaserade finansieringen under hela läsåret. Dessutom föreslås en satsning på skolbibliotek för att säkerställa att varje skola i Helsingfors åtminstone har ett referensbibliotek. Ytterligare medel anvisas också för tryckta läromedel samt för den grundläggande finansieringen inom fostrans- och utbildningssektorn.
– I nästa års budget satsar vi särskilt på barn och unga. Med mitt förslag vill jag se till att alla barn och unga får goda grundläggande färdigheter under sin skolgång. Vi fokuserar särskilt på att stärka läsfärdigheten. Som en ny helhet inleder vi arbetet med att stärka nätverket av skolbibliotek, säger Helsingfors borgmästare Daniel Sazonov.
För att främja stadskultur på grannskapsnivå föreslås ett nytt bidrag för grannskapsevenemang. Bidraget möjliggör tusen nya grannskapsevenemang under åren 2027 och 2028. Vid genomförandet utnyttjas delaktighetsfonden.
– Detta är en konkret åtgärd för att skapa fler evenemang som stärker gemenskapen i stadens grannskap. Jag hoppas att satsningen uppmuntrar Helsingforsborna att ordna nya aktiviteter och evenemang som för människor samman, vid sidan av de redan etablerade evenemangen i stadsdelarna, konstaterar borgmästare Sazonov.
Helsingfors har satt upp som mål att den som söker vård ska få vård inom 14 dygn. För att nå målet ökar staden antalet läkare och sjukskötare. I budgetförslaget för 2027 tillkommer 25 läkare och 13 sjukskötare. Dessa tillskott kommer utöver de 52 läkartjänster och 71 sjukskötartjänster som det redan tidigare beslutats om. Införandet av husläkarmodellen och modellen med självständiga yrkesutövare går också från beslutsfattande till konkret genomförande under 2027. Modellen med självständiga yrkesutövare testas i ett pilotprojekt med tio husläkare och tio egenvårdare som arbetar som egenföretagare.
För att hålla nere HRT:s biljettpriser föreslås ett ökat stöd till kollektivtrafiken, så att de planerade biljettprishöjningarna bli mindre än beräknat och att höjningar av biljetternas realpriser uteblir. Helsingfors använder 470 miljoner euro till kollektivtrafiken år 2027. Det är en jämförbar ökning på 14,7 procent från året innan.
Skattesatserna förblir oförändrade
Kommunalskatten är 5,3 procent år 2027. Invånarnas fastighetsskatter ligger kvar på den lägsta nivå som lagen tillåter. Den allmänna fastighetsskattesatsen för mark är 1,3 procent och för byggnader 0,93 procent. Fastighetsskattesatsen för stadigvarande bostäder är 0,41 procent, medan skattesatsen för andra bostadsbyggnader är 0,93 procent. Fastighetsskattesatsen för obebyggda byggplatser är 4,30 procent och för kraftverk 3,10 procent.
– I stadsstrategin har vi förbundit oss att avstå från höjningar av kommunalskatten och fastighetsskatterna. Det är viktigt att vi också värnar om invånarnas köpkraft. Stadens ekonomi ska skötas ansvarsfullt och hållbart så att vi kan fortsätta på samma linje även framöver, säger borgmästare Sazonov.
Borgmästarens budgetförslag i siffror
På den kommunala servicesidan stiger Helsingfors externa utgifter till 3,62 miljarder euro. I budgetförslaget uppskattas verksamhetsintäkterna uppgå till 1,4 miljarder euro och skatteintäkterna till cirka två miljarder euro. Statsandelarna beräknas uppgå till 510 miljoner euro. Stadens årsbidrag sjunker till 441 miljoner euro. Efter avskrivningar och nedskrivningar uppgår stadens resultat till 25 miljoner euro.
Borgmästarens budgetförslag har utarbetats i enlighet med stadsstrategins hållbarhetsprincip. Ökningen av verksamhetsutgifterna grundar sig på ökningen enligt prisindexet för den kommunala basservicen och befolkningstillväxten, minskad med ett produktivitetskrav på en procentenhet. Produktivitetskravet gäller inte kärnverksamheten inom fostrans- och utbildningssektorn eller kultur- och fritidssektorn.
Inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn följs principen om statlig finansiering. Det innebär att tjänsterna finansieras med de statliga medel som riktas till Helsingfors samt med sektorns egna intäkter.
Budgetförslaget fördelat på sektorer:
Fostrans- och utbildningssektorn: Utgifterna ökar med 4,4 procent till cirka 1,78 miljarder euro.
Stadsmiljösektorn: Sektorn består av flera olika bindande budgetposter. Sammanlagt ökar sektorns verksamhetsintäkter med 2,3 procent till 1,44 miljarder euro och verksamhetsutgifterna med 6,1 procent till 1,26 miljarder euro.
Kultur- och fritidssektorn: Verksamhetsbidragets underskott ökar med 5,0 procent till 312 miljoner euro jämfört med 2026.
Centralförvaltningen: Utgifterna ökar med 0,6 procent till 529 miljoner euro. Centralförvaltningen omfattar bland annat stadskansliets utgifter, kostnader för arbetslöshetsförmåner och upphandling av sysselsättningstjänster samt olika understöd, ersättningar och reserver.
Stadskansliet: Utgifterna minskar med 0,6 procent till 169 miljoner euro.
Sysselsättning: Anslagen för sysselsättning omfattar ordnandet av sysselsättningstjänster och stadens betalningsansvar för arbetslöshetsförmåner. Anslagen ökar med 5,4 procent till 252,6 miljoner euro.
Social-, hälsovårds- och räddningssektorn: Verksamhetsutgifterna ökar med 4,8 procent jämfört med året innan till cirka 3,45 miljarder euro. Den statliga finansieringen uppskattas uppgå till 3,185 miljarder euro och verksamhetsintäkterna till 289 miljoner euro.
När utgifterna redovisas per sektor har interna poster inte eliminerats. På grund av överföringar av uppgifter mellan sektorerna och förändringar i budgetmomenten är inte alla budgetposter direkt jämförbara med föregående år.
En exceptionellt kraftig ökning gäller kollektivtrafikens kostnader. I budgetförslaget har de olika budgetposterna för kollektivtrafiken slagits samman till en ny budgetpost. Utgifterna ökar med 63 miljoner euro, vilket motsvarar en jämförbar ökning på 14,7 procent jämfört med föregående år. Utgifterna för budgetposten kollektivtrafik uppgår till 470 miljoner euro.
Helsingfors investerar brett i service och infrastruktur
Helsingfors investeringsnivå förblir hög år 2027. Stadens direkta investeringar tillsammans med investeringar som det stadsägda bolaget Stadstrafik Ab gör i Helsingfors uppgår sammanlagt till 1 242 miljoner euro.
På grund av den höga investeringsnivån och det minskande årsbidraget visar kassaflödet från verksamheten och investeringarna ett underskott på 786 miljoner euro. Självfinansieringsgraden för investeringarna uppgår till 36 procent.
Betydande projekt inom husbyggnadsprogrammet är bland annat Busholmens idrottscenter, servicekvarteret i Kronbergsstranden, grundskolan, biblioteket och ungdomsgården i Sockenbacka samt hälso- och välfärdscentralen i Kvarnbäcken.
Även år 2027 görs betydande investeringar i kollektivtrafiken. Stora projekt under ekonomiplaneperioden är nybyggnaden av metrobron vid Tågvägen, den grundliga förbättringen av metrostationen vid Järnvägstorget, nybyggnaden av spårvagnsdepån i Kottby samt byggandet av Västspårvägarna.
Borgmästare Daniel Sazonov presenterade i dag den 19 oktober 2026 sitt budgetförslag för de politiska grupperna, vilket inleder stadens budgetförhandlingar. Helsingfors stad informerar om förhandlingsresultatet när förhandlingarna har avslutats, vid en tidpunkt som meddelas senare.
I november går budgetförslaget först till stadsstyrelsen och därefter vidare till stadsfullmäktige för behandling. På hel.fi/talousarvio kan man följa hur budgetprocessen framskrider. Borgmästarens presskonferens den 19 oktober 2026 från klockan 12 finns att se på Helsingforskanalen på www.helsinkikanava.fi.(Länk leder till extern tjänst) En inspelning med textning på finska, svenska och engelska publiceras också senare.