Den snart hundraåriga Georgsgatans simhall har erbjudit en plats att koppla av mitt i brådskan under flera generationer. De som inte har besökt hallen har hört talas om den.
Georgsgatans simhalls historia omfattar traditionen med nakenhet, presidentbesök och många andra berättelser. Här har vi sammanställt simhallens faser och milstolpar under dess resa till nutiden.
Arkitektur
Väinö Vähäkallio ritade Georgsgatans simhall som blev klar 1928 och är Finlands första och äldsta offentliga simhall. Byggnaden representerar 1920-talets nyklassicism, det vill säga den första stilriktningen inom arkitekturen som rådde i det självständiga Finland. Samma stil syns till exempel i riksdagshuset som stod färdigbyggt 1931.
Vähäkallio hämtade inspiration från Centralbadet i Stockholm samt från centraleuropeiska och antika badhus. De grundande medlemmarna i Uimahalli Oy, som stod bakom byggandet, höll nära kontakt med Centralbadets direktör via brev under byggandet.
Även om simhallen genomgått strukturella förändringar under årtiondena, har i synnerhet fasaden och bassänglokalerna bevarats i stort sett oförändrade. När du besöker Georgsgatan kliver du in i en annan tid där antiken, 1900-talet och nutiden smälter samman till en fantastisk helhet.
Traditionen med nakenhet
På Georgsgatan har man badat och tvättat sig naken sedan hallen öppnade. Det exakta ursprunget till nakenhetstraditionen är svårt att bekräfta, men gamla tidningsurklipp motiverade praxis med hygieniska skäl. Finländarna har kulturhistoriskt förhållit sig naturligt till nakenhet i samband med tvättning, vilket bidrog till beslutet att förbjuda användning av badkläder.
Det var först 2001 som det blev tillåtet att använda baddräkter för simning. År 2022 uppskattades att cirka hälften av kunderna simmar nakna. Traditionen kommer inte att förbjudas, eftersom den är en viktig del av hallens identitet.
Presidenter och legender
Enligt legenden brukade marskalk Mannerheim besöka Georgsgatans simhall på onsdagar klockan 16. På andra våningen ligger Marski-sviten, där Mannerheim kanske mer sannolikt badade bastu än tillbringade annan tid, eftersom man under renoveringen 2022–2025 hittade kakelplattor från en bastu i rummets konstruktioner. Man misstänker att rummet fick sitt namn efter Mannerheim först efter hans död, men det är inte säkert.
Det berättas också att republikens femte president Risto Ryti blev gripen på Georgsgatan. Enligt Helsingin Sanomat hämtades presidenten från simhallen för att ställas inför krigsrätt, men polisen lät honom gå hem ännu en gång för att äta och byta kläder. Ryti hade också sin egen loge i simhallen.
Sportscenen
Den 25 meter långa stora bassängen i Georgsgatans simhall var lämplig för tävlingssimning och var en av de största orsakerna till att hallen byggdes. Den mest betydande idrottsprestationen ägde rum första maj 1931, då Toivo Reingoldt simmade världsrekordet på 500 meter bröstsim. Han var den förste finländare som satte världsrekord i sin sport.
Tidslinje
-
1926 – Hallprojektet inleds
Bankdirektören och idrottspåverkaren Toivo Aro driver ett projekt med målet att främja finländarnas simfärdighet och tävlingsidrott. Den ursprungliga planen var att bygga en biograf på tomten, men Aro fick sin vilja igenom.
Uimahalli Oy grundas i slutet av året. Till direktionen väljs bland annat Toivo Aro, arkitekt Väinö Vähäkallio och entreprenör Jalo N. Syvähuoko. -
1927 – Byggarbetet börjar, fördröjs på grund av brand
Balders trähus rivs. Byggarbetet börjar i början av året, men i augusti utbryter en brand som förstör taket på tennishallen som höll på att byggas. Byggnadsarbetet fördröjs.
-
1928 – Simhallen öppnar
Georgsgatans simhall öppnas den 4 juni 1928, på Toivo Aros namnsdag. Hallen med sex våningar inrymmer under de första åren bland annat två bassänger, hopplattform, restaurangen UI-MA-RA, dansinstitut, tennishall, frisörsalong och salongen Horus med fysikaliska behandlingar. Restaurangen har också en egen saxofonorkester.
-
1930-talet – Nödåren
Nödåren sätter de extra tjänsterna på prov. Salongen Horus stänger, damernas duschrum byggs ut. Förbudslagen inverkar negativt på restaurangverksamheten.
-
1939–1945 – Krigstiden
Hallen används främst av kvinnor och barn. Bastubaden är viktiga när hushållen inte har varmvatten. Under vinterkriget verkar en arbetsgrupp för fall av giftgas i byggnaden.
Restaurangen stänger 1943. -
1954 – Finlands riksidrottsförbund blir ägare
Uimahalli Oy kan inte svara för ekonomin, fastigheten säljs till Finlands riksidrottsförbund (FGIF).
-
1967 – Helsingfors stad köper hallen
Tjänsterna blir enklare, men simhallsverksamheten fortsätter.
-
1989 – Brand i tennishallen
Branden orsakar omfattande reparationer av tennishallen och takkonstruktionerna.
-
1998–2001 – Omfattande renovering
Byggnaden återställs till sitt ursprungliga utseende. Ångbastu och byggs också till.
-
2001 – Badkläder tillåts
-
2003–2023 – Cafe Yrjö
Kafé-restaurangen Café Yrjö inleder sin verksamhet på simhallens andra våning. Under årens lopp blir Café Yrjö en väsentlig del av simhallens serviceutbud. Personalens vänliga service och bordsserveringen vid vilohytterna får mycket beröm. Dessutom blir mjödet, som tillverkas med Café Yrjös eget hemliga recept, rentav en klassikerprodukt.
Cafe Yrjö är verksam i simhallen i över 20 år fram till renoveringen som inleds 2024, varvid företagaren bakom kaféet går i pension.
-
2024 – Renovering inleds
En omfattande renovering inleds med målet att bevara det historiska utseendet och förbättra funktionen.
-
2025 – Byggnaden får skyddsbeteckningen sr-1
Skyddsbeteckningen innebär att byggnaden är av särskilt stort arkitektoniskt, historiskt eller stadsbildsmässigt värde och får inte rivas eller ändras.
-
2026 – Simbassängen öppnar efter renoveringen
Den renoverade simhallen öppnar i februari. Vid renoveringen har staden förbättrat tillgängligheten, uppdaterat hustekniken och gjort hallen miljövänligare. De mest synliga förbättringarna är badvaktens övervakningsrum och kassans lobby.
-
2028 – Georgsgatans simhall fyller 100 år.
Bilder genom historien
Källor:
Byggnadshistorisk rapport, Arkitektkontoret Ark-byroo Oy, 21 oktober 2021
Byggnadshistorisk undersökning och inventering, Hilkka Högström, 8 augusti 1997
Mens sana in corpore sano: Rum, tid och nakenhet i Yrjönkatu simhall, magisteruppsats i konsthistoria, Hanna Hannus, 2014
Helsingin Sanomats arkiv
Helsingfors stadsmuseum