Välfärdsplanen fokuserar särskilt på att minska skillnaderna i välfärd mellan Helsingforsborna samt att främja vardagsmotion och en aktiv livsstil. Målen har valts på basis av riktlinjerna i stadsstrategin, statistik- och forskningsdata, expertkompetens, funktionsrätts- och äldrerådets åsikter samt stadsbornas och samarbetspartnernas åsikter om bland annat de årliga lagstadgade förhandlingarna kring främjandet av hälsa och välfärd.
Fokus på funktionsförmåga, hälsosamma levnadsvanor, psykiskt välbefinnande och delaktighet
Välfärdsplanen har två fokusområden: funktionsförmåga och hälsosamma levnadsvanor samt psykiskt välbefinnande och delaktighet. Åtgärderna riktas inom olika befolkningsgrupper exempelvis till barn och unga som rör sig lite, vilket minskar skillnaderna i välfärd och hälsa på lång sikt. Genom att satsa på en aktiv livsstil och bättre funktionsförmåga i olika åldersgrupper förebygger man uppkomsten av eventuella folksjukdomar och arbetsoförmåga i äldre ålder.
För den innevarande fullmäktigeperioden har valts sex mål som gäller olika åldersgrupper och som främjas i tväradministrativt samarbete genom årliga åtgärder som väljs separat. Målen är följande:
- Andelen barn och unga med låg fysisk aktivitet minskar.
- Barns och ungas tillit till sina möjligheter att påverka sin egen framtid stärks.
- Ensamheten och känslan av utanförskap hos unga vuxna som löper risk för marginalisering minskar.
- Den fysiska aktiviteten bland personer i arbetsför ålder ökar.
- Äldre rör sig mer.
- Ensamheten och marginaliseringen bland äldre minskar.
Om barn och unga tillägnar sig en aktiv livsstil påverkar det hälsa och psykiskt välbefinnande på många sätt. Den minskade tron på den egna framtiden å sin sida kan orsaka psykiska problem och utsätta för ojämlikhet. Stärkandet av framtidstron är starkt förknippat med en trygg tillväxtmiljö exempelvis i skolorna, hemma, på offentliga platser och i den digitala miljön, barns och ungas upplevelse av trygga vuxna samt stöd för föräldraskap.
Ensamheten och känslan av utanförskap hos unga vuxna som löper risk för marginalisering minskas genom att fokusera på att stärka funktionsförmågan särskilt hos unga som står utanför arbete och utbildning. Genom att stödja unga vuxnas utbildningsvägar och engagemang i arbetslivet kan man förebygga utslagning från samhället.
Fysisk aktivitet hos personer i arbetsför ålder främjar den psykiska hälsan och minskar ångest. Tillräcklig fysisk aktivitet förbättrar arbetsförmågan kostnadseffektivt samt stärker hjärnhälsan, inlärningen och tänkandet.
När det gäller äldre främjar man rörligheten genom att stärka funktionsförmågan och den fysiska aktiviteten samt öka möjligheterna till trygg och tillgänglig motion i vardagsmiljöerna. Tillräcklig fysisk aktivitet upprätthåller en god livskvalitet, hälsa och funktionsförmåga samt upprätthåller och förbättrar muskelkonditionen, som är förknippad med bättre balans och lägre risk för fallolyckor. Ensamheten och marginaliseringen minskas genom åldersvänliga lösningar.
– Främjandet av välfärden och hälsan hos stadsborna är en av Helsingfors viktiga kärnuppgifter. Genom att satsa på att stärka en aktiv livsstil i alla åldersgrupper skapar vi förutsättningar för Helsingforsbornas välfärd och hälsa. Det är ytterst viktigt att stärka välfärden särskilt hos barn och unga”, säger borgmästaren Daniel Sazonov.
