Fyra företag testade åtgärder för att förebygga nedskräpning av plast och bekämpning av plastskräp i havet. Clewat Oy testade ett nytt skräpuppsamlingsfartyg som kan användas för att effektivt samla upp makro- och mikroplast ur havet. Innogreen testade förmågan för en växtvägg att filtrera plast som sprids med dagvatten. Biosatama Oy utredde hur mycket plastskräp som sprids till havet med kryssningsfartygens matavfall. Bloft Design Lab konstruerade en 3D-skrivare som kan användas för att tillverka SUP-brädor av plast som samlas ur havet. Experimenten genomfördes under år 2020 på Helsingfors kust- och havsområden.
Helsingfors strävar till att vara en av de ledande städerna i världen vid övergång till hållbar framtid. Helsingfors mål är till exempel att vara koldioxidneutralt senast år 2035. Helsingfors har tillsammans med Finlands tredje största stad, Åbo, samordnat verksamhet för skyddet av Östersjöns i över tio år genom Östersjöutmaningens partnerskapsnätverk, som städerna grundat tillsammans. Helsingfors vill fungera som testbädd när man söker nya, hållbara och innovativa lösningar. Därför genomförde staden denna sommar Östersjöutmaningens snabba experiment med avsikten att finna innovativa lösningar på problemet med plastskräp i haven.
Plastskräp i haven är ett världsomfattande problem som berör alla vattendrag. Till exempel i Stilla havet finns en enorm sopkoncentration som breder ut sig på ett område tre gånger större än Frankrikes yta.
Plastskräp är också ett problem i Östersjön. I Östersjöns tillrinningsområde bor omkring 90 miljoner människor och Östersjön är ett av de mest trafikerade havsområdena i världen. Helsingfors är Europas livligast trafikerade passagerarhamn som förutom den reguljära passagerartrafiken årligen besöks av cirka 300 internationella kryssningsfartyg. I Östersjön hamnar plasten bland annat via åar, dagvatten och med vinden samt sådana fall att fartyg dumpar avfall i havet. I havet är plasten farlig för både människor och miljön. Plast sönderfaller långsamt. Den finfördelas till mikroplast som upptas i fiskarnas och fåglarnas matsmältningsorgan och når via näringsnätet till slut även människan. Mikroplast är i sig själv en fara för miljön men mikrolastpartiklarna kan dessutom innehålla andra skadliga ämnen.
I Helsingfors bekämpas nedskräpningen av Östersjön bland annat med hjälp av underhåll, olika koordinerade åtgärder och strandtalkon. Till exempel affärsverket byggtjänsten Stara, som ansvarar för renhållningen av Helsingfors havsområden och skärgården, samlade förra året 80 kubikmeter skräp från havsområdet utanför Helsingfors.
”Även om man redan i nuläget gör mycket i Helsingfors för att skydda Östersjön, är det inte tillräckligt. Det behövs helt nya lösningar parallellt med de gamla fungerande lösningarna. Genom att finansiera snabba experiment kan med en liten insats snabbt få reda på hur innovationerna fungerar och om det lönar sig att utvidga användningen av dem. Vi drar alltså alla nytta av att Helsingfors fungerar som en testbädd där till exempel startupföretag och andra företag och aktörer kan testa sina miljöskyddande innovationer i verkligheten,” säger biträdande borgmästare Anni Sinnemäki.
Lokala experiment får kopieras
Till de snabba experimenten för Östersjöutmaningen på våren valdes fyra startupföretag för att testa lösningar och tjänster för att förebygga och minska nedskräpning av plast och samla upp plastskräp som redan hamnat i havet.
