De svenska gymnasierna i Helsingfors har gjort utvecklingsarbete i S2-läroämnet (svenska som andra språk). Man har skapat en prepkurs inför studentskrivningarna, men samtidigt åstadkommit praktiska lösningar i vardagen.
– Vi har jobbat med synliggörandet och har skapat en samsyn om hur vi inom staden kan jobba åt samma håll. Nu finns ett bollplank och hjulet behöver inte uppfinnas på nytt varje gång, säger Ilse Fabritius, lärare på Tölö gymnasium.
Fabritius och kollegan från Gymnasiet Lärkan Jacob Töringe berättade om utvecklingsarbetet på gymnasiernas utvecklingsnätverk Luke och dess seminarium på Hagnäskajens ämbetshus torsdagen 10.4.2025.
Modeller för bedömning och uppgifternas differentiering
Arbetet har utförts som en del av Helsingfors stads Gymnasieutbildningens kvalitets- och tillgänglighetsprojekt som finansieras av Utbildningsstyrelsen.
– Projektet har gett oss förutsättningar att jobba med det här. Det har gett tid att jobba med bedömning eller att skapa differentierande uppgifter. Något som tidigare tyvärr lätt blivit bortprioriterat, säger Jacob Töringe.
Han nämner den digitala inlärningsplattformen Google Classroom som ett bra verktyg för diskret differentiering.
Ett viktigt resultat har varit att en S2-studerande går gymnasiet genom med samma lärare i ämnet.
Studerandemängden liten, men växer
Fabritius och Töringe tog itu med uppdraget å arbetets vägnar.
Under processen har de fört diskussion med studentexamensnämnden genom regelbundna möten och fått ta del av erfarenheter från Österbotten, där andelen S2-studerande exempelvis vid Kristinestads gymnasium är något större.
I hela Svenskfinland skrevs S2-provet av 15 studerande våren 2024, en siffra som vuxit redan i några år.
– Våra skolor i Helsingfors är på finlandssvenska mått stora, men samplet är litet. Två S2-studerande kan ha ganska olika förutsättningar, precis som i vilket annat ämne som helst. Men ifall vi har något som fungerat med två studerande under ett läsår kan det vara att samma inte funkar nästa år med två helt andra studerande. Men vi har medvetet jobbat mot att det lyckas, säger Fabritius.
Lärarna vill motarbeta stigmatisering
Lärarna ser gärna att fler studerande med rätt att läsa S2-läroämnet hittar fram till undervisningen. Samtidigt vill man dra ner på ett stigma som i någon mån omringar läroämnet.
– Något som kom från Jan Hellgren i studentexamensnämnden är att använda samma material för hela gruppen bestående av både S1- och S2-studerande. Det är också tidseffektivt för läraren. Vi jobbar parallellt, slår upp svåra ord, läraren läser upp så alla hinner med – och dessa metoder gynnar både S1- och S2-studerande, konstaterar Ilse Fabritius.
För att nå fram till potentiella S2-studerande går det enligt lärarna att använda till exempel frågeformuläret för mottagande av studieplats eller observationer på de första modersmålskurserna.
Utgående från studentprovet har det nu utformats ett prepkursmaterial bestående av studietips, modellsvar och en bingobricka om svenskan i vardagen.
– Det är lika värdefullt som S1 (svenska som modersmål) och ger samma poäng då man söker studieplats, påminner Jacob Töringe.
Under maj 2025 kommer resultaten från Gymnasieutbildningens kvalitets- och tillgänglighetsprojektet att publiceras. Utvecklingsförsöken i skolorna har berört olika teman, exempelvis kompanjonlärarskap samt studerandes välbefinnande och delaktighet.
Materialet från de svenska gymnasierna utkommer både i en särskild svenskspråkig publikation och i en allmän tvåspråkig publikation där även de finska gymnasiernas i Helsingfors stads utvecklingsförsök ingår.
Publikationerna släpps på plattformen aoe.fi, som är ett elektroniskt bibliotek för öppna läromaterial.