Symtomen orsakade av den psykiska hälsan har ökat hos unga i Helsingfors med många mätare mätt. Till exempel har upplevelser av ångest, ADHD-diagnoser eller antalet unga som fått rehabiliterande psykoterapi blivit vanligare under det senaste årtiondet.
Motsvarande utveckling har observerats inte bara på andra håll i Finland utan också runt om i världen. Helsingfors stads färska forskningsöversikt fokuserar särskilt på att granska samhälleliga faktorer bakom förändringen på basis av forskningslitteraturen.
Vilka faktorer förklarar varför den psykiska ohälsan blir vanligare hos unga?
Ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv är ungdomen en tid då man bildar en uppfattning om sig själv. Dagens ungdomar bildar denna uppfattning under mycket annorlunda förhållanden än tidigare generationer. Enligt undersökningar har de ökade valmöjligheterna, förändringarna i utbildningsstrukturerna, användningen av sociala medier och rådande pedagogiska praxis ökat trycket och osäkerheten hos unga. Dessa syns i sin tur i att psykiska symtom, såsom ångest, har blivit vanligare. I synnerhet flickor känner trycket starkare än pojkar, vilket kan förklara att skillnaderna mellan könen ökat i psykisk ohälsa under de senaste åren.
Samtidigt har de ungas tro på framtiden och tillfredsställelsen med livet försämrats i och med vissa globala megatrender – klimatförändringen, den försämrade sociala sammanhållningen eller osäkerheten kring sysselsättning. Även detta bidrar till att problemen med den psykiska hälsan blir vanligare.
Ökad medvetenhet ökar risken för övertolkningar
Det har blivit vanligare att tala om psykisk hälsa, vilket har en koppling till psykologiseringen av samhället, dvs. situationer och förändringar i vardagen bestäms utifrån psykologiska perspektiv och begrepp. Då medvetenheten ökar identifierar alla åldersgrupper bättre sina symtom. De unga kan dock vara särskilt känsliga för denna psykologisering på grund av den utvecklingsfas deras identitet befinner sig i, men också på grund av att de är mer utsatta för påverkan och socialt tryck från sin kamratgrupp eller från de sociala medierna.
Även forskningslitteraturen lyfter fram risken för övertolkningar, alltså att sinnestillstånd som hör till det normala livet kan tolkas som krävande eller svåra symtom. Dessa tolkningar kan formas till cirkel där individen börjar undvika situationer som hör till normal vardag vilket i sin tur ytterligare försämrar välbefinnandet.
Hur borde förebyggande åtgärder inriktas för att rätta till situationen?
I artikeln lyfter man fram metoder för att värna om de ungas psykiska hälsa som nämns i forskningslitteraturen. Särskilt många metoder som fokuserar på individen har identifierats. På grund av samhället förändrade förhållanden är frågeställningen i forskningen allt oftare om man i åtgärderna borde fästa mer uppmärksamhet vid samhällets strukturer i stället för vid individen. Då har också staden och dess tjänster en viktig betydelse när det gäller att värna om den psykiska hälsan. Forskarna rekommenderar dessutom att man redan i planeringen av åtgärderna hör de unga och stärker deras delaktighet när de är föremål för en åtgärd.
Hjälp för de ungas psykiska välbefinnande
Helsingfors stad och andra aktörer erbjuder många slags hjälp när det gäller problem med den psykiska hälsan hos unga. På stadens webbplats hittar du information om hur du kan bedöma din hälsa, vilka åtgärder du kan vidta för att må bättre och hur du vid behov söker hjälp av en yrkesutbildad person.
