Studien Sarjakuvat porttina lukemiseen (serier som en port till läsande) utreder hur regelbunden tillgång till tryckt material för läsning i hemmet påverkar barnens intresse för läsning och uppfattning om sig själva som läsare. Studien genomförs av EDUCA – Flaggskeppet för utbildning för framtiden, som finansieras av Finlands Akademi och leds av Jyväskylä universitet, i samarbete med Helsingfors stad.
Sanoma Media Finland delar ut Aku Ankka-tidningar till alla tredjeklassister i Helsingfors stads finskspråkiga skolor som deltar i studien. Barn i svenskspråkiga skolor får hem den svenska Kalle Anka-tidningen distribuerad av Story House Egmont.
Lästiden har halverats
Studien motiveras av en oro över en allt sämre läskunnighet: många undersökningar visar att finländska barns och ungdomars läskunnighet har blivit sämre och att läslusten och läsandet för nöjes skull har minskat.
Till följd av digitaliseringen förekommer nödvändigtvis inte längre läsning i tryckt form hemma, till exempel böcker eller tidningar. Barnets hemförhållanden och läsvanorna i hemmen har en betydande effekt på läskunnigheten.
– Statistikcentralens undersökning visar att lästiden halverats på 20 år i Finland. Då är det inte så konstigt att även läskunnigheten minskar. Om vi vill bibehålla en god läskunnighet måste vi hitta på sätt att hitta tid för läsning och stödja intresset för läsning, säger professor Minna Torppa från Jyväskylä universitet.
Många har lärt sig läsa med Kalle Anka
Den finska Aku Ankka-tidningen har under sin 75-åriga historia haft en viktig roll i att stödja finländarnas läskunnighet och upprätthålla och utveckla det finska språket. Enligt en läsarundersökning som tidningen gjort har så många som 40 procent av finländarna lärt sig läsa med hjälp av Aku Ankka, och för många med främmande språk som modersmål har tidningen bidragit med oersättlig hjälp för att lära sig finska. År 2024 tilldelades Aku Ankka priset Suomalainen kieliteko (en finsk språkgärning).
– Aku Ankka-tidningen har utkommit sedan 1951 på en kompromisslöst rolig och bra finska. Det är en ära för oss att få vara med i den här studien och framför allt att uppmuntra finländare i alla åldrar att ta del av den ädla läshobbyn, säger Aku Ankkas chefredaktör Aki Hyyppä.
Akademisk forskning bekräftar också seriernas betydelse som ett sätt att främja läslusten, särskilt hos pojkar.
– Vi har tidigare frågat omkring 2000 barn vad de helst läser. Nästan 80 procent nämnde Aku Ankka som sin favorit bland serier, och särskilt bland pojkar är den en ”favoritbok” även i allmänhet. Man vet också att goda läsare i genomsnitt har mer tryckt litteratur i sina hem jämfört med svagare läsare, konstaterar professor Marja-Kristiina Lerkkanen från Jyväskylä universitet, som leder studien.
Helsingfors har ökat läsningen i skolorna
Helsingfors stad arbetar systematiskt för att stärka barns och ungas läskunnighet och öka läsningen. Enligt stadsstrategin för åren 2025–2029 ska Helsingfors öka antalet veckotimmar i modersmål och litteratur i grundskolan – utöver de ökningar som görs nationellt – och främja möjligheterna att läsa böcker under skoldagen.
Läsning och intresse för läsning har ett starkt samband med elevens framgång i andra läroämnen, fortsatta studier och livet i allmänhet.
– Satsningar på läskunnighet och läsning var en central prioritering redan under den förra strategiperioden, och vi fortsätter och stärker detta arbete i alla våra skolor och gymnasier. Att utveckla elevernas basfärdigheter är något vi målmedvetet arbetar för, och med stöd av forskning kan vi ännu bättre än tidigare utveckla elevernas läskunnighet och stärka deras läsintresse, säger Niclas Rönnholm, chef för den svenska grundläggande utbildningen i Helsingfors.
En dörr till läsning med låg tröskel
Olika projekt för att skänka material för läsning till barn och unga har gett uppmuntrande erfarenheter, men deras effekt har inte studerats systematiskt i Finland tidigare.
– Vår pilotstudie förra våren visade att serietidningsdonationer till hemmen kan erbjuda en dörr med låg tröskel till läsning och motivation för läsning, särskilt för barn som har sämre motivation för läsning, berättar professor Minna Torppa.
I studien bedöms barnens kunskaper innan tidningarna skickas ut och när försöket avslutats. Information och erfarenheter samlas också in från barnens föräldrar och från barnen själva. Föreningen Läscentrum skickar material till vårdnadshavarna om hur man kan uppmuntra barnen att läsa hemma.
Forskning med inverkan på skolvärlden
EDUCA – Flaggskeppet för utbildning för framtiden finansieras av Finlands Akademi och genomför noggrant planerade interventioner i ett nära samarbete med kommuner, politiska beslutsfattare och andra berörda parter. Flaggskeppet EDUCA tillhandahåller högkvalitativa forskningsrön som stöd för utbildningspolitiska beslut. Forskningskonsortiet leds av Jyväskylä universitet och består av Aalto-universitetet, Helsingfors universitet och Åbo universitet.
Studien Sarjakuvat porttina lukemiseen är en interventionsstudie som genomförs gemensamt av EDUCA-flaggskeppet och Helsingfors stad, där man strävar efter att främja barns och ungas läskunnighet. En privat finansiär deltar också i kostnaderna för studien.
Under det förra läsåret fick andraklassister i Helsingfors ta del av en undersökning om läskunnighet där försöksklasser fick en extra lärare under fyra veckotimmar i modersmål och litteratur. Resultaten av den här studien kommer att publiceras under 2026.
