Den kreativa branschen har en stor inverkan på Helsingfors livskraft. Staden och aktörer inom branschen har tillsammans sökt sätt att utnyttja branschens potential. Nu överförs idéerna till praktiken.
Staden beställde en utredning om tillväxtpotentialen inom de kreativa branscherna för att lära sig att bättre förstå sin roll i utvecklingen av de kreativa branschernas tillväxt och livskraft. Utredningen publicerades tidigare under våren.
Vad säger aktörerna inom branschen om den nu?
Avates verksamhetsledare Matti Numminen säger att det var absolut nödvändigt att låta göra utredningen.
– Helsingfors har hittills saknat en antecknad näringsverksamhetsinriktad syn på de kreativa branscherna. Staden har nu möjlighet att skilja sig från andra städer med en hållbar strategi för de kreativa branscherna. Det är en bra utgångspunkt.
Avate, som Numminen leder, är manuskriptförfattares, skådespelares och filmregissörers gemensamma upphovsrättsorganisation.
Numminen påminner om att de kreativa branscherna koncentreras till huvudstadsregionen och i synnerhet Helsingfors. I staden finns utbildning inom branschen och många stannar i Helsingfors efter studierna. Även en stor del av produktionsbolagen finns i huvudstaden.
De kreativa branschernas potential skulle dock kunna utnyttjas i mycket större utsträckning än för närvarande förutom i Helsingfors även i hela landet. Numminen hänvisar till Näringslivets forskningsinstituts undersökning från förra året, enligt vilken ”Finland, jämfört med Sverige, är mycket dåligt på att investera i och utnyttja immateriella produktionsfaktorer”.
Filmproduktionsbolaget Tekeles grundare Miia Haavisto är av samma åsikt som Numminen. Hon säger att Helsingfors har en enorm potential att utnyttja de kreativa branscherna och vice versa.
– Jag bor i Helsingfors och har en mycket stark Helsingforsidentitet samt möjlighet att påverka var historierna äger rum. Jag vill att mitt företag är ett framgångsrikt företag med bas i Helsingfors, ett företag som skapar arbetsplatser och erbjuder underleverantörer inkomstmöjligheter.
Stadens kulturdirektör Mari Männistö säger att staden genuint vill hitta och ta rätt roll när det gäller att möjliggöra och stödja tillväxten inom de kreativa branscherna.
Staden beställde utredningen också för att lyssna på de visionära tänkarna och upphovspersonerna samt företagarna och de övriga aktörerna inom branschen i stället för att göra en skrivbordsundersökning. Staden ville få mer information av dem om hurdana konkreta saker som kunde främjas i staden.
Utredningen omfattade diskussioner och intervjuer med nästan hundra sakkunniga inom de kreativa branscherna.
– Arbetet hade ett starkt näringspolitiskt perspektiv, eftersom finansieringsmiljön inom kulturbranschen håller på att förändras kraftigt. Vi som stad vill säkerställa en fungerande kulturbransch även i fortsättningen, säger Männistö.
Verksamheten inom den kreativa branschen påverkar också mycket den lokala livskraften. Ett attraktivt kultur- och konstfält ökar exempelvis behovet av restaurang- och hotelltjänster, men även livskvaliteten hos Helsingforsbor. Kulturens inverkan på välfärd har bevisats genom forskning.
Utredningen om de kreativa branscherna gjorde upp en lång lista med förslag till åtgärder, från att erbjuda lokaler och finansiering till att ordna nya slags konkurrensutsättningar.
Exempelvis föreslår Numminen ett effektivt sätt att stödja aktörerna inom branschen.
– Produktionsincitamentet är viktigt för manusförfattare, skådespelare och regissörer. Vi önskar att det skulle riktas till lokala produktioner, så att människorna inom branschen skulle få sådant arbete inom Helsingfors ekonomiska region som motsvarar deras yrkesskicklighet.
Han berättar att kalkylerna har visat att finansiären genom att använda incitamentet i slutet får tillbaka ett belopp som är 1,4 gånger så stort som det ursprungliga finansieringsbeloppet.
Haavisto från Tekele säger att när man exempelvis bestämmer en händelseplats för en film, påverkas valet förutom av eventuella stöd och kostnader även av många andra faktorer.
