Genomgången vid halvtid genomfördes i samarbete med de konst- och kulturprofessionella som utarbetade visionen, aktörer inom branschen och stadens personal. För visionens slutskede som nu har inletts rekommenderas ett tydligare fokus på utvalda tyngdpunkter och fler konkreta åtgärder.
– Visionen “Konsten och kulturen i Helsingfors 2030” är en inspirerande lägesbedömning framtagen av en mångprofessionell expertgrupp om en hurudan konst- och kulturstad Helsingfors borde vara. Jag är oerhört tacksam över att vi tillsammans med en bred och visionär grupp hade möjlighet att granska hur visionen hittills har förverkligats. Att vi i det här skedet kontrollerade i vilken riktning vi går gjorde att vi nu kan trappa upp takten på vårt arbete och förverkliga visionen, säger kulturdirektör Mari Männistö.
Konsten och kulturen syns tydligare i stadens strategi
Enligt halvtidsöversynen har visionen stärkt konstens och kulturens ställning både i Helsingfors och inom stadens organisation. Deras betydelse för invånarnas välbefinnande och stadens utveckling identifieras nu bredare än tidigare.
Det här syns också i Helsingfors stadsstrategi för åren 2025–2029, där konst, kultur och kreativa branscher ses som en del av lösningarna inom flera områden inom politiken. De lyfts fram bland annat i utvecklingen av stadsdelarna, arbetet för ökad livskraft och tillväxt samt i en attraktiv stadsutveckling.
Visionens grundtanke är fortsatt aktuell: i Helsingfors är konst och kultur avgörande för ett gott liv och stadens utveckling.
Kulturens fadderbarn blir permanent och stödet till konsten har ökat
Många av visionens centrala initiativ har omsatts i praktiken. Ett av de mest synliga exemplen är verksamheten Kulturens fadderbarn som ger barn möjlighet att bekanta sig med konst och kultur redan före skolåldern.
Verksamheten blir en permanent, stadskoordinerad tjänst från och med 2027. Kulturens fadderbarn har genomförts i samarbete med konst- och kulturaktörer och med stöd av Jane och Aatos Erkkos stiftelse sedan 2020. Fram till slutet av 2025 hade över 16 000 barn registrerats i programmet.
Enbart år 2025 ordnade de konst- och kulturorganisationer som fungerade inom ramen för programmet sammanlagt omkring 1 000 evenemang med 23 500 platser för kulturens fadderbarn och deras närstående.
Stadens understöd till konst- och kultursektorn har också ökat betydligt under början av visionsperioden 2020–2025. Även anslagen för stadens egna kulturtjänster har stärkts.
Ett av visionens mål var att anslagen för konst- och kulturverksamhet och understöd skulle öka minst i takt med befolkningstillväxten och kostnadsökningen i Helsingfors. Understöden till konst och kultur, inklusive de så kallade institutionsunderstöden, ökade med 12 procent under åren 2020–2026, vilket överträffade målsättningen.
Helsingfors har dessutom ökat resurserna för utvecklingen av den grundläggande konstundervisningen, hobbyverksamheten för barn och unga samt kulturtjänster för äldre.
De regionala kulturhusen stärker kulturlivet i stadsdelarna
Arbetet med att stärka kulturlivet i stadsdelarna har också framskridit.
För Gamlasgården, Malms kulturhus, Stoa och Nordhuset har en gemensam vision tagits fram med målet att utveckla kulturhusen till ännu mer öppna, tillgängliga och betydelsefulla mötesplatser i sina områden.
Vid kulturhusen har nya samhällsproducenter inlett sitt arbete. De fokuserar särskilt på dialogen med invånarna och områdets olika samarbetspartner.
Dessutom har arkitekttävlingen för utbyggnaden och grundrenoveringen av Stoa, som är en central del av den omfattande utvecklingen av Östra centrum, kommit i gång.
Rekommendationer för den återstående visionsperioden
Den första halvan av visionen Konsten och kulturen i Helsingfors 2030 har präglats av pandemin, geopolitiska spänningar, stigande kostnader och nedskärningar i den offentliga ekonomin.
Enligt halvtidsöversynen framhäver osäkra tider ytterligare betydelsen av konst och kultur för att stärka delaktighet och gemenskap samt för att möta samhällsförändringar.
Förändringarna i omvärlden påverkar också vilka prioriteringar som rekommenderas för visionens slutskede. Halvtidsöversynen uppmuntrar staden till modiga vägval och målmedvetet genomförande.
I det fortsatta arbetet rekommenderas särskilt att fokus läggs på:
- att stärka ungas delaktighet och förebygga segregation
- att lösa utrymmesfrågor inom konst- och kultursektorn
- att bättre identifiera och synliggöra invånardriven kultur
- att stärka dialogen med konst- och kulturaktörer
- en långsiktig och förutsägbar kulturpolitik och finansiering
- att främja tillväxten inom de kreativa branscherna
- att utveckla kommunikationen
Tyngdpunkterna och rekommendationerna i halvtidsöversynen påverkar redan nu, och kommer även framöver att påverka, hur Helsingfors stads kulturtjänster genomför stadsstrategin och planerar verksamheten för de kommande åren tillsammans med konst- och kulturaktörer och andra aktörer som påverkar förutsättningarna för konst och kultur.
Halvtidsöversynen av visionen Konsten och kulturen i Helsingfors 2030 kan läsas i sin helhet på stadens webbplats på finska här.