"Senast coronatiden lyfte fram det närståendevårdarnas ökade stödbehov. Vi fick mycket respons från kunder, i form av samtal och meddelanden, av vilka det framgick att de har en verkligen hög belastning. Vi förstod att närståendevårdarna behöver mycket intensivare och mer individuellt stöd än vad vi har tillhandahållit tidigare", berättar projektchef Mari Helin.
Även samarbetet med organisationer har förtydligats. Staden kommer i fortsättningen att fokusera mer på att tillhandahålla individuellt stöd och förberedande utbildningar för närståendevårdarna.
Vi hat förskjutit tyngdpunkten i tjänsterna för att ta bort överlappande arbete med organisationer. Organisationerna gör ett fantastiskt arbete och via dem kan kunderna delta till exempel i olika slags kamratstödsgrupper. Vi har avgränsat vår verksamhet till mer individuellt stöd, preciserar Helin.
Att anpassa sig till situationen med närståendevård tar tid och kräver stöd – socialhandledaren hjälper
Situationen med närståendevård ändrar dynamiken i familjen och parförhållandet. Situationen är ny och plötsligt har närståendevårdaren många nya ansvarsområden och saker som behöver utredas. Stödbehovet ökar.
När närståendevården inleds skrivs för varje ny närståendevårdsfamilj automatiskt en remiss till ett möte med en socialhandledare.
"Vi kontaktar kunderna och bokar mötet. På så sätt får vi direkt kontakt med närståendevårdsfamiljerna och de vet vem de kan kontakta om behov uppstår. Under mötet går vi igenom familjens situation som helhet och ger information om bland annat närståendevårdarens ledigheter, förberedande utbildningar och olika typer av tjänster som kan köpas hem," säger socialhandledare Ulla Säkkinen.
"Vi lär känna varandra, så att säga. Vi frågar också regelbundet hur det går i familjerna", fortsätter Säkkinen.
Förutom att närståendevårdsfamiljen befinner sig i en ny situation kan det också finnas krisfaktorer i vardagen som är tecken på framtida problem och som man bör ta tag i tidigt. Sådana är till exempel försämrad funktionsförmåga hos att närståendevårdaren eller den vårdbehövande eller problem med psykisk ohälsa eller rusmedel. Man måste också komma ihåg att ta hand om sin ork.
"För att orka ta hand om sin närstående, måste man komma ihåg att ta hand om sig själv. Tillräckligt stöd tillräckligt tidigt ger verktygen som behövs för att ordna en trygg och välfungerande vardag och stärka livskvaliteten. Ibland kan stödet också vara mycket kortvarigt", säger socialhandledare Lahja Lahtinen.
Bra resultat från förnyelsen – den gemensamma utvecklingen fortsätter
"Närståendevårdarna har gett positiv respons på att vi i stället för att dela ut broschyrer koncentrerar oss på just deras situation. Nu deltar också allt fler närståendevårdsfamiljer i de förberedande utbildningarna, vilket är väldigt fint", säger Lahtinen.
"Allt som allt har vi fått fantastiskt bra respons på förnyelsen", gläder sig trion.
Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta systematiskt även under det innevarande året. Förnyelsen kommer dessutom att granskas i ett lärdomsprov.
Hur förnyades stödet till närståendevårdarna?
- I fortsättningen får alla nya närståendevårdsfamiljer en remiss till en socialhandledare. Situationen i familjerna gås igenom individuellt och familjerna har en direkt kontaktperson som de kan kontakta för mer information om tjänsterna.
- Vi strävar efter att tillhandahålla stöd tidigt och specifikt enligt kundernas behov. Vi frågar kunderna regelbundet hur det går för dem.
- Vi har förtydligat samarbetet med organisationerna. I fortsättningen kommer staden att erbjuda mer individuellt stöd och förberedande utbildningar. Via organisationer kan familjerna delta i bland annat olika typer av kamratstödsverksamhet.
Närståendevårdens verksamhetscenter betjänar områdesvis runt om i Helsingfors. Tjänsten är kostnadsfri för kunderna. Mer information fås av socialhandledarna vid närståendevårdens verksamhetscenter.
Text Hanna Hänninen