”Experimenten genomfördes lokalt på Helsingfors land- och havsområden. De använda metoderna kan reproduceras och användas på andra håll i Finland och i större omfattning i Östersjön och världshaven. Plastskräpets egenskaper är sådana att samma metoder även kan fungera globalt. På havsstränder och i havsmiljöer i hela världen finns till exempel plastpåsar (PE) och plastflaskor (PET) och fragment och mikroplaster av dessa, som uppkommer då de faller sönder. Dessa plastprodukter kan finnas kvar i havsmiljöerna i hundratals år och orsaka många typer av ekologiska och ekonomiska skador,” säger specialforskare Sanna Suikkanen på Finlands miljöcentral.
Clewat Oy har utvecklat en farkost som samlar upp skräp. Farkosten färdades i havsområden där renhållningen är utmanande med nuvarande metoder: Fiskehamnen, Gammelstadsviken och Tölöviken. Företaget har utvecklat en funktion för uppsamling av skräp som bygger på att man utnyttja vattenströmningar och tack vare den kan farkosten samla upp plastfragment vars storlek är till och med så små som en halv millimeter. Mängden insamlat skräp var på alla områden klart större under sommaren än i oktober. Själva skräpet skilde sig också, på sommaren förekom mer förpackningsmaterial relaterat till mat och dryck. Dessutom samlades byggnadsmaterial in från havet. På basen av experimentet gjordes ett antal betydande ändringar av farkosten som förbättrar farkosten förmåga att samla skräp.
Dagvatten från hårda ytor som vägar och gator för med sig mikroplast och andra föroreningar till Östersjön. Vägtrafiken är den mest betydande källan för mikroplast i Finland och många andra länder. För att motverka detta miljöhot har Innogreen utvecklat en prototyp för en ny lösning som bygger på att dagvatten från vägtrafiken filtrerades av en grön vägg. Denna nya metod testades i under verkliga förhållanden vid Rutiån i Kånala där dagvatten från Ring I leddes till växtväggen. Experimentet visade att växtväggsmodulen fördröjer dagvatten och avsevärt minskar mängden olika mikroplaster i vattnet. Dessutom kan växtväggen öka grönskan och trivseln i utmanande miljöer. I fortsättningen kommer man bland annat att undersöka hur man kan utveckla filtreringsmaterialets livscykel.
Plastskräp skapar nya användningsmöjligheter och affärsverksamhet
Den internationella kryssningsfartygen som besöker Helsingfors har möjlighet att lämna sitt matavfall i Helsingfors hamn, men en del av fartygen släpper ändå matavfall i havet på internationellt vatten. Inom den reguljära passagerartrafiken hanteras matavfallet däremot hållbart som en del av avfallshanteringen, varvid avfallet inte hamnar i havet. Matavfallet är ett miljöproblem också därför att det innehåller plast. Biosatama Oy utredde att fartygens matavfall innehåller 0,2 kg makroplast för varje ton matavfall. Om denna mängd ställs i relation till den internationella kryssningstrafik som anländer till Helsingfors under ett normalt år, uppskattar man att 2,3–5,3 ton plast hamnar i havet per år med de internationella kryssningsfartygens matavfall. Biosatama Oy utvecklar en ny metod för att producera koldioxidneutral energi av matavfall och övrigt bioavfall från kryssningsfartygen, varvid även plasten kan återvinnas.
Behovet att producera ny plast skulle kunna minskas med hjälp av återvinning av plastskräp som samlats från havet, men det förutsätter fungerande lösningar. Bloft Design Lab byggde en ny typ av skalbar 3D-storskrivare under de snabba försöken. Den kan användas för att tillverka SUP-brädor av plastskräp. Under experimentet samlades plastskräp från stränderna i Helsingfors genom talkoarbete. I experiment undersökte man hur användbart det insamlade plastskräpet är i jämförelse med ny plast och utländsk avfallsplats. Resultatet visade att plastskräpet som samlades från stränderna i Helsingfors kan användas som råmaterial vid tillverkningen av SUP-brädor.
Länk till Östersjöutmaningen(Länk leder till extern tjänst)
Foto: Helsingfors stad