En smidig myndighetsverksamhet gällande tillstånd är viktig i planeringen och produktionen av tv-serier och filmer.
Haavisto har märk att staden numera tydligt vill förenkla sin byråkrati.
– Jag har deltagit i möten med människor från stadens olika sektorer. Vi har tillsammans funderat på hur filmningsperioder kunde möjliggöras och hur staden kunde svara på våra frågor på ett ställe. Det har varit fint att se att det finns en sådan vilja.
Haavisto anser att det är mycket viktigt att hon har kontaktpersoner inom stadsorganisationen till vilka hon kan ringa och be om hjälp.
Händelseplatser och landskap är naturligtvis viktiga när man fattar beslut om produktioner. Det ska dock också utredas om det i området finns tomma lokaler som kan utnyttjas i filmningen. Och hur snabbt svarar myndigheterna på frågor och sköter ärenden?
Männistö berättar att – tack vare utredningen – incitamentsstödet till den audiovisuella branschen redan har tagits upp till diskussion i stadsfullmäktige.
Den nya stadsfullmäktige som valdes i vårens kommunalval fattar på hösten beslut om den nya stadsstrategin och den kommande budgeten. Männistö hoppas att dessa styr att ta hand om de kreativa branschernas potential.
– Men i vilket fall som helst kan vi och kommer vi att föra saker vidare. Vi håller exempelvis på att i samarbete rekrytera en projektledare till näringslivsavdelningen, och hen ska koncentrera sig på att främja tillväxten inom de kreativa branscherna.
Stadsorganisationen rekryterade redan tidigare tillsammans med stadsmiljösektorn en anställd som hjälper staden att öka sin förståelse om lokalbehoven inom konst och kultur samt aktörerna inom de kreativa branscherna att hitta lämpliga tillfälliga lokaler.
Männistö funderar också som ett exempel på att staden som en stor upphandlare av tjänster kunde utnyttja problemlösningsförmågan inom de kreativa branscherna och därigenom få innovativa lösningar till stadsorganisationen.
Numminen förklarar detta och säger att också företagsvärlden kan ha nytta av de kreativa branscherna. Även den färska utredningen talar om korspollination när olika kunskaper möts och berikas av andras perspektiv.
– Aktörerna inom kulturbranschen kan tänka kreativt. De har potential som man inte har förstått att utnyttja, säger Numminen.
Numminen anser att man kunde få nya och insiktsfulla åsikter av dem, exempelvis för planeringen av företagens varumärkesstrategier eller för att liva upp kommunikationen så ett den blir mer mångsidig och intressant.
Det händer redan mycket gott. Utöver förenklandet av stadens byråkrati, som Männistö nämnde, lyfter Numminen upp stadens mod vid byggandet av Ode samt det mindre pilotförsöket 90 Day Finn Digital Creative som exempel.
Programmet skräddarsyddes för internationella företagsledare, serieföretagare, investerare och innovatörer i samarbete med Helsinki Partners, som staden äger. Man ville visa besökarna Helsingfors fördelar som en plats för företag och som ett investeringsobjekt.
De som deltog i programmet fick lära sig om Helsingfors affärsekosystem och den finländska kulturen.
Specialplanerare Taina Seitsara från stadens näringslivsavdelning berättar att pilotförsöket har lett till minst två nya produktionsbolag i Helsingfors. De har också anställt sina första anställda.
Hon påpekar att man inom stadsorganisationen hela tiden måste fundera på vilken roll den kan ta i att möjliggöra saker.
– Vi kan göra allt mer tillsammans med aktörerna och företagen inom branschen samt söka nya sätt att utveckla ett ekosystem som betjänar stora grupper.
Utredningen om de kreativa branscherna är ett sätt att stödja detta. Seitsara är glad över den positiva responsen om utredningen. Det är dock inget under, eftersom alla som deltog i utarbetandet av utredningen gav sin egen tid och kompetens för den.
– Branschen är full av insiktsfulla, begåvade och innovativa människor som har skapat en egen karriär och internationella nätverk, säger Seitsara.
Hon märkte att branschen upplevde det viktigt att just vid denna tid få reda på vad som kan göras tillsammans i huvudstaden.
Text: Kirsi Riipinen