Samerna är den enda ursprungsbefolkningen inom Europeiska unionen. Deras historia sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden, även i Helsingforsregionen. Den samiska identiteten kommer till uttryck på många sätt i staden. Starka band till släkten, de samiska språken och den samiska kulturen förenar. Samtidigt väcker livet i staden frågor om identitet, om att bygga upp den och om att bevara sina egna rötter.
Utställningen Gemensam by, som öppnar den 6 november på Helsingfors stadsmuseum, berättar om samernas liv i dagens Helsingfors. Materialet i utställningen har producerats, valts och utställts av samer som bor i Helsingfors.
Till kuratorgruppen hör Aimo Aikio, Laura Feodoroff, Helmi Hagelin och Mari Gauriloff. Även utställningsplanerarna, arkitekten Eveliina Sarapää och grafiska designern Lotta Hagelin, är samer.
Utställningen har föregåtts av ett dokumentationsprojekt där samerna själva har bestämt vilket slags material som ska sparas i stadens gemensamma minne. I dokumentationen lyftes bland annat fram multilokalitet, behov av att överföra och upprätthålla språket och kulturen samt behov av att vara aktiv i samhället för att främja dessa frågor.
Utställningen behandlar även den stadssamiska identiteten, vardagen, högtiderna och samernas historia i Helsingforsregionen. Fotokonstnären Marja Helanders fotografier förmedlar den rika mångfalden i den samiska kulturen i Helsingfors.
– Samernas rätt att fatta beslut i frågor som rör dem är inskriven i Finlands grundlag, men inte ens det garanterar alltid att det sker. I detta projekt har samer haft ansvaret för innehållet och genomförandet. Museets roll har varit att stödja oss i detta arbete. Detta är ett banbrytande koncept inom museihistorien och vi hoppas att det sprids också i större utsträckning, säger Gauriloff.
– Främjandet av mångfald handlar inte bara om det innehåll som vi producerar, utan också om hur det produceras. Samarbetet med samerna hjälper oss att utveckla gemenskapsbaserade arbetssätt där gemenskapens egen röst, expertis och synpunkter tas med från början, fortsätter Elisa Sarpo, specialplanerare inom kulturtjänsterna.
Samisk nutidskonst på kulturcentret Caisa
På Kulturcentret Caisa öppnas den 30 oktober Kirsi M. Palttos och Jouni S. Laitis utställning Litnát, lahka – Lempeästi, lujasti, som behandlar universella erfarenheter såsom sorg, närhet, kärlek och utanförskap.
Konstnärerna, som bor i Enare och kommer från Utsjoki, har skapat installationer och skulpturer med utgångspunkt i duodji, det vill säga samiska hantverkstekniker och material. I sina verk kombinerar de bland annat utväxter, trä och horn med ull, textil, rostigt stål och andra industriella material.
Samisk kultur också på konsertscener
Konserten Giitu – Kiitos på Savoy-teatern den 6 november är samtidigt öppningskonserten för utställningen Gemensam by. Konsertens höjdpunkt blir uruppförandet av ett nytt verk, där Ulla Pirttijärvis jojktradition kombineras med det norska bandet Áššus och den Helsingforsbaserade Ilma Vocal Ensembles uttryck. Konserten arrangeras i samarbete mellan Savoy-teatern och Helsingfors stadsmuseum.
Samisk musik ingår också i Helsingfors stadsorkesters program. Klubben Kohtaamisia på Musikhuset får den 22 januari som gäst Ánnámáret, det vill säga Anna Näkkäläjärvi-Länsman, vars musik är en dialog mellan samisk jojktradition och nutida musikaliska uttryck. Klubbarna har fritt inträde.
Helheten ingår i Helsingfors kulturtjänsters vision om mångfald. Utgångspunkten är att olika Helsingforsbor kan utöver att se och uppleva kultur även själva påverka hur deras kultur, erfarenheter och historier berättas. Målet är att tillsammans skapa utrymme för gemenskapernas egen konst, kunskap och röster.