Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla offentliggjorde sina gemensamma målsättningar för regeringsprogrammet idag den 22 november 2022.
Blicken på den offentliga sektorns, den offentliga ekonomins och hela Finlands framtid
Nästa regeringsperiod inleds i en utmanande situation med tanke på den offentliga ekonomin. Den ekonomiska verksamhetsmiljön är svår och utsikterna osäkra. Också välfärdsområdesreformen som genomförs i början av 2023 kommer att påverka regeringsperioden för sin del.
”Under de senaste fem åren kom mer än 90 procent av ökningen av den statliga inkomstskatten från huvudstadsregionen. När välfärdsområdena inleder sin verksamhet blir städernas ekonomiska spelrum emellertid samtidigt mindre. Städerna borde ändå kunna sköta sin roll som lokomotiv för landets utveckling bättre än tidigare. Denna ekvation är omöjlig för både städerna och hela den offentliga ekonomin", konstaterar Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen.
"Under årens lopp har städernas investeringsförmåga och livskraft försämrats genom många åtgärder. Huvudstadsregionen kan inte fungera som garant för hela landets välfärd utan att staten för sin del satsar på de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna för och konkurrenskraften hos den med tanke på samhällsekonomin viktigaste stadsregionen samt identifierar och erkänner dess betydelse”, fortsätter Esbos stadsdirektör Jukka Mäkelä.
Den nya regeringen förväntas vidta åtgärder som stärker huvudstadsregionens hållbara tillväxt och investeringsförmåga och därigenom hela samhällsekonomin samt förbättrar framtidsutsikterna för hela landet. Städerna kan inte ensam ansvara för finansieringen av tillväxten. Som konkreta metoder föreslår städerna bland annat att städernas skatteunderlag stärks, systemet för statsandelar förnyas och modellen för finansieringen av social-, hälso- och sjukvården utvecklas. Finansieringssystemen ska bättre beakta städernas särskilda behov.
Konkurrenskraften förbättras genom kompetens och lösningar för hållbar mobilitet
Även satsningar på högskolornas nybörjarplatser i regionen, tillgången på kompetent arbetskraft samt investeringar i hållbar mobilitet är viktiga. Partnerskapet mellan staten och städerna ska stärkas i fråga om alla dessa.
”Vi behöver offentliga investeringar i hållbar rörlighet, eftersom vi på så sätt kan främja koldioxidneutralitetsmålen, göra stadsstrukturen tätare och förbättra tillgängligheten. En smidig trafik ökar också regionens attraktionskraft och ökar företagens produktivitet. Tyvärr har staten jämnt minskat sin andel i dessa viktiga investeringar. Vi vill att staten återställer sin relativa andel av huvudstadsregionens trafikinvesteringar till den genomsnittliga nivån på 2000-talet", betonar Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen.
Städerna föreslår dessutom att kollektivtrafikstödet för storstäder etableras på nivån för nordiska referensstäder. De övriga nordiska huvudstäderna får 3–5 gånger mer statlig finansiering för trafikinvesteringar per invånare än Helsingforsregionen.
”Utöver trafiken ska man under den kommande regeringsperioden också göra betydande satsningar på ökningen av kunskapsnivån och tillgången till kompetent arbetskraft. Vi behöver mer arbetsrelaterad invandring, men vi ska också använda utbildningsresurserna effektivt. Antalet nybörjarplatser vid högskolorna ska ökas i synnerhet i huvudstadsregionen, dit de unga åldersklasserna, arbetsplatserna och högskolornas sökande koncentrerar sig", säger Grankullas stadsdirektör Christoffer Masar.
”Nästa regering har en ansvarsfull ställning när det gäller att fastställa riktlinjerna för hela den offentliga sektorn för de kommande åren. Vi vill delta i fastställandet av riktlinjerna som jämlika partner”, betonar stadsdirektörerna.