De politiska förhandlingarna om Helsingfors stads budget för 2023 börjar på veckoslutet

Beredningen av Helsingfors stads budget för 2023 övergår till budgetförhandlingen mellan de politiska partier som har representation i stadsstyrelsen. Under den första veckan i oktober, innan förhandlingarna inleds, har stadens ekonomi som helhet och de anslagsförslag som sektornämnderna har föreslagit presenterats vid remissdebatt för borgmästarkollegiet och fullmäktigegrupperna.

Förhandlingarna om Helsingfors stads budget för nästa år börjar under det kommande veckoslutet. I budgeten för 2023 fastställs den totala utgiftsnivån för driftsekonomin i enlighet med stadsstrategins ansvarsprincip. Den totala utgiftsnivån för driftsekonomin i budgeten för 2023 grundar sig på ändringen av prisindexet för basservicen som beskriver utvecklingen av befolkningstillväxten och kommunernas kostnadsnivå samt på produktivitetsmålet om -0,5 procent som fastställs i stadsstrategin. Stadens totala utgiftsnivå enligt ansvarsprincipen för budgeten ökar med cirka 81 miljoner och 3,9 procent jämfört med budgeten för 2022. Ramen för budgeten för 2023 som stadsstyrelsen fattade beslut om i juni har uppdaterats vad gäller bland annat prognosen för prisindexet för basservicen. Ändringen av prognosen har bland annat påverkats av kommunsektorns löneuppgörelser och inflationsprognoserna. Ökningen av prognosen för indexet höjer den totala utgiftsnivån enligt målet med 27,4 miljoner euro jämfört med ramen för 2023 som godkändes i juni.

Ekonomi- och planeringsavdelningen har granskat nämndernas budgetförslag i förhållande till den totala utgiftsnivån enligt ansvarsprincipen och de övriga målen för stadsstrategin. Nämndernas budgetförslag är 6,2 miljoner euro lägre än den totala utgiftsnivån enligt ansvarsprincipen.

Nämndernas budgetförslag för driftsekonomin visas i följande tabell.

Fostrans- och utbildningssektorn samt kultur- och fritidssektorn tilldelades i budgetförhandlingarna för 2022 ett separat anslag utanför sektorns budget för återhämtning från coronapandemin för åren 2022–2023. Ur anslaget till fostrans- och utbildningssektorn har 17 miljoner euro anvisats för åtgärdandet av kunskaps- och välfärdsunderskottet hos barn och unga. Detta belopp förblir i år huvudsakligen oanvänt och är tillgängligt inom sektorn 2023. Kultur- och fritidssektorn har tilldelats 8 miljoner euro för att stödja kultur- och evenemangsbranschen, åtgärda välfärdsunderskottet hos barn och unga, stödja de äldres psykiska välbefinnande och mobilitet samt stärka möjligheterna till friluftsliv och motion. Av beloppet förblir ungefär hälften tillgänglig för 2023.

Budgeten för social- och hälsovården och räddningsväsendet fastställs enligt finansiering från staten. På andra ställen i Finland övergår social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna till de nya självstyrda välfärdsområdenas organiseringsansvar. Helsingfors stad har också i fortsättningen organiseringsansvaret för social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna, men dessa tjänster finansieras av staten på motsvarande sätt som välfärdsområdenas tjänster.

Helsingfors fortsätter att göra avsevärda investeringar på trafikinfrastrukturen, på att möjliggöra bostadsproduktionen och på servicenätverket. På grund av de stora investeringarna kommer stadens lånebestånd euro/invånare att öka under fullmäktigeperioden, men stadens ekonomi står på en stabil grund och gör det möjligt att upprätthålla den växande stadens omfattande investeringsnivå.

Enligt tidsplanen behandlar stadsstyrelsen budgetförslaget vid sitt sammanträde den 30 oktober varifrån det framskrider till stadsfullmäktige den 16 november. Beslut om budgeten torde fattas vid stadsfullmäktiges sammanträde den 23 november.

Foto: Kimmo Brandt